Vad betyder golf för hälsan eller besöksnäringen och är en golfbana verkligen bra för miljön? Hur många varv runt jorden går svenska golfare på en säsong? Varför lever golfare längre och hur jobbar Svenska Golfförbundet med att uppvakta och påverka beslutsfattare. Svaret hittar du här.
Tidningen Golfnyttan
Golfnyttan var en tidning som fokuserade på friskvård, turism och miljö och kom ut med två nummer per år. Det sista numret distribuerades i november 2019. Här kan du läsa tidningen på webben, antingen via Emagin eller artiklar via länkarna nedan.
Podden för dig som letar innovativa lösningar, tips och råd kring hur en golfklubb ska fungera. Miljöfrågor, friskvård och besöksnäring, hur man rekryterar och behåller – och hur tänker beslutsfattare?
Att röka en gemensam fredspipa må vara en kreativ lösning på en uppflammad konflikt i medlemskåren, men är likväl inget att rekommendera i sommar. Den 1 juli införs nämligen skärpta bestämmelser för var det är tillåtet att röka och inte.
Restaurangmiljöerna har länge varit rökfria zoner i Sverige. Likaså har vi alla haft en generell rätt till rökfria arbetsmiljöer och allmänna lokaler och miljöer som butikslokaler, idrottshallar, konferensrum. Det sistnämnda förutsätter att allmänheten har tillträde till lokalerna. I praktiken innebär dessa bestämmelser att det råder och ska råda rökförbud generellt sett i alla rum och ytor i klubbhus, omklädningsrum och restauranglokaler.
Med det utökade rökförbudet i tobakslagen blir det även förbjudet att röka på uteserveringar och vid entréer till de skyddade lokalerna. Men, det stannar inte där. Riksdagen har också valt att förbjuda rökning på inhägnade platser utomhus huvudsakligen avsedda för idrottsutövning. Regeringen skrev i förarbetena att golfbanor, motions- och skidspår inte är tänkta att omfattas av det nya förbudet. På dessa platser finns det möjligheter för rökarna att dra sig undan. I den konkreta lagtexten undantas inte golfbanor som är inhägnade (för att hålla människor borta), vilket ett antal banor faktiskt är.
Det finns inte något hinder för banägaren (klubb eller bolag) att förbjuda rökning på golfbanan. En sådant förbud kan även motiveras med risken för gräs- och skogsbrand.
Ansvaret för att upprätthålla rökförbudet ligger alltid på ägaren (till exempel klubben) eller den som disponerar lokalen (till exempel krögaren). Den som är ansvarig ska genom skyltning tydligt informera om rökförbudet och vid behov ingripa med information och tillsägelser. Om någon trots tillsägelse röker där rökning inte är tillåten, får denne avvisas.
Hur arrangerar din klubb hållbara evenemang? Här är en praktisk checklista som är bra att börja med.
Steg 1: Organisera
– Gör en miljö- och klimatpolicy/plan för föreningens arrangemang (mall finns på golf.se/golfnyttan).
– Organisera hållbarhetsarbetet. Utse ansvariga innan, under och efter evenemanget. Viktigt är att berörda nyckelaktörer är införstådda med evenemangets hållbarhetsprofil.
– Undersök vilka lagkrav som är aktuella. Utbilda personal inklusive volontärer.
– Informera funktionärer, deltagare, publik, sponsorer, media om policyn.
– Ställ hållbarhetskrav på material och produkter hos leverantörer. Viktigt att de inte innehåller skadliga ämnen och i största möjliga mån är återvinningseller återbrukbara.
– Samverka med lokala aktörer för miljö och ökad sysselsättning i regionen.
– Minimera och miljöanpassa transporter till och från arrangemanget.
– Varor och tjänster som köps in bör vara miljömärkta.
– Minska avfallet. Det som ändå blir till sopor källsorteras och ska i vissa fall återvinnas. Panta flaskor och burkar och skänk pengarna till junior- eller handigolf.
– Begränsa energiåtgången. Kommunicera hållbarhet. Information om hållbarhetsarbetet skapar positiv marknadsföring och blir samtidigt ett gott exempel för andra arrangörer.
– Att marknadsföra hållbarhet stärker destinationens varumärke och kan locka fler besökare både till evenemanget och till regionen.
Steg 3: Utvärdera
– Utvärdera evenemanget, vad som fungerat bra och mindre bra.
– Berätta om hur ni har bidragit till en hållbar utveckling och återkoppla till destinationen/kommunen med era synpunkter och erfarenheter.
25 maj arrangerades Golfens dag på 170 klubbar över hela landet. Som tidigare år är det klubbar med en tydlig idé, fokus på få målgrupper och med stöd av lokal media som lyckas bäst.
Ett gemensamt datum för Golfens dag startade 2017 och har nu alltså arrangerats i tre år. Vad kan vi dra för slutsatser? Frågan går till Claes Björklund, projektledare för Golfens dag på Svenska Golfförbundet (SGF).
– Vi kan se att det har blivit lite mindre fokus på rekrytering och mer lokal mediebevakning än tidigare och det är jättebra utifrån Golfnyttans mål med ökad synlighet och legitimitet för golfklubbar.
Så det blir en fortsättning för Golfens dag? – Jag känner att vi absolut ska fortsätta, men utvärderingen från de tre åren får väl avgöra. Vi ser också på möjligheten att som komplement ge klubbar möjlighet att använda det material SGF tar fram, även till en »Klubbens dag« som man kan arrangera valfritt datum, säger Claes Björklund.
Finns några goda exempel från i år du vill lyfta fram? – Det finns många bra och kul arrangemang. Det är dessutom så att idéer och arrangemang kan vara rätt, men väder, datum och målgrupp mindre bra. Det går aldrig att få alla nöjda. Men några kul exempel är att tidningen Bohusläningen lyfte fram Golfens dag på Torreby över ett helt uppslag, alpinstjärnan André Myhrer gästade Sörfjärden, longdriving-stjärnan Sandra Carlborg fanns på A6 GK och att Kungsbacka GK tydligt signalerat att man de två senaste åren värvat nya medlemmar på och tack vare Golfens dag.
2,5 tom metallskrot
I samband med Golfens dag gjordes en insamlingskampanj genom Golf & Companies i ett samarbete med återvinningsföretaget Suez. Golfklubbor och annat metallskrot samt kläder samlades in på samtliga Dormyvaruhus och på 15 golfklubbar. Österåkers GK bidrog med närmare ett ton av den totala insamlingen på 2,5 ton skrot och 300 kilo kläder.
Nu tar golfen sats framåt med utgångspunkt i FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen. Men vad är det för något – och varför har de tagits fram? Golfnyttan reder ut begreppen.
Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling. Världens länder har åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 och fram till 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid.
FN:s 17 globala mål i Agenda 2030 ska hjälpa till att:
Utrota hunger och fattig-dom i världen.
Förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla.
Uppnå jämställdhet och egenmakt för alla flickor och kvinnor.
Säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.
De globala målen hänger samman och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.
Golfnyttan presenterar här de 17 målen och deras rubriker:
1. Ingen fattigdom 2. Ingen hunger 3. God hälsa och välbefinnande 4. God utbildning för alla 5. Jämställdhet – Vision 50/50, ett jämställdhetsarbete för fler flickor och kvinnor i styrelser och på banan. 6. Rent vatten och sanitet för alla 7. Hållbar energi för alla 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 10. Minskad ojämlikhet 11. Hållbara städer och samhällen – Gröna ytor och kilar där alla kan utöva golf för träning och spel som också skapar hållbara samhällen. 12. Hållbar konsumtion och produktion 13. Bekämpa klimatförändringarna 14. Hav och marina resurser 15. Ekosystem och biologisk mångfald – Aktiv miljövård utifrån FoU av de nordiska golfförbundens förskningsstiftelse, Sterf. 16. Fredliga och inkluderande samhällen 17. Genomförande och globalt partnerskap
Folksam och EnterCard – två partners men med samma fokus: att erbjuda tjänster som löser golfklubbars och golfares behov, samt en satsning på idrottens samhällsnytta.
Folksam har varit försäkringsgivare för Svenska Golfförbundets medlemsförsäkring sedan 2006. EnterCard har varit sam-arbetspartner sedan början av 2000-talet. Grunden i samarbetet är MoreGolf Mastercard – kortet som fram till 2009 hette Medlemskort Mastercard. Anledningen till namnbytet med ändrat innehåll var att skapa ett livsstilskort för golfare med bonus på alla inköp.
Folksam erbjuder också alla golfklubbar en specialanpassad försäkring utifrån klubbarnas vardag och de skador som kan drabba en golfanläggning: Svensk Golfbaneförsäkring. Lägg därtill en rad försäkringslösningar till medlemmar och anställda på golfklubbar, bland annat:
Specialanpassad försäkring för golfanläggningen samt klubbens alla fordon, både registrerade och oregistrerade.
Sakförsäkring, till exempel hem-, villa- och bilförsäkring.
Livförsäkring.
Långsiktigt sparande, ex till pensionen eller kanske till barns första bostad.
Vad gäller MoreGolf ger varje spenderad krona poäng, som i sin tur genererar bonuscheckar. Dessa kan lösas in för spel på golfklubbar anslutna till Svenska Golfförbundet eller hos kortets partners, bland annat Golfstore, Dormy, Hertz, Best Western och SkiStar. – Vi tjänar pengar på kortet och vi ger tillbaka miljonbelopp till golfen varje år, bland annat tack vare antalet transaktioner som görs med korten samt de bonuscheckar som kortinnehavarna för tillbaka till golfen genom att lösa in dem på landets golfklubbar eller hos partners till kortet, säger Johan Björk, Partner Manager på EnterCard.
Smarta tjänster och lösningar är en sak som förenar dessa två stora partners. En satsning på idrottens samhällsnytta, i det här fallet golfens, är en annan. I Folksams fall handlar det om Svenska Golfförbundets arbete för friskvård, jämställdhet, handigolf samt bredd– och tävlingsverksamhet.
– Golfen har gjort en spännande resa de senaste 15–20 åren och gått från att vara en idrott med trösklar till en idrott som är öppen för alla. Samtidigt har vi på Folksam gjort en resa inom vår sponsring där vi gått från att ge en påse pengar för att få synlighet i form av skyltar till att vara en aktiv partner som vill vara med och utveckla idrotten och minska skadorna inom densamma. Det finns i vårt DNA och gäller även golfen, förklarar Lars–Inge Svensson, sponsorchef på Folksam som även berättar att jämställdhetsfrågan är viktig, inte minst därför att den står högt på dagordningen internt på Folksam. – Här har Svenska Golfförbundet kommit långt med Vision 50/50, längre än de flesta andra förbund. Satsningen har tydliga mål och stämmer också väl över-ens med Riksidrottsförbundets idrottspolitiska satsning.
Handigolfen är ett annat område där Folksam imponeras av Golfförbundets verksamhet. – Vi ser att olika idrotter kommit olika långt i sitt arbete med parasporten. Golfen ligger absolut i framkant med sin handigolf, förklarar Lars–Inge Svensson.
Det märker Folksam inte minst genom den positiva återkoppling företaget fått med anledning av Golfförbundets stimulansbidrag. Det vänder sig till klubbar som har, eller vill starta, verksamhet för golfare med funktionsnedsättning.
– Målet är att det ska bli en naturlig del av klubbarnas verksamhet. Här vill jag passa på att lyfta fram Helena Brobeck på Svenska Golfförbundet som med enormt engagemang driver förbundets handigolfverksamhet framåt och tack vare det stimulerar fler klubbar att engagera sig i frågan, säger Pär Brännström, Key Account Manager på Folksam.
EnterCard stöttar också Golfförbundets handigolfverksamhet. Johan Björk förklarar: – Jag var ute och tittade på handigolffinalen på Kallfors Golfklubb förra året. Jag blev mycket imponerad av både deltagarna och verksamheten. Det känns bra att stötta handigolfen!
Går det att göra golfanläggningar till en spännande plats för dem som aldrig varit i kontakt med sporten tidigare? Ja, givetvis! Elljusspår, vandringsleder eller nya lokaler för bågskytteklubben på området. Det kan bli en win-win-situation.
En annan faktor som ofta förbises är att de allra flesta golfklubbar driver en restaurang på sin anläggning, en i många fall outnyttjad resurs. Kanske vill man bara testa ett nytt lunchställe eller söker efter en bra lokal i vackra omgivningar till 50-årsfesten eller bröllopet. På golfklubbarna är möjligheterna många, även för den icke-golfande individen.
Be aktiva golfspelare beskriva en typisk golfbana så skulle nog många prata om vackra grönområden, ofta i anslutning till en sjö eller lummiga naturreservat - eller som en plats där man kan förbättra såväl hjärna som hjärta. I detta finns också en ofta förbisedd utvecklingspotential, vilken skulle kunna betyda stora vinster för klubbarna och deras hemkommuner.
Till skillnad från andra stora sporter, som ishockey och fotboll, har golfen inte kunnat förlita sig på ekonomiskt stöd från kommunen. Golf är ett tydligt exempel på en idrott som på egen hand har vuxit sig stark men i förlängningen är vi givetvis starkare tillsammans. Då krävs en förändring av synen på vad en golfklubb är och vad den skulle kunna vara.
Att samspela med andra idrotter och organisationer i kommunen kan vara en enkel väg att börja. En annan viktig sak att lyfta fram är de arbetstillfällen som golfen skapar. Banor ska skötas, restauranger ska drivas och kurser ska hållas. En golfanläggning har i snitt mellan fem och tio heltidsanställda, men kan ha betydligt fler anställda under säsong. Lägg därtill ungdomar som sommarjobbar och praktiserar så ser vi att golfen är en del i samhället att räkna med.
Att vara en del av Golfnyttan i samhället är givetvis frivilligt, men klubbar som är intresserade av att jobba med frågorna kommer att få såväl stöd som inspiration av Svenska Golfförbundet. Från SGF:s håll ser man såklart att så många klubbar som möjligt tar tillfället i akt att utveckla den egna positionen i samhället och sätta golfen på kartan.
Om vi lyckas visa för kommunerna och deras beslutsfattare hur viktig golfen är och hur mycket vi tjänar på att arbeta över företagsgränser och geografiska områden, då har vi lagt grunden för bra samarbeten i framtiden – och bra samarbeten är framtiden.
Rapport från HUI Research 2015
En sammanställning av kända fakta samt litteraturförteckning har tagits fram av Handelns Utredningsinstitut (HUI) i september 2015. Det är en rapport om friskvård och hälsa, naturvärden och positiv miljöpåverkan samt golfens betydelse för besöksnäring och en plats attraktivitet.
Golf och samhällsekonomi fokuserar på att påvisa golfens ekonomiska värden till samhället genom omsättning, BNP-påverkan, samt skatter till staten och genom att ta fram data som går att anpassa lokalt.
Vi visar också golfens betydelse för besöksnäringen och vad en greenfeespelare genererar i form av intäkter för lokalsamhället, samt visar intressanta nyckeltal för argument, bland annat genom fortsatt samarbete med idrottsekonomiskt centrum i Lund.
Golfbanan och naturen handlar om hur vi kan utveckla och tydliggöra golfanläggningens bidrag till biologisk mångfald och hållbar utveckling av landskapet samt hur den kan skapa tillgänglighet till naturen för fler människor.
Vi vill inspirera och ge praktiska exempel på hur man skapar en process för lokal samverkan, bland annat presenteras erfarenheter från Sigtunaprojektet – Ett landskap för alla. Baserat på färsk forskning presenterar och diskuterar vi praktiska metoder för att identifiera och utveckla mångfunktionella mervärden.
Bakgrundsmaterial
Nu finns "Guide för värdering av golfbanans multifunktionella värden" på svenska. I den svenska versionen har vi också kopplat de olika multifunktionella kategorierna till Riksdagens 16 miljökvalitetsmål. Vi ser att anläggningar genom att identifiera och utveckla multifunktionella värden också bidrar till att vi uppnår våra nationella miljökvalitetsmål.
Golf kan förlänga livet och påverkar hälsan på ett positivt sätt. Den motion som en runda på banan ger leder till en rad hälsofrämjande effekter.
I dagens samhälle minskar möjligheterna hela tiden för barns optimala fysiska och motoriska utveckling och vårt samhälle har gått till att bli alltmer stillasittande.
Det är först senare i livet som folksjukdomarna visar sig. Dåliga kostvanor, stress, rökning, hög alkoholkonsumtion, för lite sömn och vissa arvsanlag är faktorer som bidrar till att utveckla folksjukdomar. Det är fakta att golfspelande individer, till högre utsträckning än ickegolfare, klarar sig undan dessa sjukdomar. Aktiva golfare har vanligen bättre kondition än icke-golfare, även när man kommer högre upp i åldrarna.
Personer som regelbundet är fysiskt aktiva har lägre sjukvårdskostnader. Enligt en rapport från Centers for Disease Control and Prevention (CDC) hade de individer, 15 år eller äldre, som var regelbundet fysiskt aktiva, minst 30 minuters aktivitet tre gånger i veckan, i genomsnitt 30 procent lägre sjukvårdskostnader än fysiskt inaktiva. 30 minuters fysisk aktivitet motsvarar endast cirka en fjärdedels golfrond, så det råder inga tvivel – golf är verkligen friskvård!
I samband med 2014 års styrelseseminarier fanns kommunikation med på schemat. Vi fokuserade på praktiska tips som hur vi uppvaktar journalister och beslutsfattare med olika verktyg för att nå ut.
Tips kring hur klubben kan uppvakta lokala journalister och hur sociala medier fungerar bäst. Men också hur politiker och beslutsfattare identifieras och uppvaktas och hur Golf & Affärers specialnummer 2014 om Golfnyttan i samhället kan användas av klubbarna.
Gå gärna med i gruppen "Golfnyttan i samhället" på Facebook. En diskussionsgrupp i ämnet, öppen för alla. Använd #golfnyttan i sociala medier. Skriv eller visa bilder på bra exempel, på hur just du gör nytta för golfen i samhället.
Ord att använda i samtalet med politiker
I samband med kommunikationspasset på styrelseseminarierna pratade vi om ord som politiker gillar att höra när ett projekt ska presenteras. Deltagarna fick själva komma med idéer på bra ord och nedan kan du ta del av dessa.
Här hittar du innehållet i den ringpärm vi delade ut till alla som deltog i styrelseseminarierna 2014 och som aktivt vill arbeta med Golfnyttan i samhället. Tanken är att den är grundmaterialet och att du själv fyller på med egna dokument i arbetet med Golfnyttan.
I Golfsverige finns totalt 491 768 aktiva medlemskap (oktober 2017). Antalet individer som spelar golf är 468 570. Det motsvarar 4,5 procent av Sveriges befolkning - nästan var 20:e svensk.