Golfspelaren, spelet och säker golf

Golfspelaren uppträder i olika roller. Hen kan vara medlem i en klubb eller ansluten till ett golfbolag. Hen kan vara ägare av en aktie i golfbolaget, ägare av en spelrätt eller långivare till golfklubben. Nästan alla är någon gång gästspelare. Många ser sig som stolta medlemmar i klubben. Andra intar rollen av konsument och begär en offert på nästa års medlemsavgift.

  1. Bestraffningsärenden
  2. Om du exempelvis har blivit utsatt för farligt spel på golfbanan eller sett en annan golfspelare fuska eller försöka fuska på en tävling, kan du inom två månader från det att händelsen inträffade skriftligen anmäla den andra personen till bestraffning (tillrättavisning, böter eller avstängning 1-24 månader).

    Klicka här för mer information om bestraffningsärenden.

  3. Bortslagna bollar
  4. Äganderätt

    En golfspelare har enligt golfspelets regler tre minuter på sig att hitta sin boll efter det att denne börjat leta efter den. Därefter är bollen förlorad. En golfspelare har genom sitt medlemskap i golfklubben eller lösandet av greenfee accepterat dessa regler, vilket gör dem till en rimlig lösning för avgörandet av när spelaren förlorar sin äganderätt till bollen.

    Golfklubben får inte automatiskt äganderätt till de bortslagna golfbollarna. Däremot finns det en teoretisk möjlighet för klubben att reglera äganderättsfrågan genom avtal med medlemmarna och de som löser greenfee – detta sker dock i regel inte. Utan ett sådant avtal torde golfklubben få det svårt att hävda att de har rätt till bollarna på klubbens mark.

    Eftersom golfbollar i regel är av lägre värde omfattas de inte av hittegodslagens tillämpningsområde. De är istället att se som herrelöst gods, det vill säga att var och en har möjlighet att göra anspråk på de bortslagna bollarna. Det finns inget som säger att en medlem i en golfklubb eller de som driver golfklubben skulle ha bättre rätt till en boll än en utomstående person.

    En upphittare kan alltså som regel förvärva äganderätten till en upphittad boll. Vad som däremot bör kunna inskränkas är upphittarens möjlighet att leta efter golfbollarna.

    Allemansrätt och sökandet efter golfbollar

    Generellt gäller allemansrätten på golfbanor (se avsnitt 15 om miljö), det vill säga att var och en har rätt att befinna sig på golfbanan. Däremot kan allemansrätten sannolikt inskränkas avseende vissa delar av golfbanan. Det kan vara fråga om områden som kräver mer omvårdnad, exempelvis greener och byggda vattenhinder, eller områden med skyddsvärt djur- eller växtliv. Vad gäller det känsliga djur- och växtlivet skulle det dock innebära att alla förbjuds från att vistas på området. Rätten att beträda områden kan också begränsas av säkerhetsskäl eller för att det stör spelet.

    Om allemansrätten missbrukas eller om ett område som inte omfattas av allemansrätten beträds kan, i vissa fall, straffrättsliga regler aktualiseras.

    Se även Jan Rebane och Mårten Schultz artikel Till frågan om jakten på det vita guldet (SvIJF 1999)

  5. Gästspelaren (greenfee)
  6. Kräver gästspel medlemskap i en svensk golfklubb? En vanlig fråga från både klubbar, medlemmar och golfspelare. Nedan skall vi redogöra för vad som gäller vid gästspel.

    Varje golfklubb är suverän

    Till och med 1998 fanns en (icke bindande) greenfeeöverenskommelse som innebar att alla medlemmar i svenska golfklubbar med officiellt hcp (36 och lägre) skulle vara välkomna som gäster på andra svenska klubbar. Principöverenskommelsen var alltså; får vi spela på er bana är ni välkomna att spela på vår. Efter 1998 följer vi dock en mer internationell praxis. Det innebär att varje golfklubb är suverän att bestämma vilka gäster som är välkomna att spela.

    SGF har generellt sett inga synpunkter på om en greenfeegäst är medlem eller inte i en svensk golfklubb, om gästen är från Frankrike eller Japan. Besluten om gäst- och greenfeespel fattas som regel på årsmöten. I de fall klubben har ett nyttjanderätt till en bana med en extern ägare sker besluten i enlighet med nyttjanderättsavtalet och fastställs sedan på årsmötet. En del klubbar har fattat beslut om handicapbegränsningar, greenfeeförbud på helger. Andra stänger av banan regelmässigt vid underhåll på banan eller vid väderförhållanden då banan behöver vila. I och kring storstäderna förekommer också att gästspel endast tillåts om spel sker tillsammans med en medlem. Kommunikationen om beslut och vad som gäller är central. En internationell hantering - eller vedertagen överenskommelse om man så vill - är att inte neka golfspelare med utländskt medlemskap i golfklubb tillhörande den nationens golfförbund, så länge han/hon har rekommenderad handicap. Varje gång en gäst nekas ska det givetvis vara baserat på beslut och saklig grund.

    Golfvärd – "Ranger"

    Golfklubbar vill förstås att gäst- och greenfeespelare har både spelskicklighet och en grundläggande golfutbildning. Ett medlemskap i en golfklubb är i bästa fall ett kvitto på att en gästspelare har denna kompetens. En återkommande fråga är dock att kontrollera just detta. Har golfklubben en öppen attityd till gästspel bör man också ha resurser till att följa spelet på banan så att spelare, som uppenbart inte har den golfkompetens som de utgett sig ha, kan bli avplockade från banan. Ett system med golfvärdar är ett uppskattat inslag och fungerar väl på många klubbar som infört systemet. Det bidrar till att spelet flyter bättre och leder till allmänt bättre stämning på banan.

    Försäkring

    Till sist, var och en som med golfklubbens tillstånd tränar eller spelar inom golfklubbens område, är både ansvars- och olycksfallsförsäkrad genom den medlemsförsäkring, tecknad hos Folksam, som varje golfklubb har via klubbens medlemskap i SGF. Försäkringarna omfattar alltså medlemmar och klubbens gäster, oavsett medlemskap eller inte i svensk golfklubb.

  7. Tjuvspel
  8. Ett ökande problem bland landets klubbar är tjuvspel. Rätt att spela på klubbens golfbana har dels medlem som innehar spelrätt, dels greenfeegäst, dels den som av annat skäl är berättigad till spel på golfbanan. Tjuvspel kan delas in i tre kategorier:

    (i)           befintlig medlem som bryter mot sitt medlemsavtal med klubben (genom att exempelvis spela på helger fastän medlemskapet endast ger spelrätt på vardagar);

    (ii)          spelare som är medlem i annan klubb och som spelar utan att betala greenfee; och

    (iii)          spelare som inte är medlem i någon klubb alls och likväl spelar på klubbens bana.

    Vid en situation enligt (i) och (ii) ovan är det viktigt att klubben ifråga reglerar situationen genom klubbens stadgar alternativt klubbens lokala regler. Klubben bör därför komplettera dess stadgar med en bestämmelse om konsekvenser vid tjuvspel. En sådan bestämmelse kan utformas enligt följande (förläggs förslagsvis i anslutning till bestämmelse om spelrätt eller motsvarande):

    Spelare som ertappas utan giltig spelrätt eller utan att ha betalt greenfee (”tjuvspel”) bestraffas med dubbel greenfee. Om spelaren inte är medlem i klubben ska händelsen även rapporteras till spelarens hemmaklubb.

    Ovanstående bestämmelse gäller både tävlings- och sällskapsspel.

    Om situation uppstår enligt (iii) ovan kan det vara problematiskt för klubben att identifiera spelaren då denne inte är skyldig att uppge sin identitet. Likaså är det problematiskt för klubben att bötfälla spelaren med t.ex. dubbel greenfee då spelaren inte uppfyller de grundläggande kraven för golfspel varvid spelaren inte är registrerad hos Svenska Golfförbundet. Klubben kan dock polisanmäla händelsen varvid spelaren möjligtvis upphör med sitt beteende. 

    Klubbarna kan även rikta skadeståndskrav mot enskilda spelare som tjuvspelar. Klubben måste emellertid i sådant fall kunna visa att klubben lidit skada varför det kan vara svårt för klubben att nå framgång med en sådan skadeståndstalan. Det ska även framhållas att den skada som klubben lider är relativt begränsad varför det i de flesta fall inte är särskilt ändamålsenligt att väcka en skadeståndstalan på grund av tjuvspel.

    Klubbarna har också som berörts ovan möjlighet att polisanmäla tjuvspelande golfare för bedrägligt beteende alternativt egenmäktigt förfarande. Spelare som brukar golfbanan och begagnar sig av golfspel utan att betala, riskerar att göra sig skyldig till bedrägligt beteende alternativt egenmäktigt förfarande. Klubbens möjlighet att nå framgång med sin talan är dock beroende av att klubben kan visa att spelaren gjort sig skyldig till brott. En polisanmälan kan dock vara en tillräcklig åtgärd för att få spelaren att upphöra med sitt beteende.

  9. Utestängning från anläggningen
  10. En golfklubb kan vidta disciplinär åtgärd av intern ordningsskapande karaktär – utestängning i högst 14 dagar - mot en medlem utan att bestraffningsreglerna i RF:s stadgar blir tillämpliga. Utrymme saknas för att överklaga golfklubbens beslut om sådan åtgärd. Juridiska Nämnden har avgjort ett ärende där golfklubbens beslut i styrelseprotokoll avsett en disciplinär åtgärd av detta slag, omfattande en 14-dagarsperiod. Det förhållandet att golfklubben i protokollet och brev med underrättelse om beslutet använt uttrycket avstängning (jfr 14 kap. 6 § RF:s stadgar) i stället för utestängning, innebär inte att åtgärden skulle ha handlagts efter anmälan m.m. enligt nämnda 14 kap. Eftersom styrelsens beslut avsett fråga om disciplinär åtgärd som inte kan överklagas, kan överklagandena i den delen inte prövas av Juridiska Nämnden.

    En golfklubb har vidare enligt stadgar och praxis rätt att bestämma reglerna för och fatta beslut om frågor som rör klubbens allmänna verksamhet. Inom ramen för denna befogenhet har klubben rätt att på sakliga skäl besluta att en enskild medlem inte får delta i klubbens kommande aktiviteter. Klubben har också rätt att utfärda regler för deltagaravgifter och om eventuell återbetalning av dessa samt besluta om hur förmåner som fritt rangekort ska tillämpas. Under förutsättning av generell likabehandling av klubbens medlemmar och att besluten har begränsad giltighet i tiden med möjlighet till omprövning, kan golfklubben således fatta beslut inom nämnda områden.

    Föremål för prövning i Juridiska Nämnden har även fråga huruvida en golfklubb har haft rätt att fatta beslut om förbud för icke medlemmar att utnyttja eller spela på golfklubbens anläggning m.m. (Dnr 6/2011). Juridiska Nämnden resonerade då enligt följande.

    Det står i princip står varje golfklubb fritt att bestämma på vilka villkor icke medlemmar ska få spela på golfanläggningen. Under förutsättning att golfklubben inte bryter mot idrottens regelverk eller mot tvingande svensk lag t.ex. genom att göra sig skyldig till diskriminering på grund av etnisk härkomst , kan klubben i princip välja att inte tillåta greenfeespel eller reglera tillträdet till golfanläggningen (förutsatt att saklig grund. Huvudregeln i svensk rätt är att en ägare till en idrottsanläggning, restaurang, butik eller annan anläggning som allmänheten normalt har tillträde till, i princip kan vägra en person tillträde till anläggningen eller lokalen. Med hänsyn till allemansrätten går det dock inte att förbjuda tillträde till alla delar av en golfanläggning, t.ex. skogsområden i anslutning till golfbanan. En motsvarande rätt tillkommer även den som disponerar eller förfogar över anläggningen (t.ex. via hyra eller arrende). En utestängning från t.ex. en idrottsanläggning kan avse ett enskilt tillfälle men också meddelas för en bestämd tidsperiod. Om den person som utestängs har gjort sig skyldig till en allvarlig förseelse, bör en utestängning kunna ske på obestämd tid.

    Beslut enligt ovan bör dock vara tidsbestämt och – i vart fall om det inte rör sig om ett enstaka tillfälle där ett beslut måste fattas i omedelbar anslutning till att personen i fråga är på väg att beträda anläggningen – fattat efter att personen har getts tillfälle att yttra sig. Ett beslut om utestängning av en icke medlem från en golfanläggning kan inte överklagas. Juridiska Nämnden framhöll att en golfklubbs beslut att utestänga en medlem på grund av att medlemmen ifråga uttryckt sig grovt kränkande mot golfklubbens personal är ett beslut som inte kan som inte kan överklagas.

  11. Säker golf - rekommendationer och regelverk
  12. Skriften Säker golf

    Skriften Säker golf består av rekommendationer och regelverk som tillsammans utgör en "riksnorm" för golfanläggningar med medlemskap i – eller med anslutning till – SGF. 

    Med riksnormen som underlag ska varje golfanläggning utarbeta egna säkerhetsföreskrifter som kontinuerligt gås igenom genom och uppdateras, och se till att dessa efterlevs och blir allmänt kända genom utbildning och tydlig information.

    Begreppet "Säker golf" omfattar i sin vidaste mening allt som kan inträffa på en golfbana i form av en olycka eller incident. Skriften är dock begränsad till att behandla samspelet mellan de som vistas samtidigt på golfanläggningen och de risker som detta kan medföra i samband med golfspel. Skriften fokuserar på två huvudavsnitt; (i) säkerheten och (ii) handläggningen.

    Ladda ner Säker golf som PDF (utkast, uppdaterad juni 2023)

    ➤ Läs skriften digitalt och ladda ner blanketter och mallar

    Affisch för säker golf, med ett antal rutiner för att spelare och banpersonal ska känna sig trygga på golfbanan.

    Affisch och sajt för spelare

    För anläggningar som vill informera medlemmar och gäster om rutiner för säker golf finns en affisch att ladda ned, skriva ut och sätta upp på anläggningen. Dessutom finns en sida med mer utförlig information. Sprid gärna länken golf.se/sakergolf för att Sveriges golfanläggningar ska bli trygga platser att vara på för spelare, banarbetare och andra. 

    Ladda ner affischen