Mätning av greenytans spelbarhet

Den kanske viktigaste delen i golfspelet är puttningen på green och därmed greenytans beskaffenhet eller spelbarhet.

Hur snabbt rullar bollen är en viktig aspekt i detta men än viktigare är förmodligen hur bollen rullar på greenytan. Hoppar den och styrs den av gräset eller "flyter den" fram? Även hur hård ytan är och därmed hur väl bollen tas emot vid inspel är viktigt för att kunna göra spelaren rättvisa.

Ofta får banchefen frågan: "vilken stimp är det idag?" och många gånger klagas det på att greener är för långsamma. En vanlig kommentar är också att "grannens bana är mycket snabbare".

För att ta reda på hur det verkligen ligger till bestämde jag mig för att mäta samtliga mina 50 banor under juli månad då banorna på västkusten ska vara som bäst. Vi mätte en green per bana som ansågs representativ och mätning gjordes av snabbhet och jämnhet (ärlighet) samt hårdhet för att utröna hur dessa mätstorheter förhåller sig till varandra.

Efter analys av resultaten utkristalliserades sig nedanstående observationer.

Resultat från greenmätningen

Det allmänna intrycket av samtliga banor jag besökte var mycket gott. Mycket fina greenytor med väldigt få skador. Den vanligaste typen av skador som ändå fanns och försämrar spelbarheten var i form av icke eller dåligt lagade nedslagsmärken vilket egentligen är ganska sorgligt då det är spelaren själv som åstadkommer dessa. Även spelytorna utanför green var av hög klass och totalomdömet blir därför att vi har fantastiskt bra golfbanor på västkusten som sköts med mycket kunskap och omsorg.

Så till resultatet av undersökningen. Vad gäller greenernas snabbhet mäts den som bekant med en stimpmeter. Här var snittvärdet för samtliga banor i Halland & Göteborg 8,8 fot eller 2,60 m. Variationen var ganska stor med fem banor över 10 fot och 7 banor under 8 fot. Mer än 30 av 50 banor banor låg mellan 8,5 och 9,5 fot och det får väl anses som ett mål för de flesta banor att sträva efter . Kom ihåg när ni ser dessa siffror att när en del banor med "platta" greener kan ha över 10 fots bollrull och fortfarande vara spelbara så blir andra mer undulerade greener fort ospelbara med mycket få eller inga flaggplaceringar kvar. En annan viktig faktor när önskemålet om snabbare greener kommer upp är att rondtiderna ökar ganska rejält. Det finns indikationer på att rondtiderna ökar mer än en halvtimme när stimpvärdet ökar från 9 till 10 fot.

Vad som kanske är mer intressant när det gäller ytans puttegenskaper är hur jämn eller ärlig greenytan är. Med hjälp av ett instrument vid namn parrymeter som simulerar bollens beteende på ytan mäts bollens rörelser horisontellt och vertikalt. Det vill säga hur mycket bollen skakar respektive hur mycket den hoppar. Dessa båda värden ger då indikation på hur jämn greenen är och därmed vilken inverkan den har på bollflykten. Vid nollvärden på båda påverkas inte bollen alls av underlaget.

Vid våra mätningar hade banorna värden på 13,0 vad gäller horisontella rörelser och 41,05 vad gäller vertikala. Ju lägre värden, desto jämnare spelyta och båda dessa värden indikerar att greenerna i snitt var jämna men något hoppiga. Jämför tabell 1 där brvärdena är indelade i kvalitetsklasser och där kan vi se att snittsiffrorna hamnar inom det vi kallar normalt sommarspel.

Den tredje storheten som mättes var ytans fasthet med ett instrument vid namn truefirm. En stång vars ände är formad som en golfboll släpps i ett rör från en förutbestämd höjd och träffen mot gräsytan registreras. Truefirm mäter således turfens fasthet genom att imitera bollens nedslag. Mätresultatet analyseras med hjälp av en tabell . Snittvärdena i Göteborg/Halland låg på 319 och detta indikerar enligt tabell fasta och fina greenytor som tar emot bollen på ett bra sätt. Om ytan är fast påverkar inte heller fotavtryck spelytan under dagen vilket annars är fallet på en för mjuk green. Ytans fasthet påverkas av mängden organiskt material (thatch) i ytan och också av hur mycket vatten som fallit på ytan under de senaste dygnen. Vid analys av greenprofilen fann vi på de allra flesta ställen en mycket bra mix av organiskt material och dressand vilket ger en optimal fasthet och gjorde också att mängden vatten påverkade ytan mycket lite. Greenerna var fortfarande fasta trots vissa dagar med mycket regn.

Vid analys av mätvärdena vi fått fram undersöktes också om det fanns något samband mellan snabbhet, jämnhet och hårdhet och här kom en del intressanta uppgifter fram.

De snabbaste greenerna var samtidigt hårda men de var inte jämnast. Om vi delar in stimpvärdena i grupper var de som hade en stimp på 8-10 jämnast, medan de över 10 gav sämre resultat och då fanns det ändå en del banor mellan 8 och 10 fot som inte har resurser att hålla riktigt jämna greenytor som drog ned resultatet i denna grupp. Samma resultat, att de snabbaste greenerna inte var de jämnaste kom också min kollega Carl Johan Lönnberg fram till då han mätte greenerna inför SM-veckan i Östergötland i början av juli 2016. Detta fenomen hänger förmodligen ihop med att de snabbaste greenerna också var glesare vilket gjorde att enskilda gräs verkar påverka bollens flykt mer än på en tätare matta där bollen bärs upp bättre. Detta underströks också när jag analyserade olika gräsarters inverkan. De arter som ger de tätaste ytorna, brunven och krypven, hade också tydligt mycket bättre värden än genomssnittet.

Innan mätningarna noterade vi också vilka skötselåtgärder som gjorts samma dag, oftast då om de var klippta, vältade eller både och. Samtliga med stimpvärden över 10 fot var klippta och vältade medan det var svårare att se en klar tendens mellan vältning och jämnhet. Tidigare har vi testat just detta och föga överraskande finns det ett samband, greenerna blir jämnare. Det är dock inte lika tydlig skillnad som med vältning och ökning av greenhastigheten, där man ofta finner en ökning av stimpvärdet på upp till en fot (ca 30 cm).

Slutligen hittade vi ännu en intressant iakttagelse, nämligen den att nydressade greener blir betydligt jämnare än odressade dagen efter dressningen.

Vilka råd kan vi då ge utifrån de ovan angivna resultaten?
Den viktigaste uppgiften för en greenkeeper är i mina ögon att få till 18 likvärdiga, jämna och ärliga greener och inte i första hand snabba. Här har det visat sig att tätare greener ger bättre jämnhet. Med någon liten ökning i tillväxten med hjälp av gödsel samt ett dressningsprogram med ofta återkommande lätta dressningar, helst var tionde till fjortonde dag ger en hög jämnhet. Om ni sedan vältar frekvent, gärna dagligen och klipper med välslipade knivar kan ni få tillräckligt snabba och ärliga greener utan att sänka klipphöjden för mycket.

Bild från vänster: 
Mätning av ytans fasthet med en Truefirm.

Tabell 1: Parrymeter. Värden indelade i olika kvalitetsklasser.

Mätning av greenytans snabbhet med hjälp av en stimpmeter. Bollen släpps från ett lutande plan i form av en v-formad stav och bollens rullande längd mäts. Ytan som mäts måste vara plan.

Skribent

Kim Sintorn är i 60 årsåldern. Han tittar in i kameran och ler svagt. Han har på sig en vit pikétröja och bär en svart pullover. Bakom honom är det en mörk gråblå vägg.

Fler nyheter

  1. Nya miljöcertifieringen GEO OnCourse Sverige på gång
  2. Banskötsel

    Nya miljöcertifieringen GEO OnCourse Sverige på gång

    Sverige är det första landet i världen som kommer att få en egen anpassad och översatt variant av det nya OnCourse-programmet.

    Den anpassade och översatta varianten av det nya OnCourse-programmethar inneburit mycket samarbete med GEO Scotland, vilket delvis kan förklara varför den nya lanseringen dröjt. Nu har vi dock fått löfte om att den nya svenska GEO On Course-versionen ska finnas tillgänglig i en första upplaga den 15 november.

    Vi har under året informerat om att programmet är på gång, bland annat under SGF:s verksamhetsseminarier (över 1 500 deltagare), på distriktsmöten, ERFA-träffar och på enskilda klubbar.

    Skillnaden mot tidigare OnCourse-program är främst:
    - Fler frågor istället för att skriva fritext (enklare).
    - Programmet är översatt till svenska.
    - Anpassat efter exempelvis svenska lagar och regler
    - Ett enda dokument/program för all miljödokumentation

    Redan innan lanseringen kan anläggningen förbereda arbetet med miljöcertifiering genom att:
    - Kontakta SGF för information. Se även nya OnCourse Sverige-foldern
    - Bilda en arbetsgrupp med en kontaktperson för miljöarbetet på klubben (gärna en mix av anställda, styrelsemedlemmar och ideella)

    När nya programmet finns på webben kan anläggningen gå vidare genom att:
    - Registrera anläggningen (Getoncourse.golf)
    - Arbeta igenom sektioner, svara på frågor, beskriva, ange data

    Vi återkommer på hemsidan, i tidningar, nyhetsbrev och på andra sätt med en mer utförlig information och förslag på hur vi kommer att lansera och jobba med GEO OnCourse Sverige.

    Peter Edman är en man i femtioårsåldern. Han har blå ögon och grått kort hår samt mörkt grått kort skägg. Han är klädd i en vit pikétröja och svart pullover. På bilden tittar han in i kameran och ler svagt med stängd mun.
  3. Se nya växtskyddslistan
  4. Banskötsel

    Se nya växtskyddslistan

    Under sommaren har ett nytt preparat för tillväxtreglering registrerats och godkänts av kemikalieinspektionen. Produktnamnet är Clipless NT och den aktiva substansen Trinexapak (etylester) 120g/l.

    Aktuell lista per den 30 oktober 2017:

    Se den uppdaterade växtskyddslistan här

  5. ”Nya” banskötselutbildningarna en succé
  6. Banskötsel

    ”Nya” banskötselutbildningarna en succé

    Svenska Golfförbundet och Swedish Greenkeepers Association enades i våras om en ny utbildningstrappa för de olika banskötselutbildningarna för att ytterligare anpassa dem efter golfanläggningarnas behov. Redan nu ses en klar ökning av antalet deltagare.

    Deltagarantalet är mycket glädjande och viktigt då utbildning förmodligen är den enskilt viktigaste faktorn för att ytterligare utveckla våra redan nu mycket fina anläggningar runtom i landet. Utbildningar inom banskötseln förändras ständigt, dels genom synpunkter vid utvärderingar, dels genom ny kunskap från forskning. De två golforganisationerna samarbetar i utbildningsfrågor och startade från och med vintersäsongen en ny utbildningstrappa tillsammans.

    Till samtliga utbildningar finns kursplaner med ämnen, innehåll och tidsåtgång som ska följas på alla utbildningsplatser för att få en enhetlig och likvärdig utbildning oavsett var man går den.

    Första steget i trappan består av introduktionsutbildningar. Det är en endagsutbildning som framförallt riktar sig till säsongspersonal som jobbar kortare period under exempelvis sommaren, samt tvådagarsutbildning för säsongspersonal som arbetar mer än tre månader. Flera sådana utbildningar har genomförts runtom i landet med mycket gott deltagande och med goda omdömen.

    Nästa steg är Grundutbildning för banpersonal (GUB), som förändrades från tre veckor till två veckor. Den utbildningen fokuserar tydligt på praktiska ämnen och genomförs i möjligaste mån regionalt. Svenska Golfförbundet (SGF) tillsammans med regionalt Swedish Greenkeepers Association (SGA) och i förekommande fall golfdistriktsförbund (GDF) bestämmer lämplig tidpunkt för utbildningen utifrån områdets förutsättningar.

    Här genomförs för närvarande en nationell kurs på Barsebäck i Skåne med 25 entusiastiska deltagare. Under våren 2018 planeras ytterligare en kurs i Västsverige.

    I och med att GUB blir kortare förlängs Vidareutbildning för banpersonal (VUB) med en vecka, till totalt fyra veckor. Utbildningen genomförs två veckor åt gången med ett uppehåll på ett antal veckor.

    Under uppehållet genomförs ett eget arbete (exempelvis skötselplan) på liknande sätt som på utbildningen idag. Den första kursen startar i slutet av november 2017 med 17 deltagare och avslutas med två veckor i januari 2018.

    Grafik som visar utbildningstrappan för golfbanepersonal.

    Efter dessa tre trappsteg kommer Högre greenkeeperutbildningen (HGU), som även fortsättningsvis är på sju veckor fördelade under cirka 2 års tid. I nuläget görs inga förändringar gällande ämnena i de olika veckorna, däremot sker en ständig utveckling av själva innehållet i respektive vecka.

    En ny HGU med ledarskap startade under första veckan i november med hela 22 deltagare väl spridda över landet. Här har vi ett gott tillskott av nya banchefer i vardande.

    Vi kommer även att erbjuda de som gått HGU för mer än 8–10 år sedan att få gå enskilda delkurser i nuvarande HGU. Detta då vissa av veckorna har förändrats markant jämfört med vad som togs upp vid utbildningen runt åren 2004–2008 eller tidigare.

    Banchefer som gått HGU har frågat och SGF har funderat på vilken typ av utbildning som ska komma efter HGU. Det är något som vi benämnt som spetsutbildningar i utbildningstrappan. Här kan kortare utbildningar (1–3 dagar) i ett specifikt ämne genomföras, som är på en högre nivå jämfört med det som tas upp på HGU.

    Utbildningen Gräs för golfbanor genomfördes av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för ett antal år sedan, men i nuläget är det svårt att administrera en sådan utbildning på ett liknande sätt. Av det skälet får den utbildningen förbli vilande ytterligare en tid.

    Vi vill även rekommendera Great Lakes School of Turfgrass Science,som är en distansutbildning som genomförs av University of Minnesota. Utbildningen är webbaserad med veckovisa föreläsningar under januari till mars.

    Läs mer om hur årets utbildning var upplagd

    Som komplement till denna utbildning kan SGF erbjuda organiserade träffar där vi diskuterar vad som tagits upp under utbildningen.

    Förutom utbildningstrappans steg kommer det även fortsättningsvis att erbjudas utbildningar och seminarier där exempelvis forskning från Sterf redovisas eller med utländska föreläsare som tar upp aktuella ämnen. Dessa utbildningar är öppna för alla oavsett vilka utbildningar man gått.

    Håkan Stålbro ler in i kameran. Han har blåa ögon och ljust hår. Han har vit pikétröja och en svart pullover.