Senaste nytt om banskötsel

Du som arbetar med banskötsel eller är inblandad i beslut som tas på en golfklubb kan få senaste nytt inom verksamheten. Ta del av informationen och bli mer lönsam på din golfklubb.

Vill du ha bankonsulenternas nyhetsbrev om banskötsel (skickas kvartalsvis), skicka din e-postadress till susanne.persson@golf.se

Nyheter

  1. Ideella krafter räddning mot torkan
  2. Ekologisk hållbarhet

    Ideella krafter räddning mot torkan

    Lennart Febring Landö och Leif Herlufsén är sommarens hjältar på Karlskoga GK. Anläggningen saknar fairwaybefattning och säsongen 2018 kunde ha slutat i katastrof. 1 000 arbetstimmar och fyra vattentåg räddade banan.

    Snabbfakta

    Aktiva medlemmar: 1 408
    Tillhör: Örebro läns GDF
    Projekt genomfört: 2018
    Anläggning: 18 hål + 9 korthål
    Framgångsfaktorer:
    – Reagerade snabbt
    – Har varit uthålliga i sitt arbete
    – Har haft ideella krafter som kunnat ställa upp
    – Tillgång till vatten
    – Personal och ideella med många år i klubben, en slags kollektiv kunskap

    – Vi har kört vattentåg från 06 på morgonen till åtta på kvällen i princip varje dag, berättar Lennart, som är tävlingskommitténs ordförande.

    Ett alternativ till fairwaybevattning

    Vattentåg, eller regntåg som de också kallas, är en självgående bevattningsapparat som kopplas till en vattenledning och tack vare vattentrycket rör sig sakta framåt över fairway. Karlskoga GK har fyra stycken som köptes in i samband med att banan byggdes på 70- och 80-talet då klubben saknade pengar till fairwaybevattning. I stället grävde man ner vattenledningar med ett antal kopplingar per hål, som man kunde pumpa fram vatten till.

    Fyra män utomhus på en golfanläggning. Från vänster Lennart Febring Landö, tävlingskommitténs ordförande, Leif Herlufsén, klubbordförande tillika f d intendent på klubben, Marcus Grimstad, klubbchef och Mikael Heiche, banchef.
    Sommarens hjältar på Karlskoga GK. Från vänster Lennart Febring Landö, tävlingskommitténs ordförande, Leif Herlufsén, styrelseordförande, Marcus Grimstad, klubbchef och Mikael Heiche, banchef.

    – Sist vi använde vattentågen var 2013, men då bara i 18 dagar, säger banchef Mikael Heiche som jobbat på klubben i 26 år.

    Frukttlös väntan på regn

    Banan öppnade 10 maj, två till tre veckor senare än vanligt och Mikael väntade på regn för att kunna gödsla fairways. Till slut fick han ta fram vattentågen för att få ut gödslet. Sedan fortsatte torkan.

    – Jag tänkte att vi kämpar på, vi hänger i tills regnet kommer. Men det kom aldrig något, så till slut var jag tvungen att koppla in Lennart och Leif eftersom min tid behövdes till en massa annat, säger Mikael Heiche.

    Mikael Heiche, Lennart Febring Landö och Leif Herlufsén tvingades fortsätta hela sommaren och har lagt ner totalt cirka 1 000 arbetstimmar.

    Bild på ett vattentåg på en golfbana, en liten apparat som man kopplar till en slang och som rör sig sakta framåt tack vare vattentrycket. Lennart Febring Landö har lagt ner hundratals timmar på att hålla koll på apparaterna.
    Ett vattentåg, eller regntåg som det också kallas, är en liten apparat som man kopplar till en slang och som rör sig sakta framåt tack vare vattentrycket. Lennart Febring Landö har lagt ner hundratals timmar på att hålla koll på apparaterna.

    – Vi har krokat i varandra, kört förmiddagspass och eftermiddagspass, säger Leif Herlufsén, som är styrelseordförande och före detta intendent på klubben.

    Vattentåg från morgon till kväll

    De har börjat med att rigga upp två tåg på exempelvis vardera hål 1 och 2 direkt efter morgonklippningen. Sedan har de gjort likadant på hål 10 och 11 på andra slingan.

    – Det är för att fördela vattentrycket ut på banan jämt, förklarar de.

    Därefter har de kört fram och tillbaka på banan för att hålla koll på alla fyra tågen.

    – Kopplingarna lossnar, någon slang spricker, de måste flyttas – det är alltid något. Men det har lett till att vi fått en social funktion bland medlemmar och greenfeegäster ute på banan, berättar Lennart Febring Landö, som trots allt ideellt bevattningsarbete hunnit med att spela ungefär 70 rundor.

    Torkan har också visat på betydelsen av vätmedel som banchef Mikael Heiche kör ut tre gånger per säsong.

    – Det har synts en tydlig grön gräns. Utanför har gräset torkat betydligt mer trots att det bevattnats lika mycket, berättar Leif Herlufsén.

    Golfbil, golfspelare och Karlskoga GK:s vattenreserv Valån med pumphuset i bakgrunden.
    Karlskoga GK har ett beslut från år 2011 från länsstyrelsen om vattenverksamhet på 100 000 kubikmeter per år. I bakgrunden pumphuset som hämtar vatten från Valån.

    Vattendom för Valån

    Men det krävs tillstånd för att pumpa upp vatten. Klubbchef Marcus Grimstad visar upp beslutet från år 2011 från länsstyrelsen om vattenverksamhet på 100 000 kubik per år. Det gör att klubben med gott samvete kan pumpa upp vatten från Valån som rinner längs med banan.

    – Den här extrabevattningen har gjort att vi knappt har haft några klagomål från medlemmar eller gäster på banans kvalitet i sommar. Vi har tappat greenfee på grund av den sena öppningen och sommarhettan, men det hade sett betydligt sämre ut utan vattentågen, säger Marcus Grimstad.

    Text: Lena Lindström
    Publicerad: september 2018

  3. Checklista inför höstens tillsynsprojekt
  4. Banskötsel 2018

    Checklista inför höstens tillsynsprojekt

    Den 11 september inleds det första nationella miljötillsynsprojektet om hantering av växtskyddsmedel på golfbanor. Alla golfanläggningar behöver nu förbereda sig inför klubbesöken.

    (Ladda ner artikeln som PDF eller läs om förberedelserna nedan). 

    Projektet är initierat av Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket. Besiktningen kommer att utföras av inspektörer från kommunernas miljökontor till och med november 2018. Så här förbereder ni er inför besöken. 

    1. Läs inspektörernas checklista

    Börja med att läsa igenom checklistan och lathunden som samtliga miljöinspektörer kommer att utgå ifrån vid sina besök. Detta för att inte missa regler eller andra åtgärder inom växtskydd, IPM eller andra miljöområden.
    Ladda ner checklistan

    Ladda ner lathunden till checklistan

    2. Läs bankonsulenternas råd

    Gå därefter igenom listan på viktiga förberedelser som SGF:s bankonsulenter har sammanställt. Åtgärda eventuella brister. Det finns starka skäl att vara noggrann då vissa enkla fel och detaljer kan leda till anmärkningar, ålägganden, anmälan av miljöbrott och miljösanktionsavgifter som normalt ligger på cirka 10 000 kr.

    Tillstånd för användning av växtskyddsmedel

    • Ansök om tillstånd för alla växtskyddsmedel som kan vara aktuella att använda. Vilka som sedan används under året redovisas i sprutjournal eller årsrapport till kommunen.

    • Använder ni klass 3-preparat (t ex ogräsättika och ”Ecoplug”) ska de vara med i er ansökan och hanteras som övriga växtskyddsmedel.

    Dokumentation

    • Fyll i sprutjournalen korrekt. Tänk på att ni ska kunna visa hur ni tar fram vindhastighet, vindriktning, temperatur med mera om det är aktuellt.

    • Använd hjälpredan för att ta fram skyddsavstånd – fasta och anpassade.

    • Skylta på anläggningen i samband med kemisk bekämpning.

    Sprutförrådet

    • Förvara endast godkända preparat.

    • Låst, tätt golv och aktuella säkerhetsdatablad. 

    Sprututrustning

    • Använd funktionstestad spruta.

    • Även om ni har godkänt testprotokoll och märke på sprutan måste ni ha skickat in protokollet och fått ett beslut på godkännandet från Jordbruksverket, annars finns risk för miljösanktionsavgift.

    Integrerat växtskydd (IPM)

    Det är många frågor i IPM-avsnittet i tillsynsprojektets checklista. Försök beskriva hur ni jobbar och vilka skötselåtgärder ni gör för att ”stärka gräset”. Motivera och förklara vad ni gör i respektive del av IPM:

    • Förebyggande: Åtgärder som ni gör för att få "starkt gräs".

    • Bevakning: Hur jobbar ni för att bevaka och så tidigt som möjligt upptäcka problem.

    • Behovsanpassning: Beskriv hur ni bestämmer skadegörare och hur ni kommer fram till rätt tid och rätt metod.

    • Uppföljning: Beskriv hur ni följer upp bekämpningsåtgärder, till exempel dokumentation, referensruta och prover.

    Tänk på att i princip allt ni gör är IPM, som att undvika skugga, bevakning av gräsets status under vintertid, alla skötselåtgärder, koll på bevattningen med fuktmätare med mera. Läs mer hos STERF.

    Mer information

    Projektet inleddes i augusti 2018 med uppstartsdagar för miljöinspektörerna. Närmare 100 inspektörer var med på träffarna, som hölls på Viksjö GK och Lerjedalens GK. Klubbesöken genomförs under september–november 2018 varefter resultaten rapporteras in av inspektörerna.

    Från december börjar myndigheterna utvärdera, samt vid behov uppdatera, vägledningsmaterialet utifrån synpunkter som kommit in. I mars 2019 räknar Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket med att sammanställa resultaten i en rapport. Mer detaljer om projektet finns hos Naturvårdsverket.

    Mer information om golfanläggningens miljöarbete inklusive mallar, checklistor, länkar och tips finns på golf.se/miljo.

    Hör av er till er bankonsulent om ni har frågor eller om något är oklart.

  5. Checklista för återetablering av gräs inför vintern
  6. En fairway med stora skador efter torkan.
    Banskötsel 2018

    Checklista för återetablering av gräs inför vintern

    Sverige har i år haft en vädermässigt tuff sommar med minimalt med regn. Många banor har bara fått cirka 20 millimeter från första dagarna i maj till några veckor in i augusti. Här är sju punkter klubbar behöver göra inför vintern för att kunna rädda nedtorkade ytor.

    Ladda ner checklistan som pdf

    Förutom obetydlig nederbörd har det också varit mycket varmt, blåsigt och soligt under hela sommarperioden. Detta har inneburit extrem avdunstning, upp till 4–6 millimeter per dag under långa perioder.

    Många banor har drabbats av att vattnet har tagit slut i bevattningsdammar, fått bevattningsförbud från sjöar och åar, eller att vattendomar har slutat gälla på grund av uppnådda minimiflöden.

    Bråttom med åtgärder

    Vattenbristen under sommaren har gjort att klubbar successivt tvingas sluta bevattna gräsytor. På många fairways upphörde bevattningen tidigt under sommaren och de har varit torra under lång period. En del tee har också torkat, medan de flesta klarat sina greener med liten marginal. Några anläggningar har dock haft slut på vatten även till greenerna.

    För att kunna rädda en del nedtorkade ytor finns nu några veckor kvar på året med goda förutsättningar för återetablering av gräs. Checklistan nedan ger några förslag på åtgärder som behöver ske innan vintern 2018–2019.

    1. Inventera ytorna. Skapa en bild av skadornas omfattning, inventera och beräkna skadade ytor. Kontrollera gräsets status, men även hur jordprofilen ser ut med avseende på struktur och fukthalt. Bedöm och prioritera hur olika ytor ska behandlas, med till exempel luftning, vätmedelsbehandling, gödsling och stödsådd.

    2. Beställ frö. Om ni inte har frö, beställ snarast då det brukar vara både brist och långa leveranstider. Har ni frö i lager, testa grobarheten (så i en kruka, ställ den i ett fönster och håll fuktigt) för att säkerställa kvaliteten på ert frö.

    3. Renovera eventuellt ytan. Om fairway torkat och spruckit sönder måste ytlagret troligen tas bort och en ny såbädd prepareras. Det kan innebära borttagning av material, fräsning av befintligt material eller tillförsel av nytt  gärna sand med inblandad mull (organiskt material).

    4. Fuktiga nyetableringsytor. De ytor man planerar att återetablera (stödså) måste ha jordkontakt, god fukthalt och gärna möjlighet att bevattna.

    5. Stödså. Gäller ytor som behöver fyllas på, främst fairway, tee och green. Återstoden av augusti samt september är den tid vi har på oss i år för säker stödsådd.

    6. Jordkontakt. Använd en såmetod som ger god jordkontakt samt bra och säker uppkomst (se STERF:s Stödsåddsprojekt).

    7. Dressa. Om möjligt, tillför dressand som skydd för nya frön, för att hålla fukt och skapa ökad jordkontakt.

    Sänder viktiga signaler

    Genom att så fort som möjligt göra ovanstående åtgärder ökar chansen att återetablera gräs och därmed öka chansen att starta upp 2019 med betydligt bättre förutsättningar än de förhållanden som råder just nu. Samtidigt ger vi signaler till medlemmar och gäster att vi som jobbar på banan inte accepterar spelfältens kvalitet just nu.

    Se även den checklista som berör åtgärder för en bättre bana 2019.

    Bilderna nedan visar hur sommarens torka har påverkat svenska golfbanor och vikten av att ha ett fungerande bevattningssystem. Se exempelvis bilden där sprinklersystemet bara har vattnat halva greenen, jämfört med den sista bilden som visar ett gott exempel på greensprinklers.

  7. Positivt med två nya godkända svamppreparat
  8. Banskötsel 2018

    Positivt med två nya godkända svamppreparat

    De senaste veckorna har vi fått två nya produkter att tillgå inom golfen, fungiciderna Instrata Elite (reg.nr 5466) från Syngenta samt Exteris StressGard (reg.nr 5461) från Bayer.

    Eftersom vi idag har begränsat med svamppreparat och ännu mindre aktiva substanser är det bra att få några tillskott. Allt för få preparat ökar risken för eventuell resistensproblematik.

    Fler preparat behöver inte betyda ökad användning, utan ökad möjlighet att få bra effekt när man utför en växtskyddsåtgärd. Läs mer om produkterna på Kemikalieinspektionens hemsida:
    – EXTERIS StressGard
    – Instrata Elite
    OBS! Tänk på IPM-arbetet i samband med bekämpning av skadesvampar och ogräs. Se mer information i STERF:s IPM faktablad.

    Det har också kommit nya varianter av Banner MAXX och Primo MAXX. Banner MAXX II och Primo MAXX II är likartade i funktion men med lite annorlunda användningsregler.

    Tekniskt är skillnaden att en komponent som inte är en aktiv substans – tetrahydrofurfurylalkohol – är borttagen i de nya produkterna.
    Du hittar samtliga godkända preparat i det uppdaterade dokumentet "Godkända växtskyddsmedel 2018".

    OBS! Se Roundup Max som har utgått och inte längre får användas eller lagras.

  9. Tankar kring torkan och bevattningsanläggningen
  10. Banskötsel 2018

    Tankar kring torkan och bevattningsanläggningen

    Landet runt, där vi bankonsulenter beskriver de aktuella förhållandena i våra respektive distrikt, blir denna gång en gemensam skrift då torkan de tre senaste månaderna varit lika över hela landet och överskuggat allt annat. Nedan följer våra gemensamma tankar och råd.

    Det är många saker som ska falla på plats för att få fram en riktigt bra spelyta. En av de absolut viktigaste delarna är vatten, en faktor som gräset inte kan vara utan. Hela Sverige har i år drabbats av den torraste våren och sommaren i mannaminne och det har verkligen satt sina spår på landets golfbanor. För en del banor kom torkan innan alla vinterskador läkt ihop och för dessa banor är situationen just nu än mer kritisk.

    Katastrofala brister i bevattningssystemen

    En tee som har tagit mycket skada av torkan.
    En vanlig syn efter flera månaders torka. Vattnet räckte bara till greenerna. Detta tee måste sås om och det blir mycket extraarbete denna sensommar och höst. Har du gräsfrö hemma?

    De senaste månaderna har det pratats mycket om torkan, brist på vatten och även bevattningsförbud. Med facit i hand, när det nu börjat regna igen, ser vi vilka katastrofala brister våra bevattningssystem har. På de flesta ställen är reservoarerna för små och möjligheten att få tillgång till annat vatten starkt begränsat.

    Den bästa investering en golfbana nu kan göra är att verkligen försäkra sig om tillräcklig vattentillgång så att inte samma situation uppstår igen vid nästa torkperiod. Det kan röra sig om att förstora sina bevattningsdammar och koppla ihop de man har till ett system, eller att ansöka om vattendomar för vattenuttag från vattendrag eller sjöar. Mer om hur man anlägger en bevattningsdamm och vilka regler som gäller i slutet av texten.

    Än viktigare och något alla bör göra är att se över skicket på era bevattningsanläggningar som under dessa förhållandena verkligen får bekänna färg. För sanningen är ju att det inte bara är torkan som orsakat de problem vi nu har ute på våra banor, utan att vi också använt de vatten vi samlat på oss på ett minst sagt slösaktigt sätt. Huvudorsaken till detta är det skick som flertalet av Sveriges bevattningsanläggningar är i, som tyvärr är under all kritik. Det räcker inte att bevattningen startar när man trycker på knappen. Alla spridare ska vara justerade, det ska vara rätt tryck ut till spridaren, datorn ska vara rätt programmerad och så vidare.

    Viktigt underhåll prioriteras ned

    En skadad green, där bara den ena halvan har fått vatten.
    En spridare som till synes bara kastat åt ena hållet med greendöd som följd.

    Tyvärr ser vi allt för många brister ute på de klubbar vi besöker och ofta får vi höra att man inte hinner med allt underhåll, utan anläggningen får gå tills den slutar att fungera och först då lagar man den. De flesta av våra bevattningsanläggningar är mer än 20 år gamla och bakåt i tiden har man resonerat precis likadant.
    Här finns det mycket pengar att spara. En vältrimmad anläggning bevattnar effektivare och förbrukar därmed mindre ström. Rätt mängd vatten resulterar i friskare greener utan både torrfläckar och blöta partier, det vill säga bättre spelbarhet och mindre sjukdomar. De skador som en undermålig bevattning orsakar resulterar inte bara i dåliga spelytor, det kostar också en hel del att återställa dessa ytor i form av gräsfrö, näring, diesel samt ett stort antal arbetstimmar. Timmar som egentligen skulle läggas på underhåll och invintring av banan i stort. Får vi en torr höst är vi dessutom beroende av bevattningsanläggningen för att etablera det nya gräset. En dålig täckningsgrad resulterar då i en dålig etablering samt ett svagare gräs.

    Gräset måste nu sås, växa och invintras

    Hur stora skadorna egentligen är vet vi inte med säkerhet förrän nästa säsong. Det gräs vi sår nu i höst ska inte bara bli grönt och komma in i den normala skötseln, det ska också invintras på rätt sätt så att det orkar motstå sjukdomar och en ny vinter med allt vad det kan innebära. Om tiden räcker till och om vädret i höst är tillräckligt gynnsamt, ja det får framtiden utvisa.

    Länkar till mer läsning:

    – Vikten av en bra bevattningsanläggning och hur den ska användas finns i rapporten Tre bevattningsstrategier i praktiken.

    – Mer information om dammar, lagar och regler, vattendom och vattenkvalitet hittar du här.
    – Läs också Hushållningssällskapets förnämliga handbok om dammar.
    Kan man våga hoppas på en storsatsning på bevattningsanläggningarna de kommande åren?

    Bankonsulenterna SGF

  11. Godkända växtskyddsmedel 2018
  12. Banskötsel 2018

    Godkända växtskyddsmedel 2018

    Listan över godkända växtskyddsmedel har uppdaterats per 16 augusti 2018. OBS! Se produkten Roundup Max som har utgått.

  13. Seminarium om Dollar Spot och vinteröverlevnad
  14. Banskötsel 2018

    Seminarium om Dollar Spot och vinteröverlevnad

    Missa inte höstens stora event – seminariet om Dollar Spot och gräsets vinteröverlevnad.

    Det är den nordiska forskningsstiftelsen STERF, Svenska Golfförbundet och Swedish Greenkeepers Association som har glädjen att bjuda in till en mycket intressant föreläsning som en del i den återkommande seminarieserien Modern banskötsel.

    Collage, på halva bilden syns en green som drabbats av Dollar spot och på den andra en skottad green efter sista snön.
    En green som drabbats av Dollar spot och en skottad green efter sista snön.

    Genom forskare från Nibio och SGF:s bankonsulenter får deltagarna ta del av den samlade kunskapen om svampsjukdomen Dollar Spot och en sammanfattning av modern kunskap om vinteröverlevnad och hjälpsådd.

    Spara datumet!

    Seminariet kommer att anordnas kl. 10–15 på fyra platser och datum i Sverige:

    Jönköping 27/11
    Örebro 28/11
    Stockholm 29/11
    Sundsvall 30/11

    Boka redan nu in önskat datum i din kalender. En komplett inbjudan med länk till anmälan kommer att sändas ut inom kort.

    PS. I nyhetsbrevet bana som skickades ut tisdag 21 augusti smög sig några fel in gällande datum för seminarierna. Det som står ovan är de datum och orter som gäller.

  15. Höstens tillsynsprojekt på golfanläggningar närmar sig
  16. Banskötsel 2018

    Höstens tillsynsprojekt på golfanläggningar närmar sig

    Naturvårdsverket, kemikalieinspektionen och de andra myndigheterna kommer att ha uppstartsträffar för kommunerna i Stockholm och Göteborg i månadsskiftet augusti–september.

    Tillsynsprojekten på golfanläggningar gäller miljö i allmänhet, med särskilt fokus på IPM och växtskydd. Eventuella besök på golfklubbar kommer troligen att utföras under andra halvan av september och under oktober.
    Tillsynsblanketten och checklistan som kommer att användas vid besöket lägger vi ut på golf.se så fort den är offentlig.
    Om ni funderar på regler som berör växtskydd med mera, läs dokumentet "Checklista – så uppfyller du miljökraven på golfbanan" på SGF:s sida om miljöarbete samt på Jordbruksverkets sida om säkert växtskydd. Fakta om IPM finns på STERF:s hemsida.

    Några punkter som är viktiga att ha koll på:
    – Ha koll på och notera IPM-åtgärder innan kemisk bekämpning
    – Lagra bara godkända växtskyddsmedel på ett låst, säkert ställe
    – Funktionstestad och kalibrerad spruta
    – Behörighet att avvända kemiska bekämpningsmedel
    – Använd Hjälpredan för bestämning av skyddsavstånd
    – Skylta så att spelare vet att ni har bekämpat
    – Fyll, rengör och förvara sprutan på en lämplig plats (ej på hårdgjord yta)
    – Använd om möjligt bra vindavdriftsreducerande munstycken
    Kontakta mig om ni har frågor eller synpunkter.

    Porträttbild på Peter
  17. Först i golfvärlden med ny miljöcertifiering
  18. Banskötsel 2018

    Först i golfvärlden med ny miljöcertifiering

    Vi har tidigare informerat om det nya miljöverktyget GEO OnCourse där vi arbetat fram en svensk version som nu har introducerats.

    Verktyget är världsomspännande och genom ett samarbete mellan GEO, SGF och STERF har innehållet översatt och anpassat till svenska förhållanden. Här finns den svenska versionen.

    Ljunghusens banchef Simon Månsson och klubbchef Magnus Jivén, tillsammans med
Kerstin Antonsson som utförde certifieringsbesiktningen.
    Ljunghusens banchef Simon Månsson och klubbchef Magnus Jivén, tillsammans med Kerstin Antonsson som utförde certifieringsbesiktningen.

    I Sverige har cirka 75 svenska klubbar registrerat sig i den nya svenska versionen. En hel del klubbar är fortfarande kvar i det äldre systemet och vi rekommenderar att dessa gör en ny registrering i OnCourse Sverige. Nyregistrering kan göras på getoncourse.golf.

    Tolv klubbar är sedan tidigare certifierade i det äldre systemet. Ljunghusen och Mjölby har under sommaren re-certifierat sig i den nya versionen som de två första i världen. Stort grattis till Ljunghusen och Mjölby! All den erfarenhet och kunskap de har samlat på sig kan hjälpa oss och många andra klubbar i deras kommande miljöarbete.

    Vi fortsätter vårt arbete med certifiering under hösten. Klubbar i olika distrikt har gemensamma träffar och jobbar med certifieringen. Det underlättar ofta när man kan jobba efter en plan och hjälpa och motivera varandra i en grupp. Håll utkik i ert distrikt om pågående kurs eller om någon ny kurs är på gång.
    Hör av er om ni har frågor eller synpunkter.

     

    Porträttbild på Peter

     

  19. FN:s mål tar golfen till nästa nivå
  20. Ekologisk hållbarhet

    FN:s mål tar golfen till nästa nivå

    Nu ska golfen beskriva sin samhällsnytta utifrån FN:s mål i Agenda 2030 – och visa att den bidrar till en ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling. Därmed tas golfklubbarna till nästa, multifunktionella nivå.

    Grunden är en studie som görs på uppdrag av de nordiska golfförbunden inom ramen för Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf). Linköpings Golfklubb är pilotklubb i Sverige och har sällskap av Larviks Golfklubb i Norge och Asserbo Golf Club i Danmark.

    Tre tips för att komma igång med Agenda 2030:

    1. Gör en inventering och analys över hur det ser ut på golfklubben idag. Vilka värden finns på golfbanan och i landskapet runt omkring, och vilka samarbeten har ni?

    2 Bjud in andra aktörer till en workshop. Tänk brett och spåna vilt!

    3. Analysera idéer och förslag på samarbeten som kommer fram och gör en plan för vart ni vill komma och hur det ska gå till. Försök inte greppa om allt, utan börja med "lågt hängande frukter" för att komma igång. Funkar det bra och känns bra så är det bara att fortsätta.

    – Golfen är så häftig! Jag går hundra rundor per år på min hemmabana i Sigtuna, tio med syftet att spela golf och resten med andra syften som att springa, gå med hunden, åka skidor och skåda fågel. Golfanläggningarna har verkligen stor potential när det gäller att bidra till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, säger Anders Esselin, ägare av företaget Man & Nature AB, som leder studien och fortsätter:

    – En genomsnittlig golfbana består ungefär av trettio procent intensivt skötta ytor som greener och fairways och sjuttio procent övrig mark som skog, snår, vatten och ruff. Där finns det ofta stora ekologiska värden i form av insekter, fåglar, växter och gamla träd som ekar. Vet du att det kan finnas uppemot 800 arter av insekter och svampar i riktigt gamla ekar? Det är ju nästan lika många som det finns i hela Västerbotten, utbrister Anders Esselin.

    Han har bott större delen av sitt vuxna liv i Umeå och hans första kontakt med golfen var att åka skidor på olika golfbanor vintertid.

    Golfklubbarnas bidrag till ett hållbart samhälle ur ett ekologiskt perspektiv är en aspekt som Anders Esselin och hans medarbetare undersökt i studien. De sociala och ekonomiska värdena är de två andra. Analyserna av resultaten görs med hjälp av FN:s 17 globala hållbarhetsmål (Agenda 2030) som kommit till för att skapa förutsättningar för en hållbar värld. En värld där golfanläggningen med sina många funktioner kan spela en större roll.

    Golfanläggningarna har verkligen stor potential när det gäller att bidra till ekologisk, social och ekonomisk

    – Vi tittar på golfanläggningen utifrån ett landskapsperspektiv, där golfanläggningarna är en del av ett större pussel. Dessa pusselbitar bidrar redan i dag med många samhällsnyttor och de har stor potential att bidra ännu mer. Störst potential har den sociala delen, att använda golfen som ett medel för att få folk att må bra i form av hälsa, välbefinnande och sociala kontakter. Den delen går att utveckla, exempelvis golf för personer med funktionsnedsättning och nyanlända. På Larviks Golfklubb bjuds nyanlända från det intilliggande asylboendet in både för att spela och för att arbeta på klubben, och på den rockfestival som arrangeras på drivingrangen varje sommar med internationella artister som Elton John.

    Vi träffar Anders Esselin en solig torsdag i mars. Hittills har han hunnit med två workshops, en i Larvik och en i Linköping. Workshopen på Linköpings Golfklubb samlade drygt 20 personer, varav 18 från andra organisationer i samhället, bland annat kommunen, näringslivet, handikapporganisationer, Naturskyddsföreningen och andra idrottsföreningar. På agendan stod att diskutera var golfklubben står inom de tre områdena av hållbar utveckling och vilka möjligheter det finns till samarbeten för att utveckla klubben som en arena för närsamhället, och på så sätt öka bidraget till FN:s globala utvecklingsmål.

    Deltagarna får först en presentation av studiens preliminära resultat, sedan promenerar de på golfbanan för att diskutera vilka värden som finns. Efter det delas de in i tre grupper, roterar och får därmed chansen att bidra med idéer på aktiviteter och samarbeten inom alla delar av hållbar utveckling. Listan med idéer blir lång. Nu gäller det för Linköpings Golfklubb att prioritera.

    – Att vi kämpade för att få vara kvar, en kamp som vi vann, var en extra motivation till att bli pilotklubb, men jag är övertygad om att vi inom golfen behöver fortsätta öppna upp och hitta nya samarbeten för att nå vidare framgång. Näringslivet har stöttat oss oväntat mycket.

    Det är ingen tvekan om att de ser oss som en viktig pusselbit i rekryteringen av nya medarbetare som vill ha nära till träning, grönområde och rekreation, vare sig det gäller golf, promenad eller skidåkning. Att också jobba med andra värden som jämställdhet, funktionshinder och GEO-certifiering kommer att bli hygienfaktorer för golfen framöver, säger Carl Falkenberg, ordförande i Linköpings Golfklubb.

    Studien släpps både som en rapport och en handbok i juni. Ambitionen är att fler golfklubbar ska komma igång.

    – Alla behöver inte och kan inte göra allt. Det handlar om att hitta sin profil och utveckla den. Förmodligen är motivationen störst i klubbar som Linköping, som lever under hotet att få lämna plats för bostäder, men jag hoppas att golfklubbarna ser det här som en stor chans att ytterligare öka sitt bidrag till de globala hållbarhetsmålen och bidra ännu mer till samhället än de redan gör idag, säger Anders Esselin.

    TEXT: Thomas Björn