Så mycket kostar det att sköta en golfbana

Under tre år (2013–2015) har SGF genomfört ett projekt angående driftkostnader på golfanläggningar i Sverige. Här är 2015 års resultat.

Här hittar du presentationen av resultatet

Upprinnelsen till detta projekt var att golfens utveckling varit negativ de senaste sju åren vilket gjort att många golfklubbars ekonomi blivit ansträngd. I vissa regioner har några klubbar gått i konkurs och många har påverkats negativt av trenden. Anledningen till detta är främst att klubbar tappat i medlemsantal, har färre greenfeegäster, mindre företagsgolf/events och mindre sponsorintäkter. Konsekvenserna blev att flera golfanläggningar sett över sina resurser och kostnader för att komma tillrätta med ekonomin. Den enskilt största kostnaden på en golfanläggning förutom personalkostnaden är vanligtvis bandriften.

Projektet

En enkät skickades ut via mejl (GIT registret) till samtliga golfklubbar och banchefer i Sverige där avsikten var att sammanställa hur kostandsöversikten såg ut gällande förnödenheter, personal och mantimmar. Enkäten skickades ut på hösten och var helt anonym. Svarsfrekvensen uppgick till ca 16 % av Sveriges golfanläggningar. Bakgrunden och syftet till projektet var att vi ville undersöka och kartlägga hur kostnadsbilden såg ut på olika golfanläggningar. Dessutom ville vi ta fram nyckeltal gällande bandriften på golfanläggningar och få en fingervisning av resursåtgången på golfbanor som har 9, 18, 27 respektive 36 hål. Vi ville också se om det är någon variation eller skillnader på driftkostnader i olika delar av Sverige. Vi valde att se över de största posterna inom banbudgeten samt hur personalsituationen (löner, mantimmar) såg ut i landet. De sex största posterna som vi frågade om var följande:

• Gödning/biostimulanter/vätmedel
• Drivmedel
• Dress
• Växtskyddsmedel
• Gräsfrö
• Service och Reservdelar
• Maskinleasing
• Bevattning
• Banutveckling, dränering, m m
• Arbetskläder

Vi valde bort frågan om arrende och elkostnader då det ser väldigt olika ut på golfklubbar i Sverige. Något som är oerhört viktigt att poängtera är att denna undersökning inte redovisar några exakta siffror. Svårigheten när man ska göra en sådan undersökning är att det finns så många olika aspekter att ta hänsyn till som också påverkar kostnadsbilden. Några som är speciellt viktigt att ta hänsyn till och som vi inte kontrollerade var exempelvis:

• Arealen på anläggningen
• Ekonomiska förutsättningar
• Avvikelser i form av geografiskt läge
• Spelsäsong
• Klubbens ambitionsnivå och målsättning
• Jordart

Resultat och slutsats

Under våren 2014 och 2015 har enkätsvaren presenteras på SGF:s verksamhetsresa. Resultaten visade på ganska små skillnader i landet vilket kanske var lite förvånande med tanke på att vi är ett avlångt land med olika förutsättningar. Den största påverkningsfaktorn är troligtvis längden på spel- och skötselsäsongen samt vad anläggningen har för ambition eller målsättning med verksamheten. Det är alltid svårt att få ut några "exakta" siffror men vi har ändå fått en indikation på hur det ser ut. Vid en jämförelse med andra klubbar är det bättre för en enskild klubb att jämföra sig med rikssnittet än med regionen, då vissa regioners siffror inte är fullt pålitliga på grund av för dålig svarsfrekvens.

Allt material som är insamlat är oerhört värdefullt och kommer förhoppningsvis leda till att mer statistik kan tas fram i denna viktiga fråga. Enkäten kommer återkomma varje år och det är av högsta vikt att så många som möjligt svarar på den. Dels för att många anläggningar efterfrågat att fler undersökningar görs på området samt se om det sker några skillnader eller trendbrott i branschen. Enkäten kommer sändas ut via mejl (anonymt) någon gång under november-december månad. Se till att uppdatera era mejladresser i funktionärsregistret i GIT.

Man kan bara konstatera att nyckeltal är oerhört viktigt för att få en så bra verklighetsbild av hur Golfsverige ser ut samt för att utveckla verksamheten framåt. Resultaten visar på ringa skillnader i Sverige, dock så sticker storstadsregionen ut och ligger generellt lite över "rikssnittet" på nästan alla poster. Norr om Mälardalen ligger man generellt lite under rikssnittet. Exempelvis visar resultaten att en 18-hålsbana i snitt har ca 2,5-3 tillsvidareanställda per klubb samt att man utöver det behöver ca 4 000 timmar för all säsongs/sommarspersonal. Under hösten 2014/15 och våren 2016 har jag visat resultaten för ett antal golfklubbar som vill förkovra sig och jämföra "sina" siffror i ämnet och mötena har blivit väldigt uppskattade för respektive klubb.

Avslutningsvis är jag övertygad att nyckeltal är viktiga att ha koll på. Har man har tagit fram "sina" nyckeltal blir det enklare att diskutera med både ägare och styrelse hur exempelvis banan ska skötas och utvecklas.

Har du frågor eller funderingar kring detta är du välkommen att kontakta mig.

Skribent

Calle Lönnberg har rödblont stylat hår. Han ler in i kameran. Han har på sig en vit tröja med en svart pullover över. Bakgrunden är mörkt gråblå.

Fler nyheter

  1. Nya miljöcertifieringen GEO OnCourse Sverige på gång
  2. Banskötsel

    Nya miljöcertifieringen GEO OnCourse Sverige på gång

    Sverige är det första landet i världen som kommer att få en egen anpassad och översatt variant av det nya OnCourse-programmet.

    Den anpassade och översatta varianten av det nya OnCourse-programmethar inneburit mycket samarbete med GEO Scotland, vilket delvis kan förklara varför den nya lanseringen dröjt. Nu har vi dock fått löfte om att den nya svenska GEO On Course-versionen ska finnas tillgänglig i en första upplaga den 15 november.

    Vi har under året informerat om att programmet är på gång, bland annat under SGF:s verksamhetsseminarier (över 1 500 deltagare), på distriktsmöten, ERFA-träffar och på enskilda klubbar.

    Skillnaden mot tidigare OnCourse-program är främst:
    - Fler frågor istället för att skriva fritext (enklare).
    - Programmet är översatt till svenska.
    - Anpassat efter exempelvis svenska lagar och regler
    - Ett enda dokument/program för all miljödokumentation

    Redan innan lanseringen kan anläggningen förbereda arbetet med miljöcertifiering genom att:
    - Kontakta SGF för information. Se även nya OnCourse Sverige-foldern
    - Bilda en arbetsgrupp med en kontaktperson för miljöarbetet på klubben (gärna en mix av anställda, styrelsemedlemmar och ideella)

    När nya programmet finns på webben kan anläggningen gå vidare genom att:
    - Registrera anläggningen (Getoncourse.golf)
    - Arbeta igenom sektioner, svara på frågor, beskriva, ange data

    Vi återkommer på hemsidan, i tidningar, nyhetsbrev och på andra sätt med en mer utförlig information och förslag på hur vi kommer att lansera och jobba med GEO OnCourse Sverige.

    Peter Edman är en man i femtioårsåldern. Han har blå ögon och grått kort hår samt mörkt grått kort skägg. Han är klädd i en vit pikétröja och svart pullover. På bilden tittar han in i kameran och ler svagt med stängd mun.
  3. Se nya växtskyddslistan
  4. Banskötsel

    Se nya växtskyddslistan

    Under sommaren har ett nytt preparat för tillväxtreglering registrerats och godkänts av kemikalieinspektionen. Produktnamnet är Clipless NT och den aktiva substansen Trinexapak (etylester) 120g/l.

    Aktuell lista per den 30 oktober 2017:

    Se den uppdaterade växtskyddslistan här

  5. ”Nya” banskötselutbildningarna en succé
  6. Banskötsel

    ”Nya” banskötselutbildningarna en succé

    Svenska Golfförbundet och Swedish Greenkeepers Association enades i våras om en ny utbildningstrappa för de olika banskötselutbildningarna för att ytterligare anpassa dem efter golfanläggningarnas behov. Redan nu ses en klar ökning av antalet deltagare.

    Deltagarantalet är mycket glädjande och viktigt då utbildning förmodligen är den enskilt viktigaste faktorn för att ytterligare utveckla våra redan nu mycket fina anläggningar runtom i landet. Utbildningar inom banskötseln förändras ständigt, dels genom synpunkter vid utvärderingar, dels genom ny kunskap från forskning. De två golforganisationerna samarbetar i utbildningsfrågor och startade från och med vintersäsongen en ny utbildningstrappa tillsammans.

    Till samtliga utbildningar finns kursplaner med ämnen, innehåll och tidsåtgång som ska följas på alla utbildningsplatser för att få en enhetlig och likvärdig utbildning oavsett var man går den.

    Första steget i trappan består av introduktionsutbildningar. Det är en endagsutbildning som framförallt riktar sig till säsongspersonal som jobbar kortare period under exempelvis sommaren, samt tvådagarsutbildning för säsongspersonal som arbetar mer än tre månader. Flera sådana utbildningar har genomförts runtom i landet med mycket gott deltagande och med goda omdömen.

    Nästa steg är Grundutbildning för banpersonal (GUB), som förändrades från tre veckor till två veckor. Den utbildningen fokuserar tydligt på praktiska ämnen och genomförs i möjligaste mån regionalt. Svenska Golfförbundet (SGF) tillsammans med regionalt Swedish Greenkeepers Association (SGA) och i förekommande fall golfdistriktsförbund (GDF) bestämmer lämplig tidpunkt för utbildningen utifrån områdets förutsättningar.

    Här genomförs för närvarande en nationell kurs på Barsebäck i Skåne med 25 entusiastiska deltagare. Under våren 2018 planeras ytterligare en kurs i Västsverige.

    I och med att GUB blir kortare förlängs Vidareutbildning för banpersonal (VUB) med en vecka, till totalt fyra veckor. Utbildningen genomförs två veckor åt gången med ett uppehåll på ett antal veckor.

    Under uppehållet genomförs ett eget arbete (exempelvis skötselplan) på liknande sätt som på utbildningen idag. Den första kursen startar i slutet av november 2017 med 17 deltagare och avslutas med två veckor i januari 2018.

    Grafik som visar utbildningstrappan för golfbanepersonal.

    Efter dessa tre trappsteg kommer Högre greenkeeperutbildningen (HGU), som även fortsättningsvis är på sju veckor fördelade under cirka 2 års tid. I nuläget görs inga förändringar gällande ämnena i de olika veckorna, däremot sker en ständig utveckling av själva innehållet i respektive vecka.

    En ny HGU med ledarskap startade under första veckan i november med hela 22 deltagare väl spridda över landet. Här har vi ett gott tillskott av nya banchefer i vardande.

    Vi kommer även att erbjuda de som gått HGU för mer än 8–10 år sedan att få gå enskilda delkurser i nuvarande HGU. Detta då vissa av veckorna har förändrats markant jämfört med vad som togs upp vid utbildningen runt åren 2004–2008 eller tidigare.

    Banchefer som gått HGU har frågat och SGF har funderat på vilken typ av utbildning som ska komma efter HGU. Det är något som vi benämnt som spetsutbildningar i utbildningstrappan. Här kan kortare utbildningar (1–3 dagar) i ett specifikt ämne genomföras, som är på en högre nivå jämfört med det som tas upp på HGU.

    Utbildningen Gräs för golfbanor genomfördes av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för ett antal år sedan, men i nuläget är det svårt att administrera en sådan utbildning på ett liknande sätt. Av det skälet får den utbildningen förbli vilande ytterligare en tid.

    Vi vill även rekommendera Great Lakes School of Turfgrass Science,som är en distansutbildning som genomförs av University of Minnesota. Utbildningen är webbaserad med veckovisa föreläsningar under januari till mars.

    Läs mer om hur årets utbildning var upplagd

    Som komplement till denna utbildning kan SGF erbjuda organiserade träffar där vi diskuterar vad som tagits upp under utbildningen.

    Förutom utbildningstrappans steg kommer det även fortsättningsvis att erbjudas utbildningar och seminarier där exempelvis forskning från Sterf redovisas eller med utländska föreläsare som tar upp aktuella ämnen. Dessa utbildningar är öppna för alla oavsett vilka utbildningar man gått.

    Håkan Stålbro ler in i kameran. Han har blåa ögon och ljust hår. Han har vit pikétröja och en svart pullover.