Vitgröe har vassa armbågar på våren

Av Wendy Waalen och Agnar Kvalbein, Nibio Turfgrass Research Group.

Tyvärr är vinterskador väldigt vanligt i Norden. Frågeundersökningen som vi gjorde i fjol visar att skador förekommer minst vart femte år på 65 % av golfbanorna. Den vanligaste orsaken är istäcke. Brist på syre och anhopning av koldioxid och skadliga gaser under isen är livsfarligt om istäcket blir långvarigt.

Efter vinterskador måste greener och andra gräsytor sås om och detta arbete är svårt, tidskrävande och dyrt. Tid är verkligen pengar när det gäller vårstart. Golfarna är otåliga att komma ut på banorna efter en lång vinter och banägarna gör allt de kan för att kunderna skall bli nöjda. Greenkeepern måste på ett eller annat sätt få banan spelbar så fort som möjligt. Men hur? Det tar tid för jordvärmen att stiga i ett fuktigt land med kalla majnätter och bevattningen är sällan i gång så tidigt. Detta ger stora utmaningar för de som ska få gräsfrö att gro.

Är det alltid lämpligt att så tidigt?
Många greenkeepers har erfarenhet av att de måste vänta länge för att få se de efterlängtade spirande gräsplantorna. Några gånger väntar de också förgäves.
Det är två nyckelfaktorer för frögroning: lagom fuktigt och bra temperatur. Dessutom nämns ofta tillgång till syre och frånvaro av groningshämmande ämnen, men det kan vi komma tillbaka till i ett annat sammanhang. Trots utmaningar med bevattningsanläggningar och filt är det oftast möjligt för greenkeepern att ha kontroll på fuktigheten. Temperaturen däremot får vi överlåta till högre makter. Vi vet nu hur viktig denna faktor är för hur fort de olika gräsarterna gror. I fjol gjorde vi en rad olika groningsförsök. Här är något av det vi fann.

Figur 1 visar groningsförloppet av rödven «Jorvik», brunven «Villa», krypven «Independence», rödsvingel «Musica» och vitgröe (ospecificerad) vid 25/15⁰C (dag/natt-temperatur). Vid denna höga temperatur grodde 60-80 % av rödven, brunven och krypven redan efter 5 dagar. Vitgröen var lite senare, men 80 % hade grott efter 7 dagar. Rödsvingeln grodde långsammare och 80 % hade grott först efter 19 dagar.
Att brunven och rödven inte nådde högre groningsprocent än ca 80 i detta försök kan bero på olika förhållanden mellan fröpartierna som användes, exempelvis olika ålder. Rödsvingelfrö klarar sig normalt sett sämre på lager än venfrö. Vår poäng är att illustrera groningshastigheten hos de olika arterna och här är rödsvingel vanligtvis långsammare än ven och vitgröe.

Vi upprepade försöket vid en lägre temperatur (15/5⁰C dag/nattemperatur) och resultatet ser du i figur 2. Detta är mer liknande det du kan vänta dig under en klar dag tidigt om våren. Vid 15⁰C gror rödven och brunven förhållandevis fort med 51 respektive 67 % groning efter 7 dagar. Krypven däremot var verkligen hämmad av den låga temperaturen och efter 7 dagar hade bara 28 % grott. Vitgröe blev också hämmat av den låga temperaturen, men inte i samma omfattning som krypven. Efter 7 dagar hade 37 % av vitgröefröet grott. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att krypven gror snabbare än vitgröe när det är varmt, medan vitgröe är vinnaren vid låga temperaturer. Rödsvingel hämmas ordenligt vid låg temperatur. Lägg märke till att bara 2 % av fröet har grott efter 7 dagar.

Frörötterna växer inte lika fort
Hur fort frörötterna växer är viktigt för hur gräsarterna konkurrerar med varandra i startfasen. De som kommer först fram till vatten och näring kommer ha stora fördelar framöver. Vi gjorde försök gällande rottillväxt vid 15⁰C om natten och 25⁰C om dagen.
Figur 3 visar att vitgröe hade mer rötter efter fyra dagar vid 25/15⁰C jämfört med rödven, brunven och krypven. Däremot var rödsvingelns frörötter jämförbar med vitgröens. Det betyder att så snart rödsvingeln grott, har den god konkurrensförmåga i fall vitgröe inte har fått för långt försprång.

Sammanfattning
Groningshastighet och tillväxt av frörötter är viktiga konkurrensfaktorer när olika gräsarter ska etablera sig på greener efter vinterskador. Vitgröe får ofta ett försprång i denna konkurrens då den gror snabbare än krypven och rödsvingel när temperaturerna är förhållandevis låga och i och med att dess frörötter växer fortare än venarternas. Små groende venplantor som får konkurrens av vitgröe blir ofta utkonkurrerade.

Praktisk nytta av dessa försöksresultat
- Om vi har mycket vitgröefrö i vinterskadade greener, så kommer vitgröe snabbt tillbaka och det kommer att vara svårt för det sådda fröet att konkurrera med vitgröen.
- Om vi sår vid högre jordtemperatur (väntar lite) är det större chans att «ädelgräset» klarar sig i konkurrensen med vitgröen.
- Använd gärna vårtäckningsdukar som höjer jordtemperaturen. Detta är särskilt viktigt om du vill få fram rödsvingel och krypven.
- Rödsvingel bör du inte så när det är kallt. Det kan rätt och slätt vara bortkastade pengar. Vänta tills jorden är varm.
- Ska du så in nya arter eller sorter i en etablerad gräsyta, så är sommaren den bästa tidpunkten med tanke på konkurrensen med vitgröefrö som ligger i marken.

Bild från vänster:
Figur 1. Procent groning vid 25/15 °C (dag/natt-temperatur) för fem gräsarter som används på greener.
Figur 2. Procent grott frö vid 15/5°C (dag/natt-temperatur) för fem gräsarter som används på greener.
Figur 3. Rotlängd per fröplanta (mm) efter 4 dagar vid 25/15°C (dag/natt).

Fler nyheter

  1. Nya miljöcertifieringen GEO OnCourse Sverige på gång
  2. Banskötsel

    Nya miljöcertifieringen GEO OnCourse Sverige på gång

    Sverige är det första landet i världen som kommer att få en egen anpassad och översatt variant av det nya OnCourse-programmet.

    Den anpassade och översatta varianten av det nya OnCourse-programmethar inneburit mycket samarbete med GEO Scotland, vilket delvis kan förklara varför den nya lanseringen dröjt. Nu har vi dock fått löfte om att den nya svenska GEO On Course-versionen ska finnas tillgänglig i en första upplaga den 15 november.

    Vi har under året informerat om att programmet är på gång, bland annat under SGF:s verksamhetsseminarier (över 1 500 deltagare), på distriktsmöten, ERFA-träffar och på enskilda klubbar.

    Skillnaden mot tidigare OnCourse-program är främst:
    - Fler frågor istället för att skriva fritext (enklare).
    - Programmet är översatt till svenska.
    - Anpassat efter exempelvis svenska lagar och regler
    - Ett enda dokument/program för all miljödokumentation

    Redan innan lanseringen kan anläggningen förbereda arbetet med miljöcertifiering genom att:
    - Kontakta SGF för information. Se även nya OnCourse Sverige-foldern
    - Bilda en arbetsgrupp med en kontaktperson för miljöarbetet på klubben (gärna en mix av anställda, styrelsemedlemmar och ideella)

    När nya programmet finns på webben kan anläggningen gå vidare genom att:
    - Registrera anläggningen (Getoncourse.golf)
    - Arbeta igenom sektioner, svara på frågor, beskriva, ange data

    Vi återkommer på hemsidan, i tidningar, nyhetsbrev och på andra sätt med en mer utförlig information och förslag på hur vi kommer att lansera och jobba med GEO OnCourse Sverige.

    Peter Edman är en man i femtioårsåldern. Han har blå ögon och grått kort hår samt mörkt grått kort skägg. Han är klädd i en vit pikétröja och svart pullover. På bilden tittar han in i kameran och ler svagt med stängd mun.
  3. Se nya växtskyddslistan
  4. Banskötsel

    Se nya växtskyddslistan

    Under sommaren har ett nytt preparat för tillväxtreglering registrerats och godkänts av kemikalieinspektionen. Produktnamnet är Clipless NT och den aktiva substansen Trinexapak (etylester) 120g/l.

    Aktuell lista per den 30 oktober 2017:

    Se den uppdaterade växtskyddslistan här

  5. ”Nya” banskötselutbildningarna en succé
  6. Banskötsel

    ”Nya” banskötselutbildningarna en succé

    Svenska Golfförbundet och Swedish Greenkeepers Association enades i våras om en ny utbildningstrappa för de olika banskötselutbildningarna för att ytterligare anpassa dem efter golfanläggningarnas behov. Redan nu ses en klar ökning av antalet deltagare.

    Deltagarantalet är mycket glädjande och viktigt då utbildning förmodligen är den enskilt viktigaste faktorn för att ytterligare utveckla våra redan nu mycket fina anläggningar runtom i landet. Utbildningar inom banskötseln förändras ständigt, dels genom synpunkter vid utvärderingar, dels genom ny kunskap från forskning. De två golforganisationerna samarbetar i utbildningsfrågor och startade från och med vintersäsongen en ny utbildningstrappa tillsammans.

    Till samtliga utbildningar finns kursplaner med ämnen, innehåll och tidsåtgång som ska följas på alla utbildningsplatser för att få en enhetlig och likvärdig utbildning oavsett var man går den.

    Första steget i trappan består av introduktionsutbildningar. Det är en endagsutbildning som framförallt riktar sig till säsongspersonal som jobbar kortare period under exempelvis sommaren, samt tvådagarsutbildning för säsongspersonal som arbetar mer än tre månader. Flera sådana utbildningar har genomförts runtom i landet med mycket gott deltagande och med goda omdömen.

    Nästa steg är Grundutbildning för banpersonal (GUB), som förändrades från tre veckor till två veckor. Den utbildningen fokuserar tydligt på praktiska ämnen och genomförs i möjligaste mån regionalt. Svenska Golfförbundet (SGF) tillsammans med regionalt Swedish Greenkeepers Association (SGA) och i förekommande fall golfdistriktsförbund (GDF) bestämmer lämplig tidpunkt för utbildningen utifrån områdets förutsättningar.

    Här genomförs för närvarande en nationell kurs på Barsebäck i Skåne med 25 entusiastiska deltagare. Under våren 2018 planeras ytterligare en kurs i Västsverige.

    I och med att GUB blir kortare förlängs Vidareutbildning för banpersonal (VUB) med en vecka, till totalt fyra veckor. Utbildningen genomförs två veckor åt gången med ett uppehåll på ett antal veckor.

    Under uppehållet genomförs ett eget arbete (exempelvis skötselplan) på liknande sätt som på utbildningen idag. Den första kursen startar i slutet av november 2017 med 17 deltagare och avslutas med två veckor i januari 2018.

    Grafik som visar utbildningstrappan för golfbanepersonal.

    Efter dessa tre trappsteg kommer Högre greenkeeperutbildningen (HGU), som även fortsättningsvis är på sju veckor fördelade under cirka 2 års tid. I nuläget görs inga förändringar gällande ämnena i de olika veckorna, däremot sker en ständig utveckling av själva innehållet i respektive vecka.

    En ny HGU med ledarskap startade under första veckan i november med hela 22 deltagare väl spridda över landet. Här har vi ett gott tillskott av nya banchefer i vardande.

    Vi kommer även att erbjuda de som gått HGU för mer än 8–10 år sedan att få gå enskilda delkurser i nuvarande HGU. Detta då vissa av veckorna har förändrats markant jämfört med vad som togs upp vid utbildningen runt åren 2004–2008 eller tidigare.

    Banchefer som gått HGU har frågat och SGF har funderat på vilken typ av utbildning som ska komma efter HGU. Det är något som vi benämnt som spetsutbildningar i utbildningstrappan. Här kan kortare utbildningar (1–3 dagar) i ett specifikt ämne genomföras, som är på en högre nivå jämfört med det som tas upp på HGU.

    Utbildningen Gräs för golfbanor genomfördes av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för ett antal år sedan, men i nuläget är det svårt att administrera en sådan utbildning på ett liknande sätt. Av det skälet får den utbildningen förbli vilande ytterligare en tid.

    Vi vill även rekommendera Great Lakes School of Turfgrass Science,som är en distansutbildning som genomförs av University of Minnesota. Utbildningen är webbaserad med veckovisa föreläsningar under januari till mars.

    Läs mer om hur årets utbildning var upplagd

    Som komplement till denna utbildning kan SGF erbjuda organiserade träffar där vi diskuterar vad som tagits upp under utbildningen.

    Förutom utbildningstrappans steg kommer det även fortsättningsvis att erbjudas utbildningar och seminarier där exempelvis forskning från Sterf redovisas eller med utländska föreläsare som tar upp aktuella ämnen. Dessa utbildningar är öppna för alla oavsett vilka utbildningar man gått.

    Håkan Stålbro ler in i kameran. Han har blåa ögon och ljust hår. Han har vit pikétröja och en svart pullover.