Golfens arbete med hållbarhet ger grönare städer

År 2050 kommer 50 procent av världens befolkning att bo i storstadsregioner enligt FN. En av våra största utmaningar är att skapa hållbara livsmiljöer för majoriteten av jordens befolkning. Därför satsar svensk golf på miljö- och hållbarhetsarbetet.

Målet med den utökade miljösatsningen är att golfbanor ska bli livsviktiga gröna platser och vara väl integrerade i Sveriges växande städer, när urbaniseringen ökar. Det flyttar exempelvis in lika många människor om dagen till Stockholm som det får plats i en lång SL-buss, över 150 personer. Det blir ett Östersund på ett år. Det skapar stort tryck på miljö och grönytor och kan skapa konflikter när bostäder och kontor ska byggas. Hur mycket grönyta ska vara kvar? Det är här golfen kommer in.

– Den stora utmaningen är hur vi kan behålla grönytor samtidigt som städerna växer snabbt. Tätortsnära golfbanor är en arena för biologisk mångfald, möten mellan människor, utomhusundervisning för skolor, vardagsmotion för medlemmar och gästspelare, rekreation för alla under vinterhalvåret och integration, säger Maria Strandberg, ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet.

Men kampen om marken är hård.

– Vi i golfen måste förtjäna vår plats i tätorten och därför måste vi lyfta vårt miljö- och hållbarhetsarbete. Det innebär att Svenska Golfförbundet nu går ifrån miljödiplomet, som använts som bevis och uppmuntran för klubbarnas miljöarbete, till ett mer forskningsbaserat och modernt arbetssätt i samarbete med Golf Environment Organization (GEO). Det är en oberoende, internationell organisation som arbetar för hållbar utveckling av golfbanor med säte i North Berwick, Skottland.

GEO:s miljöverktyg för webben heter OnCourse och underlättar för golfklubbarna att dokumentera, utvärdera, förbättra och samla data om skötsel och hållbarhetsarbete – och anpassa det till varje lands lagar och restriktioner. Ett exempel kan vara gödsling med fosfor. Med det nya arbetssättet på golfklubben görs först en analys av den befintliga fosforhalten i marken. Därefter tas en gödslingsplan fram som utgår ifrån analysen. Är fosforhalten i marken hög, gödslas det lite eller inte alls. 

Den här systematiska dokumentationen är viktig i dialogen med kommuner och myndigheter. Arbetssättet skapar i sin tur en rad frågeställningar som i det här fallet lett fram till ett internationellt forskningsprojekt med fokus på fosfor inom ramen för stiftelsen Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf), som är de nordiska golfförbundens samarbetsorganisation för forskning kring ökad hållbarhet och kvalitet. Svenska Golfförbundet har tagit den rosa ledartröjan i det arbetet.

– Miljödiplomen fyllde sin funktion för att väcka intresse för att arbeta med miljö- och hållbarhetsfrågorna på golfklubben. OnCourse är ett stort steg framåt i hur vi arbetar, framför allt mer forskningsbaserat och med ny kunskap, säger Maria Strandberg.

Tio svenska golfklubbar har redan certifierat sig enligt GEO med hjälp av verktyget OnCourse. Svenska Golfförbundet siktar på 100 klubbar 2020.

– Det finns en entusiasm och ett tryck från klubbarna som jag inte sett tidigare, som gör mig trygg i att vi ska lyckas. Det märks främst på de verksamhetsseminarier som Svenska Golfförbundet gjorde på 20 platser i början av året. Den nya versionen av OnCourse, som lanseras i slutet av året, är enkel och inspirerande att använda. Vi har forskningsbaserad kunskap att sprida i form av faktablad och handböcker. Myndigheterna kräver detta. Det finns inget alternativ, vi måste lyckas, säger Maria
Strandberg.

Maria Strandberg
Yrke: Ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet och direktör för forskningsstiftelsen Sterf.
En bra arbetsdag: »När en av de ansvariga på Naturvårdsverket mejlade och frågade om jag via Sterf och golfförbundet kunde hjälpa till med att sätta ihop en tvådagarskurs för kommunernas miljöinspektörer. Kursen ska handla om verksamheten på golfbanor ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv med fokus på användning av växtskyddsmedel och gödsel. Kurserna genomförs 2018. Då kände jag att vi ligger steget före. Vi kan vara med och påverka och agera, istället för att reagera i efterhand.«
Fritidsintressen: Yoga, hundsport och vandring i skog och mark.

Text: Thomas Björn

Fler nyheter

  1. Hon ska leda Golfsverige
  2. Golfnyttan

    Hon ska leda Golfsverige

    Efter två år i Svenska Golfförbundets styrelse blev Maria Möller historisk. Hon är den första kvinnan att bli ordförande i förbundets 113-åriga historia – dessutom i en styrelse med majoritet kvinnor. Nu vill hon inspirera ännu fler kvinnor.

    Inte ens fyllda 40, och med två år som ledamot i förbundsstyrelsen, tog Maria Möller över ordförandeklubban från avgående ordföranden Christer Bergfors 72, på förbundsmötet i april. Den nya styrelsen fick också fler kvinnor än män för första gången. Själv vill hon tona ned könsaspekten och säger stillsamt:

    – Ordförandens könstillhörighet borde väl egentligen sakna betydelse, men förhoppningsvis kanske jag kan inspirera fler kvinnor att ta del av det ideella och professionella ledarskapet, och få fler kvinnor i ledande positioner i Golfsverige. Det behövs verkligen! Vad betyder den kvinnliga styrelsemajoriteten?

    – Svenska Golfförbundet har en regel om jämn könsfördelning bland styrelsens ledamöter. Är ordföranden en man blir det manlig majoritet, är det en kvinna blir det kvinnlig som i detta fall. En väl balanserad styrelsesammansättning utifrån kompetens, könstillhörighet, ålder, bakgrund med mera är det som är viktigt för ett framgångsrikt team som jag ser det. Vad avser Svenska Golfförbundets styrelse har valberedningen gjort ett bra jobb med att hitta den här sammansättningen av individer
    som nu utgör styrelsen. Vi har tillsammans goda förutsättningar för ett framgångsrikt styrelsearbete.

    Så vem är du då, Maria Möller?
    – Ett drivande energiknippe som till vardags är vice vd och förhandlingschef och chefsjurist på arbetsgivarorganisationen SLA, Skogs- & Lantarbetsgivareförbundet. På
    fritiden är jag helst på golfbanan med fästmannen Kristofer, eller i motionsspåret i snörade joggingskor och springer milen. Jag har hcp 4,5 och är medlem i Huvudstadens Golfklubb och Mölle Golfklubb, där själen får ro. Drivkrafterna har funnits där sedan tidigt, både vad gäller det professionella och ideella arbetet.

    – Jag drivs av möjligheten att påverka och förändra saker och ting till det bättre. Lyckas jag dessutom inspirera någon på vägen att göra detsamma så har jag verkligen lyckats.

    Hur mår golfen i Sverige när du fattar klubban och sätter dig tillrätta vid kortändan av styrelsebordet?
    – Året som gick var på många sätt fantastiskt för golfen i Sverige. Vi kommer för evigt att minnas Henrik Stensons seger i British Open och silvermedaljen i OS i Rio där golfen gjorde en kraftfull comeback. Till detta kommer starka prestationer av exempelvis Anna Nordqvist, Alexander Norén, Madelene Sagström och Julia Engström. Även medlemsantalet är till belåtenhet. 10 000 nya medlemmar netto i de 462 klubbarna som utgör Svenska Golfförbundet är den största medlemsökningen ett enskilt år sedan 2002.

    – Det är tredje året i rad som antalet medlemmar ökar. Det är en trend som sannolikt beror på att golfen syns bra i bland annat media, men också att klubbarna blivit bättre på att erbjuda ett varierat utbud av medlemskap och spelrättighet. Under året sågs även en ljusning avseende juniortillväxten, ett ökat antal bokade golfronder och golfbanor i fint skick, vilket är positivt.

    Allt är dock inte solsken. Det finns orosmoln högt upp på himlen, enligt den nya ordföranden.
    – En del klubbar har fortfarande svårigheter att få ekonomin och att hitta rätt kompetens för att utveckla organisationen, och därmed verksamheten. Det är en av golfens stora utmaningar, säger Maria Möller och räknar upp några av de övriga.

    – Utveckling och anpassning av golfklubbarna, golfbanorna och golfspelet för att möta golfarens behov, en bättre inkludering av alla som vill spela, rekrytera och behålla medlemmar, säkra juniortillväxten och elitverksamheten, synliggöra den samhällsnytta golfen gör och bli en del av friskvårdsbidraget.

    Vad krävs det för att klara dessa utmaningar?
    – Det krävs flera påverkandefaktorer i samhället, på golfklubben och hos den enskilde individen. Det golfförbundet kan bidra med är att leverera högklassig verksamhet i enlighet med vid förbundsmötet gemensamt beslutat vad gäller verksamhetsinriktning. I det ingår klubb- och banrådgivning, Golfens IT-system, tävlingsverksamhet, kommunikation och utbildning, samt frågor som rör exempelvis junior- och elitutveckling, jämställdhet, mångfald och golfens roll i samhället.

    Du har suttit två år som ledamot i förbundsstyrelsen. Vad är du mest stolt över?
    – Vi i styrelsen har tagit många bra beslut, men införandet av klubbrådgivare och juniorkonsulenter i golfförbundets regi, ökade insatser för juniortillväxt, satsning på jämställdhetsprocessen Vision 50/50 och projektet Golfnyttan i samhället sticker ut.

    Hon är nyvald ordförande i ett idrottsförbund som siktar på att inom fem år vara den största breddidrotten när det gäller attraktionskraft i spelet, kopplas ihop med internationella framgångar och skapar erkänd nytta för både golfklubbar och samhället.

    Text: Thomas Björn

  3. Ha koll på golfklubbens arrende
  4. Golfnyttan

    Ha koll på golfklubbens arrende

    En bra relation med markägaren och ett välformulerat arrendeavtal är två framgångsfaktorer för en golfklubb. Men det gäller att planera i tid.

    Det finns gott om exempel på golfklubbar som fått problem för att de haft dålig koll på gällande avtal, eller agerat för sent när arrendetiden börjat gå mot sitt slut. Det kan i värsta fall leda till konkurs. Möjligheten att vara med och påverka utvecklingen minskar, eller försvinner helt. Det kan vara så att det planeras bostäder på marken, eller på en intilliggande mark, efter arrendetidens utgång. Det kan medföra krav på att återställa marken i »originalskick«, vilket i sin tur kan medföra stora kostnader och i värsta fall konkurs. Thomas Bergman, Johan Kannerberg, och Anders
    Hammarström arbetar alla på Svenska Golfförbundet med klubbutveckling, bland annat utifrån den juridiska aspekten.

    – Vår upplevelse är att alla golfklubbars styrelser inte alltid har koll på innehållet i arrendeavtalet. Det byts ledamöter i styrelser, vilket gör att frågan ibland verkar hamna mellan stolarna. Vårt råd till styrelsen är att vara väl insatt i avtalen, ha kontinuerlig dialog med markägaren och om förändringar planeras, agera i god tid innan beslut fattas, säger Thomas Bergman.

    Vad kan hända om golfklubben äger sin egen mark?
    – Om stat eller kommun behöver tillgodose angelägna, allmänna intressen som vägar eller bostäder, kan man inskränka eller genom expropriation ta över golfklubbens
    användning av mark och byggnader, förklarar Johan Kannerberg.

    Anders Hammarström fyller i:
    – Har man ett markarrende med kommunen sedan länge, som ska omförhandlas, bör klubben vara beredd på att arrendeavgiften kan höjas och bli mer »marknadsmässig«. Vid omförhandling av arrenden och avgifter är det därför bra att ta reda på vad som kan anses vara en skälig avgift. Lyssna med grannklubbar eller ta hjälp av expertis inom området.

    Att tänka på vid arrendeavtal:
    1. Kartläggning
    Vad står i nuvarande avtal avseende avtalslängd, när det kan sägas upp, villkor vid omförhandling, ersättning vid eventuell uppsägning etc?

    2. Förebyggande arbete
    Kommunens översiktsplan och detaljplaner är bra dokument att sätta sig in i. Ta reda på vilka planer som finns för marken på lite längre sikt. Varför inte boka ett möte med stadsplaneraren och få den fullständiga bilden. Oavsett om det är kommunen eller en privat aktör som äger marken finns det offentliga handlingar avseende stadsplanering hos kommunen, bland annat planeringsdirektiv.

    3. Spaning
    Vad är markägarens intentioner? Ta kontakt och lyssna på vad som gäller både på kort och lång sikt. Om det är stora förändringar på gång, hur kan golfklubben passa in i de planerna? Även om markägaren kanske inte har något på gång, hur ser det ut med intilliggande mark? Även dessa ägare bör kontaktas.

    4. Avtalsförhandling
    Ta hjälp av expertis inom markanvändning och anlita eventuellt advokat för juridiskt stöd i avtalsprocessen.

    Text: Thomas Björn

  5. Kris lyfte samarbete i Hjo
  6. Golfnyttan

    Kris lyfte samarbete i Hjo

    Det började med en konkurs. Fortsatte med ett bra samarbete. Nu arbetar Hjo kommun och Hökensås Golfklubb tillsammans i en harmonisk förening.

    Hösten 2013. Hökensås Golfklubb försätts i konkurs. Klubben har inte betalt arrendet till markägaren – en av Skandinaviens största ekologiska jordbruk – med drygt 3 000 hektar mark, 2 000 hektar skog, resten öppen mark däribland golfbanan. Förtvivlan, tårar, oro. Det »omöjliga« hade inträffat.

    Mars 2014. Det är två timmar kvar till att golfklubbens inventarier ska säljas på konkursförvaltarens auktion. Under februari har Tomas och Jesper Uvesten, två intressenter av Hökensås GK, arbetat fram ett nytt förslag till upplägg mellan markägaren och klubben. De får till sist fram ett möte. Kommunchefen Lisbeth Göthberg är också inkopplad i förhandlingarna och gör allt för att hjälpa klubben att hitta en lösning tillsammans med markägaren. Även kommunalrådet Catrin Hulmarker finns med vid det sista avgörande mötet den där marsdagen.

    Det handlar om minuter när deltagarna till sist kommer till en handskakning. I samma skälvande minut skakar Stellan Rylander och två andra medlemmar fram den dryga halvmiljon som krävs för att rädda inventarierna och därmed säkerställa att golfklubben kan börja om på ny kula. Stellan Rylander ringer konkursförvaltaren, sätter sig i bilen tillsammans med Tomas Uvesten och åker in till Skövde. Det blir en lyckosam dag, till slut. Hjo kommun gick i borgen för ett nytt arrendeavtal över tre år med löfte från markägaren om en förlängning, om golfklubben kunde leva upp till markägarens krav på en helt ekologisk skötselplan.

    – Kommunfullmäktige var enhällig i sitt beslut. Det var helt rätt beslut och det har vi inte ångrat. Golfklubben tillför stora värden, bland annat ekonomiska till Hjo kommun och golfklubben är ytterligare en anledning att besöka Hjo. Många av våra invånare pendlar dessutom till arbetsplatser i andra kommuner.

    De ska inte behöva pendla till golfbanan i en annan kommun också, säger Catrin Hulmarker (M), kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsen. Malin Ingsten tillträdde som klubbchef 2015, när Nya Hökensås Golfklubb kommit igång.

    – Klubben är oerhört tacksam för kommunens insatser. Glädjande nog har samarbetet
    utvecklats, bland annat vad gäller nyanländas möjlighet att få ett par månaders praktikplats på golfklubben. Vi samverkar också med skolorna så att eleverna får möjlighet att prova golf som en del av idrottslektionerna. Vi finns med under kommunens hälsovecka och, inte minst, samarbetar stort vad gäller turism, förklarar Malin Ingsten och fortsätter:

    – Jag vill att golfklubben ska vara en självklar del av Hjos utbud och att både Hjobor och turister ska känna att de kan besöka oss oavsett om de spelar golf eller inte. Stellan Rylander, tidigare ägare av ett stort förpackningsföretag i grannorten Tibro med kunder i livsmedelsindustrin, tar ett stort ansvar i klubben, bland annat för personal på banan och i restaurangen som drivs i klubbens regi.

    – Jag har alltid upplevt det som lätt att få kontakt med politikerna i Hjo kommun. Det är bara att kliva upp i kommunhuset. Dörren känns alltid öppen, säger han.

    Kommunchefen Lisbeth Göthberg fyller i.
    – Egentligen är det ganska enkelt att få till ett bra samarbete mellan kommun och golfklubb. Ta kontakt och börja prata med varandra. Det finns många saker att utveckla tillsammans.

    Hjo kommun ingår exempelvis i ett Leaderprojekt (EU-pengar för utveckling av landsbygden) tillsammans med kommunerna Tidaholm, Mullsjö och Habo just för att utveckla Hökensåsbygden. Golfklubben är en viktig pusselbit i erbjudandet av utomhusaktiviteter. Hjo kommun och Hökensås GK var inte kärlek vid första ögonkastet. Men det är en stark vänskap som växt fram efter hand. Det är lätt för alla runt bordet, kommunstyrelsens ordförande, kommunchefen, turistansvariga (Lotta Persson), golfklubbschefen, att skänka en tacksamhetens tanke till det fina samarbetet idag.

    Hökensås Golfklubb
    Antal medlemmar: 700.
    Omsättning: 5,9 miljoner kr.
    Antal greenfeegäster/år: Cirka 4 000.
    Värde för lokala hotellet Bellevue: Golfspelarna står för 31 procent av hotellets logiintäkter via bland annat golfpaket som ökat från 200 till 500 stycken 2015–2016.

    Hjo kommun
    Invånare: 9 070.
    Turistomsättning: 80 miljoner kr, enligt HUI-mätning 2015.
    Antal gästnätter i båthamnen 2016: 2 203.
    Antal golfbanor: En, Hökensås Golfklubb, 27 hål.
    Andra sevärdheter: Den Europa Nostra-belönade (organisation för bevarande av Europas kulturarv) Trästaden, vandra Västra Vätterleden, Skulpturvandring längs
    Hjoån, Öringsafari längs Hjoån, Kulturkvarteret eller bara strosa i Hjos hamn med en glass från en av Hjos tre glasställen: »Moster Elins«, »Wetternglass«
    och »Österhagen Glass«.

    Text: Thomas Björn