Golfen vill bli en starkare spelare i samhället. Därför fokuserar SGF på tre områden med extra potential: turism och ekonomi, hälsa och friskvård samt natur och miljö. En golfanläggning har mycket att erbjuda och varje klubb har möjlighet att göra den till en intressant plats för fler än de som spelar golf.

Tidningen Golfnyttan

Omslag Golfnyttan nr 1 2017

Tidningen Golfnyttan fokuserar på friskvård, turism och miljö och kommer ut med två nummer per år. Det senaste numret distribuerades i maj 2017. Här nedan kan du läsa tidningen på webben. Önskar du tidningen i tryckt format och finnas med på en framtida distributionslista? Mejla sylvia.luther@golf.se

Läs Golfnyttan nr 1 2017 (maj)

I samband med Almedalsveckan 2016 distribuerades Golfnyttan nr 1 i 11 000 ex. Den gick till riksdagsledamöter, delades ut på plats i Almedalen och skickades till golfklubbar som i sin tur kan använda den för att uppvakta lokala beslutsfattare. 

Läs Golfnyttan nr 2 2016 (november)

Läs Golfnyttan nr 1 2016 (juli)

Läs Golfnyttan nr 1 2014

Artiklar från tidningen Golfnyttan nr 1 2017

Går det att göra golfanläggningar till en spännande plats för dem som aldrig varit i kontakt med sporten tidigare? Ja, givetvis! Elljusspår, vandringsleder eller nya lokaler för bågskytteklubben på området. Det kan bli en win-win-situation.

En annan faktor som ofta förbises är att de allra flesta golfklubbar driver en restaurang på sin anläggning, en i många fall outnyttjad resurs. Kanske vill man bara testa ett nytt lunchställe eller söker efter en bra lokal i vackra omgivningar till 50-årsfesten eller bröllopet. På golfklubbarna är möjligheterna många, även för den icke-golfande individen.

Be aktiva golfspelare beskriva en typisk golfbana så skulle nog många prata om vackra grönområden, ofta i anslutning till en sjö eller lummiga naturreservat - eller som en plats där man kan förbättra såväl hjärna som hjärta. I detta finns också en ofta förbisedd utvecklingspotential, vilken skulle kunna betyda stora vinster för klubbarna och deras hemkommuner.

Till skillnad från andra stora sporter, som ishockey och fotboll, har golfen inte kunnat förlita sig på ekonomiskt stöd från kommunen. Golf är ett tydligt exempel på en idrott som på egen hand har vuxit sig stark men i förlängningen är vi givetvis starkare tillsammans. Då krävs en förändring av synen på vad en golfklubb är och vad den skulle kunna vara.

Att samspela med andra idrotter och organisationer i kommunen kan vara en enkel väg att börja. En annan viktig sak att lyfta fram är de arbetstillfällen som golfen skapar. Banor ska skötas, restauranger ska drivas och kurser ska hållas. En golfanläggning har i snitt mellan fem och tio heltidsanställda, men kan ha betydligt fler anställda under säsong. Lägg därtill ungdomar som sommarjobbar och praktiserar så ser vi att golfen är en del i samhället att räkna med.

Att vara en del av Golfnyttan i samhället är givetvis frivilligt, men klubbar som är intresserade av att jobba med frågorna kommer att få såväl stöd som inspiration av Svenska Golfförbundet. Från SGF:s håll ser man såklart att så många klubbar som möjligt tar tillfället i akt att utveckla den egna positionen i samhället och sätta golfen på kartan.

Framsidan på HUI Reserach-rapporten

Om vi lyckas visa för kommunerna och deras beslutsfattare hur viktig golfen är och hur mycket vi tjänar på att arbeta över företagsgränser och geografiska områden, då har vi lagt grunden för bra samarbeten i framtiden – och bra samarbeten är framtiden.

Rapport från HUI Research 2015

En sammanställning av kända fakta samt litteraturförteckning har tagits fram av Handelns Utredningsinstitut (HUI) i september 2015. Det är en rapport om friskvård och hälsa, naturvärden och positiv miljöpåverkan samt golfens betydelse för besöksnäring och en plats attraktivitet. 

Du hittar rapporten från HUI Research här

Det här omfattar Golfnyttan

  1. Senaste nytt i friskvårdsfrågan
  2. 2 februari 2017:
    Finansminister Magdalena Anderssons (S) svar i riksdagen

    Svar på interpellation 2016/17:237 av Alexandra Anstrell (M) Friskvårdsbidrag för ridning och golf.

    Herr/Fru talman! Alexandra Anstrell har frågat mig vad jag har för ambitioner när det gäller att driva igenom att även folksporter som golf och ridning blir avdragsgilla. Alexandra Anstrell har ställt sin fråga utifrån att hon anser att golf- och ridsport ska inkluderas bland de sporter som omfattas av skattefri personalvårdsförmån.
    Gränsen för vilken typ av motionsutövning som ska utgöra personalvårdsförmån och därmed vara skattefri för anställda, innebär i dag att det ska vara fråga om enklare motionsidrott som kan utövas av i stort sett var och en.
    Vad som är enklare motionsidrott är ytterst en fråga för rättstillämpningen att avgöra. Sporter som kräver dyrbarare anläggningar, redskap och kringutrustning har inte ansetts utgöra enklare slag av motion.
    Som jag svarat vid tidigare interpellationsdebatter kommer frågan att vara föremål för beredning under mandatperioden. Det finns många aspekter, till exempel kring jämställdhet och jämlikhet, som behöver analyseras.

     

    13 december 2016: 
    Golf är fortfarande inte en skattefri friskvårdsaktivitet

    Skatterättsnämnden meddelade i början av sommaren ett för golfsporten mycket positivt förhandsbesked (se nedan och i pressrummet). Träning på drivingrange och spel på pay and play-banor skulle få räknas som en friskvårdsaktivitet som arbetsgivaren får betala och som därmed blir en skattefri förmån för den anställde.

    Skatteverket överklagade förhandsbeskedet till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) som nu meddelat dom i ärendet. Dessvärre kom HFD fram till att Skatterättsnämnden gjort fel som meddelat ett förhandsbesked på en ansökan som inte avsåg någon konkret situation eller något avtal som är av viss varaktighet. Priset och upplägget för till exempel spel på en pay and play-bana kan variera stort och i vissa fall vara inom ramarna för skattefri förmån, men i andra fall ligga väl utanför. Förhandsbeskedet undanröjdes därför.

    SGF kommer att tillsammans med LRF Konsult upprätta en ny ansökan baserad på konkreta exempel från Golfsverige. Vi måste dock konstatera att ingenting har förändrats än och att golfsporten per definition fortfarande inte är en friskvårdsaktivitet som en arbetsgivare kan ge sina anställda som skattefri förmån.

    Domen i sin helhet finns att läsa här.  

    ___________________________________

    29 augusti 2016:
    Golf kan bli en del av friskvårdsbidraget

    SGF har under 2016 tagit nya initiativ i den så kallade friskvårdsfrågan, där det har hänt ganska mycket under sommaren. Svenska Golfförbundets flytt till Idrottens Hus har möjliggjort fler och bättre kontakter och SGF ingår nu i ett råd som ska utforma RF:s idrottspolitiska program. En given del i ett sådant program är förändring av friskvårdsfrågan, där vi nu har ett bredare stöd.

    Den 6 juli höll Riksidrottsförbundet och Svenska Golfförbundet ett seminarium i Almedalen som bland annat handlade om friskvårdsfrågan. Idrottsminister Gabriel Wikström uttalade då att regeringen såg brister i dagens friskvårdsavdrag och att man under mandatperioden har för avsikt att göra en översyn av tillämpningen.

    Den 9 augusti svarade finansminister Magdalena Andersson likadant på en skriftlig fråga om friskvårdsavdraget i riksdagen. Det finns således mycket som tyder på att regeringen har för avsikt att lyfta frågan om hur friskvårdsfrågan ska tillämpas i framtiden.

    Parallellt med detta behandlas frågan juridiskt, ursprungligen baserat på en förfrågan till Skatterättsnämnden från Lantbrukarnas Riksförbunds (LRF:s) skattechef Urban Rydin. Ursprungsfrågan gällde om inte delar av golfverksamhet borde kunna klassas som godkända för friskvårdsavdraget.

    Den 21 juni lämnade Skatterättsnämnden (en myndighet under Finansdepartementet) ett förhandsbesked att pay & play och drivingrange ska klassas som godkända aktiviteter enligt friskvårdsavdraget.

    Detta överklagade Skatteverket den 8 juli till Högsta förvaltningsdomstolen och den 19 juli kompletterade målsäganden (i samarbete med SGF) sitt ärende med fler argument. Ett slutligt utslag förväntas (förhoppningsvis) före årsskiftet.

    Vad kan händer om golfen ”vinner” i Högsta förvaltningsdomstolen?

    Detta innebär att pay & play och drivingrange blir avdragsgillt och sannolikt innebär det stora ekonomiska möjligheter för golfen. Mer exakt hur ett sådant utslag ska tillämpas behöver dock SGF definiera i samarbete med Skatteverket. Gör vi inte det riskerar golfspelarna, och indirekt klubbarna, att önskade avdrag inte godkänns när Skatteverkets riktlinjer fastställts. SGF kommer såklart att följa detta mycket intensivt, med målet att gå ut med rådgivning så snart det är möjligt.

    Vad händer om golfen ”förlorar” i Högsta förvaltningsdomstolen?

    Golf blir då fortsatt exkluderat från friskvårdsavdraget och vägen till förändring blir längre. SGF kommer då fortsatt att fokusera på arbetet tillsammans med RF, där en översyn av friskvårdsavdraget är utlovat av regeringen.

    Text: Gunnar Håkansson, generalsekreterare SGF
    29 augusti 2016

     

  3. Samhällsekonomi
  4. Golf och samhällsekonomi fokuserar på att påvisa golfens ekonomiska värden till samhället genom omsättning, BNP-påverkan, samt skatter till staten och genom att ta fram data som går att anpassa lokalt.

    Vi visar också golfens betydelse för besöksnäringen och vad en greenfeespelare genererar i form av intäkter för lokalsamhället, samt visar intressanta nyckeltal för argument, bland annat genom fortsatt samarbete med idrottsekonomiskt centrum i Lund. 

    Bakgrundsmaterial

    Fördjupad analys golfens nyttovärden 

    Rapport golfsportens samhällsnytta 

  5. Natur och miljö
  6. Golfbanan och naturen handlar om hur vi kan utveckla och tydliggöra golfanläggningens bidrag till biologisk mångfald och hållbar utveckling av landskapet samt hur den kan skapa tillgänglighet till naturen för fler människor.

    Vi vill inspirera och ge praktiska exempel på hur man skapar en process för lokal samverkan, bland annat presenteras erfarenheter från Sigtunaprojektet – Ett landskap för alla. Baserat på färsk forskning presenterar och diskuterar vi praktiska metoder för att identifiera och utveckla mångfunktionella mervärden.

    Bakgrundsmaterial

    Nu finns "Guide för värdering av golfbanans multifunktionella värden" på svenska. I den svenska versionen har vi också kopplat de olika multifunktionella kategorierna till Riksdagens 16 miljökvalitetsmål. Vi ser att anläggningar genom att identifiera och utveckla multifunktionella värden också bidrar till att vi uppnår våra nationella miljökvalitetsmål.

    Guide för värdering av golfbanans multifunktionella värden

    Ladda ner den engelska versionen från STERF:s hemsida

    Så jobbar golfen med miljöforskning – STERF 

  7. Hälsa och friskvård
  8. Golf kan förlänga livet och påverkar hälsan på ett positivt sätt. Den motion som en runda på banan ger leder till en rad hälsofrämjande effekter.

    I dagens samhälle minskar möjligheterna hela tiden för barns optimala fysiska och motoriska utveckling och vårt samhälle har gått till att bli alltmer stillasittande.

    Det är först senare i livet som folksjukdomarna visar sig. Dåliga kostvanor, stress, rökning, hög alkoholkonsumtion, för lite sömn och vissa arvsanlag är faktorer som bidrar till att utveckla folksjukdomar. Det är fakta att golfspelande individer, till högre utsträckning än ickegolfare, klarar sig undan dessa sjukdomar. Aktiva golfare har vanligen bättre kondition än icke-golfare, även när man kommer högre upp i åldrarna.

    Personer som regelbundet är fysiskt aktiva har lägre sjukvårdskostnader. Enligt en rapport från Centers for Disease Control and Prevention (CDC) hade de individer, 15 år eller äldre, som var regelbundet fysiskt aktiva, minst 30 minuters aktivitet tre gånger i veckan, i genomsnitt 30 procent lägre sjukvårdskostnader än fysiskt inaktiva. 30 minuters fysisk aktivitet motsvarar endast cirka en fjärdedels golfrond, så det råder inga tvivel – golf är verkligen friskvård!

    Så varför ingår inte Sveriges tredje största idrott i friskvårdsbidraget? Som skattefria motionsaktiviteter tillåts inte golf, ridning, segling eller utförsåkning. Det som varit vägledande för skattefrihet är att aktiviteten ska vara av enklare slag och kunna rikta sig till hela personalen. Det är dock uppenbart att systemet inte är rättvist när fyra av landets största motionsidrotter i praktiken diskrimineras. 

    Bakgrundsmaterial

    Artiklar om golf och hälsa

    Golf förlänger livet

    Golf: a game of life and death- reduced mortality in Swedish golf players 

    9 hull till bedre helse 

    Artiklar om hälsa

    Global recommendations on physical activity for helth

    Det är skillnad på motion och träning

    Fysisk aktivitet (WHO)

    Vem känner smak för motion 

    Från träning för kondition till fysisk aktivitet för hälsa 

    Fysisk aktivitet - enkelt men svårt 

    Litteratur

    Med friska slag- om golf och hälsa G.Broman, C-O Börjeson, C-A Lundin

    Smak för motion - fysisk aktivitet som livsstil och social markör 

  9. Kommunikation
  10. I samband med 2014 års styrelseseminarier fanns kommunikation med på schemat. Vi fokuserade på praktiska tips som hur vi uppvaktar journalister och beslutsfattare med olika verktyg för att nå ut.

    Tips kring hur klubben kan uppvakta lokala journalister och hur sociala medier fungerar bäst. Men också hur politiker och beslutsfattare identifieras och uppvaktas och hur Golf & Affärers specialnummer 2014 om Golfnyttan i samhället kan användas av klubbarna.

    Gå gärna med i gruppen "Golfnyttan i samhället" på Facebook. En diskussionsgrupp i ämnet, öppen för alla. Använd #golfnyttan i sociala medier. Skriv eller visa bilder på bra exempel, på hur just du gör nytta för golfen i samhället.

    Ord att använda i samtalet med politiker

    I samband med kommunikationspasset på styrelseseminarierna pratade vi om ord som politiker gillar att höra när ett projekt ska presenteras. Deltagarna fick själva komma med idéer på bra ord och nedan kan du ta del av dessa.

    Friskvård, social samvaro, kontaktskapande, rehabilitering, besöksnäring, naturupplevelse, rekreation, generationsöverskridande, markvård, glädje, värdegrundande, personlig utveckling, demokratiskt, "vi kan bidra!", fostrande, mångfald, kultur, nytänkande, mervärde, livskvalitet, senioroptimering, tillgänglighet, arbetstillfällen, långsiktighet, hållbar, turism, tjejidrott, språkutveckling, jämställdhet, jämlikhet, handikappanpassning, integration, medfinansiering, samverkan, mötesplatser, allmännytta, spontanidrott, breddidrott, social ekonomi, naturvärden, hållbar utveckling, köpkraft.

    Bakgrundsmaterial

    Svenskarna och Internet - så använder vi sociala medier 

    Här hittar du innehållet i den ringpärm vi delade ut till alla som deltog i styrelseseminarierna 2014 och som aktivt vill arbeta med Golfnyttan i samhället. Tanken är att den är grundmaterialet och att du själv fyller på med egna dokument i arbetet med Golfnyttan.

  11. Medlemsstatistik – så ökar golfen
  12. Totalt 57 310 individer började eller återupptog golfspelet under 2016 och antalet aktiva golfmedlemmar ökade med 9 794 till totalt 486 631.

    Läs mer om golfens medlemssiffror och bokningsstatistik.

  13. 340 goda exempel på golfens samhällsnytta
  14. Som ett led i Golfnyttan i samhället har Svenska Golfförbundet (SGF) anlitat ett välkänt namn, Anders Hammarström och Svensk Golfutveckling AB med uppdraget att samla in och dokumentera goda exempel från Golfsverige.

    Målet är att SGF ska utveckla en faktabas här på golf.se där det går att söka idéer och förslag.

    Vi vet, inte minst genom styrelseseminarierna att det finns många bra exempel på förändringsarbete, positiva både för klubbens eller anläggningens utveckling, men det finns också mycket arbete gjort som bidragit till att inte minst lokalsamhället ser golfanläggningen som en tillgång.

    Har er klubb eller anläggning genomfört förbättringar eller förändringar som lett till bättre verksamhet, starkare ekonomi, nyttjar anläggningen året runt eller byggt relationer med kommun, media eller näringsliv? Kanske ni vet någon annan som gjort något bra, även utanför golfen, som bör lyftas fram?

    Den här gruppen (snart 1 200 medlemmar) är förstås fortsatt viktig för att ta del av och tipsa om bra exempel som vi alla kan ha nytta av. Men Anders Hammarström kommer också att ta kontakt med alla klubbar och anläggningar för att gå på djupet bland de goda exemplen.

    I december 2016 fanns 340 goda exempel från klubbarna listade på golf.se.

    Kika på de goda exemplen

    Saknar du din klubb bland exemplen eller känner till andra exempel som görs, ta kontakt med Anders Hammarström på telefon 070-655 15 28 eller anders@golfutveckling.se

Se klippet där Robert Noord, kommunikationsexpert på Kreab, berättar hur golfklubben kan bli framgångsrik i sin kommunikation.