Förlita dig inte på fröbanken och sluta droppså

Det menar bankonsulenterna Boel Sandström och Carl-Johan Lönnberg i sin sammanfattning av ett tvåårigt demonstrationsförsök.

Återetablering av golfgreener är något som påverkar golfklubbar runt om i landet på många vis. Det kostar pengar att återetablera samt att det hämmar en golfklubbs ryckte och ekonomi. 2015 inrättades det ett praktiskt tvåårigt demonstrationsförsök som Svenska Golfförbundet genomförde på olika platser i landet. Båda åren visade det sig att när gräsfröet får tydlig markkontakt genom skärande/piggvals såmaskiner är etableringen avsevärt bättre jämfört med nollruta och droppsådd.

Läs hela resumén av försöket

Fler nyheter

  1. Växtskyddsmedlet Sumi-alpha får inte längre användas
  2. Banskötsel

    Växtskyddsmedlet Sumi-alpha får inte längre användas

    Insekticiden Sumi-alpha (registreringsnummer 3753) är ingen produkt som använts i någon större omfattning inom golfen, men har varit godkänd till och med årsskiftet.

    Den 30 juni 2017 är sista dagen för användning, lagring och bortskaffande av:
    Sportak (reg nr 4188)
    Starane 180 (reg nr 3838)
    Tomahawk 180 (reg nr 4460)

    Från och med 1 juli 2017 ska dessa produkter inte längre finnas i kemikalieförrådet. 

    De två sistnämnda produkterna, Starane 180 och Tomahawk 180, ersätts av Tomahawk 200 EC (reg nr 5236).

    Insekticiden Sumi-alpha (reg nr 3753) är ingen produkt som använts i någon större omfattning inom golfen, men den har varit godkänd till och med årsskiftet.
    Från och med 1 januari 2017 får den inte lagras, bortskaffas eller användas. Om produkten finns i kemikalieförrådet, se till att omgående lämna den för destruktion som farligt avfall. 

    Mer om godkända växtskyddsmedel hittar du här

  3. Återetablering efter vinterskador
  4. Banskötsel

    Återetablering efter vinterskador

    Vinterskador kan förekomma på alla gräsytor på golfbanor och fotbollsplaner, men generellt är gräs som klipps lågt mest utsatt.

    Agnar Kvalbein, Wendy Waalen och Trygve S. Aamlid, NIBIO samt Carl-Johan Lönnberg, SGF

    Artikeln är en översättning från Gressforum nr 1/2017

    Vitgröe eller andra gräsarter

    Vinterskador kan förekomma på alla gräsytor på golfbanor och fotbollsplaner, men generellt är gräs som klipps lågt mest utsatt. Denna text handlar om vinterskador på greener, men samma principer gäller för andra gräsytor.

    Det är stora lokala skillnader. Strategin för hjälpsådd blir därför ganska olika från en plats till en annan eller mellan olika år. En död vitgröegreen (Poa annua) kan återetableras utan tillförsel av frö i de fall det finns rikligt med frö i greenbädden («fröbanken») och att dessa är jämnt fördelad över spelytan. Situationen är helt annorlunda om rödsvingel (Festuca rubra) dominerade i ytan där skadan uppstod, eftersom frö av denna art inte blir liggande många år i marken utan att gro. Frö av kärrgröe (Poa trivialis), krypven, brunven och rödven (Agrostis sp.) kan normalt ligga många år i marken, men eftersom dessa arter inte blommar och sätter frö vid normal klipphöjd på greener, är fröbanken vanligtvis liten. Med undantag av vitgröe måste vi därför alltid så nytt frö för att få resultat. 

    Läs hela rapporten i pdf-format

  5. Seminariet Vinteröverlevnad - presentationer
  6. Banskötsel

    Seminariet Vinteröverlevnad - presentationer

    Nedan hittar du samtliga presentationer från seminariet Vinteröverlevnad som ingår i seminarieserien Modern banskötsel.