Det nordiska klimatet, de fyra årstiderna, jordmån, utrustning och grässorter, allt påverkar banans kvalitet och därmed anläggningens ekonomi. Här hittar du experterna och deras råd, undersökningar och nyheter kring den senaste forskningen inom banskötsel.

Svenska Golfförbundet har sju anställda bankonsulenter. De står till förfogande för klubbar att använda sig av för att få hjälp med sina golfanläggningar. 

Förutom breddkunskap inom anläggande och allmän skötsel finns specialistkunskaper hos bankonsulenterna. Varje konsulent ansvarar utöver generell rådgivning till anläggningar inom sin region även för ett eget specialområde som bevakas och följs mer ingående. Specialistkunskaperna används bland annat vid SGF:s utbildningar samt vid behov även vid särskild rådgivning till klubbarna över hela landet, alltså även utanför bankonsulentens hemmaregion.

Läs också bankonsulenternas banblogg med  rapporter om aktuella ämnen och spaningar på framtiden och se bankonsulenternas Facebookgrupp Golfbaneskötsel i Sverige.

Senaste nytt inom banskötsel

SGF:s bankonsulenter

Göran Hansson har kort grått hår med glasögon.
Mikael "Bobban" Frisk har grått hår iklädd vit piké och en svart pullover
Kim Sintorn är i 60 årsåldern. Han tittar in i kameran och ler svagt. Han har på sig en vit pikétröja och bär en svart pullover. Bakom honom är det en mörk gråblå vägg.
Peter Edman är en man i femtioårsåldern. Han har blå ögon och grått kort hår samt mörkt grått kort skägg. Han är klädd i en vit pikétröja och svart pullover. På bilden tittar han in i kameran och ler svagt med stängd mun.
Calle Lönnberg har rödblont stylat hår. Han ler in i kameran. Han har på sig en vit tröja med en svart pullover över. Bakgrunden är mörkt gråblå.
Henrik Norén tittar intensivt in i kameran och ler. Han har stylat grått, kort hår. Han är klädd i en vit tröja med en svart pullover över. Bakom honom är det en mörk gråblå vägg.
Boel Sandström har mörkt hår uppsatt i tofs, lugg och är glad. Hon har en blå piké.
  • Boel Sandström
  • Tjänstledig fr. 15 aug 2017 till 15 feb 2018. Distrikt: Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Härjedalen, Ångermanland, Medelpad och Hälsingland. Expertområde: växtskydd och övervintring.
  • Tel: 08-622 15 00

Fördjupa dig i golfbanans olika områden

  1. Allmän banskötsel
  2. De senaste tio åren har stora förändringar skett när det gäller skötsel av golfanläggningens spelytor. Vi har på de flesta anläggningar gått från kraftigt övervattnade och gödslade mjuka greener till mycket torrare och fastare ytor med en bättre och ärligare bollrull.


    Förbättringen har främst skett med hjälp av mer thatchbearbetning, dressning och vältning samt en mer behovsanpassad gödsling och vattning.  

    Moderna skötselmetoder betyder också mindre belastning på miljön, främst eftersom gödselgivor och vattengivor minskats. Samtidigt har gräsbeståndet beroende på dessa ändrade skötselmetoder stärkts, vilket gjort att skador och sjukdomar minskat. 

    Utvecklingen fortsätter i snabb takt och här intill finns uppdaterad nyttig information om hur er anläggning kan bli bättre både för spelaren, gräset och den omgivande miljön. Välutbildad banpersonal är nyckeln till en bra anläggning!

    För rådgivning kring allmän banskötsel kontakta gärna någon av våra sju bankonsulenter. Kontaktuppgifter finner du nedan.

    Skrifter, forskning och försök

    Back to basic - Skötselstrategier mot yttre stress
     De grundläggande principerna för all växtlighet på en golfbana. Skötselstrategier mot yttre stress som skugga, temperatur och vatten. 

    Bearbetning av thatch
    Den enskilt största anledningen till att problem uppstår på greener är ett för tjockt thatch (filt) lager. Filt uppstår då ett överskott av döda växtrester ackumuleras i det övre växtskiktet i en växtbädd.Det finns nästan lika många uppfattningar som golfare på hur bra bunkersand ska vara. En regel på de professionella tourerna säger att det ska finnas cirka 5 centimeter tjock yta av mjuk sand uppe på ett väldränerat hårt underlag.
    Bunkersand
    Det finns nästan lika många uppfattningar som golfare på hur bra bunkersand ska vara. En regel på de professionella tourerna säger att det ska finnas cirka 5 centimeter tjock yta av mjuk sand uppe på ett väldränerat hårt underlag.

    Bunkersand ytanvisning 
    Tecknad skiss på hur en bunker bör byggas och dräneras

    Säker golf i Sverige 
    Säkerhetsföreskrifter och tips för hur golfare och banarbetare ska kunna samsas på golfbanan utan risker.

    Säkerhet på rangen
    Rekommendationer efter översyn av säkerheten på driving range. Dessa rekommendationer bör tillämpas på alla nya golfanläggningar och i största möjliga utsträckning på befintliga.

    Nedslagsmärken 
    Så här lagar du nedslagsmärken. Enkla tips och skiss på hur vi håller golfbanan i bästa skick.

    Examensarbeten HGU 
    Träd och skugga på greenytor
    Så påverkar träd och skugga greenerna på golfbanan. Tips och råd kring hur man bör tänka kring att fälla träd för bättre greener med lättare skötsel.

    Vätmedel på fairway 
    Vilken visuell effekt nås om man använder vätmedel på fairway och ytor som normalt vattnas lite eller inte alls. Upplevs fairway som grön och lockande eller torr och brun?

    Thatch i greener 
    För mycket thatch i greener? Här är de bästa tipsen för att komma fram till ett bra skötselprogramför golfanläggningens greener.

    Thatchbearbetning med olika redskap
    Hur kommer thatchen i en18 år gammal USGA green påverkas genom attantingen använda solida fasta pinnar kontra fysiskt ta bort material genom hålpipsluftning eller djupvertikalskärning?

    Torrfläckar på greener 
    Vad torrfläckar är för något hörs på namnet. Men varför torkar just den här fläcken på en golfgreen och inte hela ytan? Svaret finns här.

    Olika luftningsmetoder på greener 
    Att lufta greener och andra ytor på golfbanan är nödvändigt för att skapa ett fungerande underlag för golf. Rätt mängd syre i växtbädden är en förutsättning för att näringsämnen ska tas upp på bästa sätt. Olika luftningsåtgärder gör att vatten kan förflytta sig nedåt och inte blir stående på ytan och i rotzonen så att den blir vattenmättad.

    Solheim cup Halmstad 07
    Förberedelser och skötsel av mästerskapsbana. Under Solheim Cup på Halmstad Golfklubb 2007 visade det sig krävas mer än en fördubbling av personalstyrkan. Med denna ökning följde självklart ett behov  av i stort sett en lika stor ökning av antalet maskiner och transportfordon.

    Black Layer & Alger 
    Övervattning, dålig dränering, skugga och syrebrist skapar tyvärr bästa förutsättningar för det vi inte vill ha på våra golfbanor, Black layer och alger. Så här kan man kämpa emot dessa.

  3. Avvattning
  4. På grund av ökad nederbörd under senare år har många golfbanors svaghet visat sig. Vattnet har helt enkelt ingenstans att ta vägen. Klubbar med banor byggda helt utan eller med mycket bristfälliga dräneringssystem lägger därför nu resurser på nedläggande av dräneringsslang eller sättande av brunnar. Många gånger tyvärr akut där vattnet ställer sig och plan för arbetet saknas.

    För att motverka arbete som består i ”brandkårsutryckningar” när det gäller avvattning är det viktigt att göra en rejäl och hållbar plan för avvattningen.

    Såhär gör ni:

    1. Införskaffa en topografisk karta med minst 1 m ekvidistans över banan och tillrinningsområden.

    2. Mät in hela banan med GPS både i markplan och framförallt höjdskillnader
    ner till minst 20 cm ekvidistans.

    3. Mät och lägg in alla befintliga dräneringar i kartan.

    4. Starta med huvudavloppen. Är de tillräckligt dimensionerade och med fritt utlopp? Kontakta myndigheter vid förändringar.

    5. Följ vattenflödet uppåt och kontrollera att stamdräneringar eller diken är
    tillräckligt stora och rensade. 

    6. Detaljgranska särskilt utsatta områden och dränera ut dessa enligt någon
    av dessa tre principer:

    • Avskärande dränering med diken
    • Ytavvisning med svackor, brunnar eller öppna vattendrag.
    • Grundvattendränering

    7. Det sista steget är att generellt få till torrare ytor på tätare jordar. Här används
    metoder som djupluftning för att spräcka upp en kompakt yta, vertikalskärning, samt framför allt dressning för att få bukt med den alltid förekommande ansamlingen av organiskt material i ytan, så kallad thatch.

    Vid frågor, kontakta SGF:s bankonsulent med dränering och avvattning som specialkunskap.

    Kim Sintorn
    Mobil: 070-636 82 80

    Skrifter, forskning och försök

    Växtbäddar och avvattningslösningar för sportgräsytor - Mastersuppsats  Kent Fridell SLU Alnarp
    Det här är en studie i hur man kan kombinera ökade krav på spelbarhet på sportgräsytor med effektiva metoder för avvattning och att minska exempelvis svampangrepp och överleva en vinter utan skador.

    Fysikalisk analys av golfgreener
    Här beskrivs bl.a uppbyggnad och vattenrörelser i olika greentyper och det ges också exempel på analysmetoder och hur de kanska kan förenklas.

    Golfbanedränering
    Vill ni lära dig mera om hur du skall gå tillväga för att dränera er golfbana finner ni det här. Även intervjusvar från ett antal banor som gjort större banrenoveringar finns med i denna skrift.

     

     

     

    Examensarbete HGU


    Avvattning av fairway 
    Här beskrivs ett fältförsök med sandinjektioner på fairwayytor på Delsjö Golfklubb vintertid. Resultatet blev ökad infiltration, stabilare gräsytor och en avsevärt förbättrad spelbarhet efter regn.

    Dränering av fairways
    En utredning om vilka ekonomiska och tekniska alternativ som fanns för att förbättra fairwaydränering på Kungliga Drottningholms golfklubb.

    Fill & Drill på green 
    Målet med fill and drill är att få mindre stående vatten och snabb upptorkning av. Det som händer vid dålig dränering eller dålig infiltration är ökad risk för sjukdomar, rotstress och black layer (syrefri miljö). Väldränerad jord värms upp mycket snabbare än våt. Om greenen har en snabb upptorkning blir banan snabbare spelbar. 

    Integrera gamla dräneringar 
    Dräneringar vid nyanläggning av en golfbana är ett måste om den inte byggs på ren sandjord. Vad som bör utnyttjas är gamla täckdikningar om byggnationen ska ske på gammal åkermark. Bekymret kan vara att hitta kartor från gamla dräneringar.

    Slitsdränering av green 
    En undersökning för att undersöka om slitsdränering är effektivt för att transportera bort ytvatten från greener och öka tillgänglighet på golfbanan genom rimlig investering. Felaktig och bristfällig dränering av greener är ett vanligt förekommande bekymmer för golfbanor. Golfklubbar har en begränsad ekonomi för att lösa detta problem. 

    Slitsdränering i gamla greener  
    Att förbättra förutsättningarna för greenkvalitet och samtidigt bli av med överskottsvatten med hjälp av ett grävhjul är en rätt så enkel metod. Man får en bra spelbar yta på golfbanan direkt efter dränering. 

    Vertikaldränering  
    Kan man undvika kvävningsskador på greener med vitgröe? Kan vertikaldränering vara till hjälp? Greenkeepers förmåga att analysera låga punkter på en greenyta och göra rätta åtgärder på hösten är avgörande för greenernas välbefinnande på våren. 

    Vattenkrig
    I det här arbetet beskrivs problematiken att behålla bra vattenkvalité runt en golfbana i ett deltaområde. Särskilt viktigt visar det sig  att hålla öppna diken rena så att upptorkning sker snabbare när vattenståndet sjunker.

     

     

  5. Banekonomi
  6. Golfanläggningar har de senaste åren känt av eller drabbats av minskade intäkter i form av lägre greenfeeintäkter, lägre reklam/sponsorintäkter och kanske framför allt av att medlemmar slutar eller byter klubb.

    Orsaken är bland annat att omvärlden ser annorlunda ut och golfare ändrar sitt golfbeteende. Det får till följd att golfanläggningar måste spara för att klara sig i framtiden. Skötsel av en golfbana uppgår inte sällan till mer än 50 procent av hela anläggningens kostnader. 

    När banekonomin är begränsad ställs högre krav på smarta arbetsmetoder, bra hjälpmedel, kompetent personal och lönsamma samarbeten. Behöver man spara pengar gäller det att inte långsiktigt äventyra golfbanans kvalitet!

    Här är några åtgärder för att spara pengar och bli effektivare i banskötsel:

    1. Fokusera på rätt delar av spelfältet

    2. Se över klipprutiner och klipplinjer 

    3. Se över inköpsrutiner, kan ni köpa gödning, reservdelar eller liknande vid annat tillfälle?

    4. Ha kontroll på bankostnaderna, som arbetstimmar och bränsleåtgång

    5. Använd välutbildad personal eller utbilda och vidareutbilda din personal i banskötsel.

    6. Ha en väl genomarbetad skötselplan som stämmer med klubbens målsättning och ambitionsnivå

    7. Konkurrensutsätta alla inköp på golfklubben 

    8. Istället för att använda vätmedel mot torrfläckar, gör en bevattningsrevision

    9. Se till att ha rätt anpassad maskinpark för din bana

    10. Följ upp och dokumentera alla skötselmoment för att se om det blir något resultat.

    Sammanfattningsvis finns det mycket man kan diskutera angående banskötselkostnader och vad som kan göras för att spara pengar. Har du några frågor, kontakta SGF:s bankonsulent med banekonomi som specialämne. 


    Carl-Johan Lönnberg
    Mobil: 070- 145 47 44 

    Examensarbete HGU

    Är årsarbetstid något att föredra jämfört med andra arbetssätt?
    Årsarbetstid infördes på den svenska arbetsmarknaden för ett antal år sedan. Här beskrivs främst de ekonomiska aspekterna på denna form av arbetstidsförläggning.

    En genomgång av säkerheten på Sundsvalls golfklubb och förbättringar av säkerheten då slaglängder för spelare ökat med cirka 30 meter sedan den trånga banan byggdes.
     
    Driftsekonomi  
    Ett hjälpmedel i excel för att beräkna kostnaden för driften av en golfklubb, koncentrerat på stora rörliga kostnader som personal, drivmedel, dress, gödning och bekämpning. Detta verktyg ska vara en hjälp för banchefen att optimera skötselplanen mot kostnader. 
     
    Driftsekonomi bilaga
    Ett hjälpmedel i excel för att beräkna kostnaden för driften av en golfklubb, koncentrerat på stora rörliga kostnader som personal, drivmedel, dress, gödning och bekämpning.
     
    Manual inför anställning som banchef  
    Nyanställd som course‐manager, banchef? Här är en manual för att komma rätt och göra rätt.
     
    Verksamhetsplanering bana   
    Kungliga Drottningholms golfklubbs verksamhetsplanering för golfbanan. Den används som styrverktyg då organisationen bestämmer vilka resultat den vill uppnå och sträva efter under perioden. Som grund ligger utvärdering av föregående år samt en undersökning om personalens arbetsmiljö på golfklubben.
  7. Bankonstruktion
  8. Under 1980 och 1990-talets golfboom byggdes de flesta banorna i Sverige enkelt, billigt och med låga kvalitetskrav. Att greener blev rätt uppbyggda ansågs som ett prioriterat område och i början av 2000-talet var vi vid målet; att greener skulle byggas enligt United States Golf Association (USGA:s) specifikationer vilket nu också sker i de flesta fall.


    Under den nämnda perioden har dock utvecklingen på bankonstruktionen vad gäller övriga spelytor inte förbättrats i någon större omfattning. Det gör att många banor är i undermåligt skick efter upptorkning på våren eller efter en tids regnande. I det senare fallet ligger greenerna som ”torra” öar, fullt spelbara i ett övrigt genomblött område. Spelsäsongens längd har inte kunnat förlängas enligt intention och många banor har därför bara acceptabel spelstandard under ett fåtal sommarmånader.

    Med detta som bakgrund beslutade Svenska Golfförbundet föra upp bankonstruktion som prioriterat område där resurser ska tillsättas för att hjälpa beställare, arkitekter och banbyggare med råd för att skapa banor med högre kvalitet.

    Målet är att varje anläggning som byggs ska ha greener, tees, fairways och övriga spelytor som klarar högt speltryck hela växtsäsongen. Samtidigt ska största möjliga hänsyn tas till miljöpåverkan under konstruktionen och att banan kan skötas på miljömässigt optimalt sätt efter färdigställande. 

    Har du frågor kring banbyggande, kontakta SGF:s bankonsulent med bankonstruktion som specialområde.

    Kim Sintorn 
    Mobil: 070-636 82 80 

    Skrifter, forskning och försök

    Golfbanan – bygga om helt, delvis eller inte alls är en handbok för en golfbanas renovering från Svenska Golfförbundet.
    Bygga om helt, delvis eller inte alls 

    Kan man med rätt skötsel vända utvecklingen utan att byta grästorven? Det är precis vad golfanläggningar försöker göra med sina skötselprogram. En del har lyckats hålla krypven som det dominerande gräset men vitgröeinslaget är trots allt stort och man uppnår aldrig samma kvalitet som vid nysådd av greenytor. 
    Byte av gräsarter på greener 

    Tee it forward är ett begrepp som anammats på flera banor. Hät beskrivs de olika teekonstruktioner man kan tänka sig med en enklare kostnadskalkyl för var och en av dessa. Teekonstruktioner 

     

    Hur kan vi förbättra våra greener? Det här är en guide som ska hjälpa till att utvärdera de olika faktorer som bestämmer green-kvaliteten. 
    Bättre greener

    Den här guiden gavs ut som ett led i den kampanj för flera golfbanor som Svenska Golfförbundet startade 1998. Den speglar fortfarande det mesta som behövs kring ett beslut om att bygga en golfbana.
    De vackraste idrottsplatserna

    Golfbanedesign handlar om konsten att planera och utforma en golfbana. Den här guiden hjälper dig till att tänka och bygga rätt.
    Golfbanedesign 

    Detta faktablad underlättar för golfklubbar och golfbanebyggare att välja rätt material, samt ge praktiska råd vid byggnationen av nya greener och tees. Svenska Golfförbundet (SGF) rekommenderar att denna greenbyggnadsmodell också ska användas i anbudsförfrågan och andra bygghandlingar.
    Greenbyggnad

    Första delen av en handbok från Svenska Golfförbundet för planering och genomförande av golfbaneprojekt. Planering, byggande och drift
    Så bygger vi en golfbana del 1  

    Andra delen av en handbok från Svenska Golfförbundet för planering och genomförande av golfbaneprojekt. Förfrågningsunderlag, miljökonsekvensanalys och litteraturöversikt.
    Så bygger vi en golfbana del 2 

    Examensarbete HGU

    Eroderade och vattenfyllda bunkrar är ingen ovanlig syn i skandinavien. Detta arbete beskriver hur man framgångsrikt kan komma tillrätta med problemet.
    Bunkerrenovering

     

     

    Här beskrivs hur en omfattande renovering av Forsgårdens GK gick till från en masterplan, via budget och sedan utförande av arbetet.
    Från skiss till färdig spelyta

    Konstgräs blir allt mer vanligt förekommande på golfbanor. En konstgräsgreen kräver mindre både i kostnad och tid för skötsel och underhåll, samt kan utnyttjas mycket mer än en naturgräsgreen. 
    Konstgräsgreener 
    Syftet med att bygga ett tätt system med infiltrationsbrunnar är att reducera mängden näringsämnen och kemiska preparat ytterligare innan det rinner ut i vattendragen.
    Infiltrationsbrunnar

    Biomull är billigare gödselmedel än NPK-gödning vid nyetablering av grönytor. Här finns erfarenheter av användningen av biomull (rötslam) som startgödning vid sådd av grönytor på golfbanor. 
    Biomull vid nysådd 

    Kan man bygga en fairwai i ”ett omöjligt träsk”? En uppgift för banarkitekt och byggare när Wermdö GCC skulle bygga om delar av sin bana.
    Bygga på torvjordar 

    Syftet med studien är att konkretisera tankar på en slutgiltig layout av Nacka Golfklubb inom det markområde golfklubben arrenderar. Studien behandlar möjligheter att dela upp projektet i etapper som byggnadstekniskt hänger ihop och som går att genomföra utan att störa spel.
    Framtidsstudie - Nacka GK  

    Jag har valt att följa en golfbanas väg från tanke till färdig bana. Banan heter Lycke GK, ligger i Kungälv utanför Göteborg och det är Golf Of Course som har startat upp den med hjälp av banbyggarna HSJ golfanläggningar AB.
    Golfbanebyggnation 

    Ombyggnation av en golfgreen genom att återanvända befintligt greenmaterial. Renovering/ombyggnation av en puttinggreen, där vi till skillnad från en normal ombyggnation valde att behålla större delen av det befintliga greenmaterialet. 
    Greenombyggnad 

    Vilken greenuppbyggnad ska man välja? Visst kan vi få mycket hjälp av USGA:s rekommendationer, men är de verkligen rätt för oss i Skandinavien? Finns andra uppbyggnadsmaterial och byggnadsmetoder som passar oss bättre? 
    Inorganisk mtrl vid greenuppbyggnad 

    Hur bygger man en snygg och funktionell damm på golfbanan? I många år har man på Särö Golfklubb haft ett genomgående problem då en damm töms på vatten för bevattning och skapar ett område med sörja av dy. 
    Träpallisad dammar 

    Gabioner är ett okänt begrepp men säkert har många sett dem. Gabioner är nätkorgar vilka fylls med sten och sedan kan staplas. Gabioner används till stödmurar vid nivåskillnader, erosionsskydd, bullerskydd, beklädnad för betongväggar och som ren dekoration.
    Gabioner som dammkant  

    Mängdförteckningen avser uppfylla beställarens behov vid upphandlingen av ett golfbaneprojekt för att undvika onödiga kostnader och tvister. 
    Mängdförteckning vid banprojektering 

    Kan lasermätning vara ett hjälpmedel vid utförande av dränering på golfbanan? Det ger exakt mätning med en centimeters upplösning. En helikopter flyger över bestämda koordinater och mäter mer än 50 000 punkter per sekund vilket på en golfbana motsvarar 10-20 mätpunkter per kvadratmeter.
    GPS-mätning med helikopter 

    Grannar till golfbanan fick 146 bollar i trädgården bara under en enda säsong. Säkerhetsfrågan fick golfklubben att fundera över en lösning. Det blev att flytta tee.
    Ombyggnad av tee 

    Vad är en Masterplan och hur tar man fram den? Det är en långsiktig plan för golfbanans utveckling som stämmer överens med klubbens översiktliga mål med verksamheten. Utifrån denna kan analyser göras för att utveckla anläggningen. 
    Framtagande av Masterplan 

    Vad kostar det att anlägga konstgräs på golfanläggningen? Ljusdals golfklubb om konstgräs på golfbanans övningsområden, kostnader och anläggningsteknik.
    Konstgräs kostnader & anläggning 

    För den golfanläggning som vill bygga om en korthålsbana gäller det att kunna besvara några frågor. Varför bygger vi om? Hur finansierar vi? Hur bygger vi om? Vilka krav kan vi ha på materialet vi ska bygga med (såbädden)?
    Ombyggnation av korthålsbana 

    Att skapa ett handikappanpassad övningsområde ligger verkligen i tiden. Här beskrivs hur Strömsholms GK skapade ett unikt träningsområde för många fler att ta efter.
    Handikappanpassat övningsområde

    Vetlanda golfklubb har under åren 2013-15 skapat en fantastisk korthålsbana som komplement till sin anläggning. Denna skrift beskriver varför och hur den blev till samt skötsalaspekter på densamma.
    Korthålsbana, byggnation & skötsel

  9. Banskötselhandboken
  10. Banskötselhandboken är Svenska Golfförbundets grundmaterial för skötsel av en golfbana.

    Handboken håller nu på och uppdateras och en del detaljuppgifter stämmer därför inte helt med dagens skötselråd. Boken är dock en bra grund för hur en golfbana bäst skall skötas. Så ladda gärna ner hela eller delar av skriften i väntan på den uppdaterade versionen.

    Hur definieras en golfbana? Svaret hittar du här tillsammans med en mängd golftermer!
    Kap 2 Golfbanan

    Det här är fakta om den mark golfare beträder, uttryck och skötselråd
    Kap 3 Marklära

    Behövs gödselmedel för banan? Här är tips på hur man använder dessa!
    Kap 4 Gödselmedel

    Din guide till alla tänkbara grässorter och vilka som passar till vilken typ av miljö.
    Kap 5 Gräs

    Avgörande för mängden vatten man ska tillföra en golfbana är kännedom om hur mycket vatten som en gräsyta i god tillväxt förbrukar.
    Kap 6 Bevattning

    Nästan varenda golfbana i landet har problem med överskottsvatten. Här finns tips till förbättringar.
    Kap 7 Dränering

    Här får du bland annat tips och specifikationer för upphöjning av greener och hur man kan undvika ytslitage.
    Kap 8 Anläggning

    En bra uppbyggnad är grunden för att få bra greener. Vanliga fel i greener med problem är: dålig dränering, för fint material i greenerna som medför att vattnet blir stående, för grovt material som medför att både vatten och näring sjunker genom greenbädden för snabbt, för mycket mull.
    Kap 9 Skötsel

    I detta kapitel behandlas skador, skadegörare och ogräs, som på ett eller annat sätt påverkar golfbanans kondition och därigenom spelet.
    Kap 10 Sjukdomar, skador och skadegörare

    Hur känner man igen sjukdomar som drabbar gräset på våra golfbanor? Här är en komplett guide med tips om hur man identifierar problem på ett tidigt stadium, samt åtgärdar dessa.
    Kap 10-9 Grässjukdomar

    För att klara av de höga krav man har rätt att ställa på dagens banskötsel krävs moderna och effektiva maskiner. Driftsäkerhet och hög kvalitet liksom närhet till service och reservdelar är avgörande faktorer vid maskinvalet som du får tips om här.
    Kap 11 Maskiner

    Grunden för en bra banskötsel är en kunnig och engagerad banpersonal.

    Man bör sträva efter att ha större delen av personalen anställd på helårsbasis med säsonganställda som komplettering. 
    Kap 12 Personal

    Det åligger styrelsen att tillse att klubben har ett gott försäkringsskydd av sin egendom. Någon styrelseledamot, eller intendent, greenkeeper, bör få som sitt speciella ansvar att bevaka klubbens försäkringsfrågor. 
    Kap 13 Försäkringar

    Ett stort antal lagar och bestämmelser påverkar planering, anläggande och drift av golfbanor. I den här guiden redovisas de viktigaste författningarna och mycket mer.
    Kap 14 Lagar & avtal

    Inom ramen för klubbens målsättning och långtidsplan upprättas årligen en verksamhetsplan som verbalt beskriver vad man skall göra under det kommande verksamhetsåret. Verksamhetsplanen skall bifogas de handlingar som utsänds i samband med årsmötesförhandlingarna.
    Kap 15 Ekonomi

    Ökad kunskap om rätt skötsel av golfbanor innebär att nödvändig hänsyn till natur- och kulturmiljöfrågor i framtiden kan beaktas vid skötsel av befintliga golfanläggningar och vid planering av nya anläggningar.
    Kap 16 Miljö

    Här hittar du omvandlingstabeller för de vanligaste måttenheterna.
    Kap 17 Omvandlingstabeller

  11. Bevattning
  12. En av de största och dyraste investeringarna som görs på golfbanan är bevattningsanläggningen. Vattnet som används kan vara ytvatten som samlats upp genom dräneringsledningar, diken och bäckar i en bevattningsdamm. Eller att klubben har tillstånd att ta ytvatten ifrån sjöar och vattendrag. Det är väldigt få anläggningar som använder kommunalt dricksvatten att bevattna sina banor med.

    På de flesta banor finns tillgång till bra bevattningsvatten så det räcker för en säsongs förbrukning. Undantag kan vara kustnära anläggningar. Det är viktigt att bevattna spelytor så riktigt som möjligt med hänsyn till bland annat miljö, gräs och spelbarhet.

    Vatten har i huvudsak fyra uppgifter i gräsplantan

    1. Vatten deltar i en rad kemiska processer i växten till exempel fotosyntesen.

    2. Vatten utgör lösnings- och transportmedel för mineralämnen, kolhydrater och andra substanser i växten.

    3. Vatten används för att upprätta trycket i växten så att den inte slokar.

    4. Avkylning genom transpiration. Nya framtida direktiv från EU kommer att påverka även vattenuttaget på svenska golfbanor. Därför måste klubben veta hur mycket vatten som läggs på vid varje bevattningstillfälle. Det får ni genom förfinad bevattningsteknik och kunskap.

    Har du frågor om bevattning är du välkommen att kontakta SGF:s bankonsulent som är specialist inom området.

    Mikael Bobban Frisk
    Mobil: 070-634 44 98

    Skrifter, forskning och försök

    Detta är en beskrivning hur vi på ombergs GK använder fuktmätare på ett enkelt sätt för att få kontroll över vår bevattning.
    Bevattning med hjälp av fuktighetsmätare

    Vad finns det för kravspecifikationer vid installation av bevattningsanläggning på golfklubbar? Svaret på frågan och grundliga tips får du här.
    Installationskrav bevattning 2009  

    Blankett för bevattningsinspektion finns här.
    Bevattnings-inspektionblankett  

    Examensarbete HGU

    Bevattning - Bevattningsrevision 
    Bevattningsmängder och bevattningstidpunkter måste anpassas till gräsets behov, jordens egenskaper och väderlek. Ett bra resultat av bevattningen förutsätter kunskaper om gräsarters behov av vatten under olika utvecklingsstadier, om jordarnas vattenhållande egenskaper och om rotdjupet.

    3 bevattningstrategier i Praktiken 
    Hur kan vi vattna med optimal mängd vatten utan att kvalitén blir lidande. Här testas 3 olika bevattningsstrategier för att se vilken som ger bäst resultat på Troxhammars GK.

     

  13. Course set-up
  14. Course set-up är i korta ordalag hur du presenterar dina ytor för golfaren. Det innefattar allt från enkla faktorer som välskött och välputsat teeområde till lite klurigare faktorer som kontinuerlig klippstil och regelrätta pinnplaceringar.

    Målet med course set-up är att alltid kunna presentera sin bana på ett trevligt och tillmötesgående sätt för golfaren.

    Har du frågor eller behöver hjälp med att förbereda din bana inför en tävling, kontakta SGF:s bankonsulent som är expert inom området.

    Göran Hansson 
    Mobil: 070-334 56 00

    Examensarbete HGU

    Hur förbereder en klubb för ett Europamästerskap? Vad sköts annorlunda under EM-veckan kontra en vanlig vecka? Hur mycket extra personal samt ideella kommer att behövas under mästerskapet?
    European Championship - förberedelse inför en stortävling

  15. Gräs och golfbanans övriga växter
  16. Kunskap om olika gräsarters skötselkrav är extremt viktigt inom modern banskötsel. Enkelt uttryckt så får ni på anläggningen det gräsbestånd ni har beroende på hur det sköts.

    En nyrenoverad green sådd med krypven där det tidigare var vitgröe, omvandlas snabbt tillbaka till vitgröe om inte skötseln anpassas till det nya gräset. Det finns ett antal val vad gäller gräsarter och sorter såsom krypven, rödsvingel, rödven, brunven och vitgröe samt blandningar av dessa som kan ge fantastiska spelytor bara man lär sig att sköta dessa rätt.

    Nya sorter kommer hela tiden på marknaden. De har ofta bättre egenskaper än de äldre sorterna, men är inte alltid anpassade till vårt klimat. Innan ni väljer en art/sort på din anläggning vid ny- eller hjälpsådd är det klokt att först ta reda på var de provats ut och hur de stått sig i konkurrensen.

    Vid frågor kring gräs, sådd och övrig växtlighet kontakta SGF:s bankonsulent som är specialist inom området.

    Kim Sintorn
    070-636 82 80

    Skrifter forskning och försök 

    Krypvenssorter till greener i Skandinavien
    Vilken sort av krypven skall jag välja till green för ny- eller hjälpsådd. Denna sortguide (2015) ger dig svaret utifrån den Skandinaviska försök som pågått sedan 2003.

    Artikel om gräsval  
    Det finns många intryck att ta hänsyn till när man som banansvariga i en golfklubb skall välja gräsarter och sorter till de nya greenerna. Här är en bra genomgång av frågeställningar.

    Brist och överskottssymton på gräs 
    Här en guide till ”sjukdomsinsikt” och brist- respektive överskottssymptom för gräs. De vanligaste bristerna orsakas av kväve, kalium och magnesium. Tillfälliga brister uppkommer av fosfor, svavel, kalk och mangan. 

    Brunvensseminarie Finland 2010
    Rapport från STERF:s seminarium ”Best management practices for velvet bentgrass on golf course putting greens”, Hyvinkää, Finland 16-18 juni 2010.
     

    Knep för att identifiera gräs får du genom den här bestämningsnyckeln. Identifieringen bygger på ett antal motsatsförhållanden, där man steg för steg väljer mellan erbjudna alternativ.
    Gräsnyckel 

    Här får du fakta för igenkänning av de för golfbanor mest lämpade gräsarterna.
    Gräsarter lämpliga på golfbanan 

    Vad som genom åren varit det största problemet med krypven, och andra typer av ”ädlare” gräs har varit svårigheten att hålla vitgröe (Poa Annua) borta från greenytorna. 
    Krypven vs. vitgöre 

    Rödsvingel lanseras allt oftare som ett bra alternativ på golfbanornas greener i det skandinaviska klimatet. Läs mer varför.
    Är rödsvingel ett alternativ på våra golfgreener 

    Examensarbete HGU

    Vilket gräs passar bäst - rödsvingel, brunven, krypven eller rödven?
    Det är en återkommande fråga vid nysådd av en green. 
    Brunven i greener 

    Det här är en undersökning om hur en golfklubb kan få greenfröet att gro snabbast och till lägsta pris. I detta fall har vi använt  Penn-A1. 
    Förgro i frö

    En sammanställning av FoU-gruppen Hallands försöksplan; ”Gräsarter och sorter till green” utfört vid Halmstad golfklubb. 
    Greengräsförsök Halmstad GK 

    Syftet med gräsförsöket är att i möjligaste mån utvärdera olika gräsarters/fröblandningars egenskaper vad gäller rotdjup, övervintringsförmåga och skottäthet. 
    Gräsförsök Isabergs GK 

    Försök med att så greener med Kärrgröe för gräsval på Boden golfklubbs greener. Är detta ett gräs för oss, ett gräs som kan hjälpa oss i strävan att få greenerna att överleva vintern?
    Kärrgröe i Norrland 

    Fördelar med svingel är att den kräver mindre skötsel, kan klippas något högre, mer motståndskraftig mot sjukdomar, kräver mindre vatten och mindre gödning vilket är optimalt med tanke på kväveläckage ut i havet.
    Resan mot Rödvingelgreener 

    Det här arbetet kan vara ett bra hjälpmedel för golfklubbar och greenkeepers i Sverige som funderar på vad det kan kosta att sköta gamla vitgröegreener jämfört med USGA-uppbyggda rödsvingelgreener.
    Rödvingel vs vitgröe skötselkostnader 

    Vitgröe (Poa Annua) betraktas ofta som ett ogräs. Det finns dock ytor där vitgröen är ett önskat gräs, nämligen på många golfgreener främst i norr. Andra gräsarter som används på greener har svårt att klara hårda vintrar.
    Sortförsök flerårig Vitgröe

    Banans greener såddes med en blandning av rödsvingel och rödven, med störst procent svingel i blandningen. Men de senaste tio åren har rödvenen tagit överhanden på greenerna. 
    Stödsådd med rödsvingel  

    Fälststudier på Idrefjällens golfklubb där grässorterna Trampgröe och Vitgröe ställdes mot varandra.
    Trampgröe vs vitgröe 

  1. Mark och växtnäring
  2. Markens och växtnäringens betydelse för en golfbanas kvalitet får inte underskattas. Markförhållandet på golfbanan påverkar i hög grad tillgång på växtnäring, vatten, syre och temperatur. Fyra nödvändiga faktorer som påverkar möjligheten för en planta att växa.

    Glädjande är att markens fysik och kemi numera prioriteras högre när golfbanor anläggs och renoveras. Att växtnäring har stor betydelse för gräset har länge varit väl känt. Men samtidigt har också många sanningar kring dess påverkan passerat förbi eller levererats av en rad olika källor.

    Växtens mineralnäringsbehov vid den aktuella situationen är inte en lätt diagnos att ställa. Dessutom lanseras kontinuerligt ny kunskap kring växtnäring vilket ställer stora krav på banchefens kunskap.

    Teknologin är på frammarsch. Från fokus på traditionell jordgödning är branschen nu framme i analyser kring avancerad bladgödsel. Hög kunskap om mark- och växtnäringslära skapar bättre möjligheter för hög spelkvalitet och miljöoptimerad banskötsel.

    Finns frågor och behov av hjälp inom ämnet mark och växtnäring, kontakta SGF:s bankonsulent som är specialistutbildad i ämnet.

    Peter Edman
    070-2665686

    Henrik Norén
    070-8157509

     

    STERF Handbok Primo Maxx 

     

    Examensarbete HGU

    Blir greener sämre med lantbruksgödning?
    En evig fråga är huruvida olika gödselformer ger olika resultat på greener. Här redovisas ett demonstrationsförsök med enbart lantbruksgödsel, d.v.s. en enklare och billligare gödselform i jämförelelse med mer specialiserat gödsel.

    Tillväxtsreglering - kväveförbrukning & Primo maxx
    Här beskrivs hur man kan använda teorierna bakom Growth Potential och Growth Day Degree för att skapa en gödselplan mer anpaasad till plantans behov. här tas också upp Primo maxx påverkan på detta upptag och vilka effekter det får på gräsbeståndet.

    Zeoliter i grönyteskötsel
    Zeolit är en mineral som bildas naturligt vid vulkanisk aktivitet. Materialet har en stor förmåga att hålla vatten då det är poröst. Kan detta material förbättra förhållandena för gräs på greener?

    Ökad spelbarhet med hjälp av Compost Tea
    Compost tea är ett samlingsnamn för bakterier och svampar utvunna ur kompost genom uppblandning i vatten.Förbättrar dessa mikroorganismer förhållandena i jorden och ger det en bättre spelyta under säsongen. Läs här om ett demoförsök som gjordes på Sankt Jörgens GK.

    Effektiva mikroorganismer 

    Gödsling med aminosyran Arginin 

    Kompost te 

    Växtens mineralnäringsbehov

  3. Maskiner
  4. För att sköta en golfbana på bästa sätt behövs ett antal maskiner och redskap för olika skötselmoment. För att klara de höga krav som kan ställas på modern banskötsel krävs det samtidigt att maskinerna är moderna och effektiva.

    Driftsäkerhet och hög kvalitet liksom närhet till service och reservdelar är helt avgörande faktorer vid maskinvalet. En komplett maskinpark på en 18-håls golfbana kostar i dag cirka två till fyra miljoner kronor.

    Trenden är att maskiner generellt blivit mer tekniska och moderna i sin uppbyggnad och konstruktion. Många är utrustade med bränslealternativ som el, bensin och diesel. Klippmaskiner kan vara utrustade med hybriddrift av klippenheterna, en elmotor driver klippenheten i stället för en hydraulmotor. Det sättet är bättre både för ekonomin och miljön samt undviker eller minimerar hydraulläckage på golfbanan.

    En annan trend är att hyra olika specialmaskiner eller redskap för något tillfälle eller projekt som skall göras. Då slipper ni investera i en maskin för dyra pengar som inte används så mycket. Det är vanligast att hyra olika luftare, dräneringsmaskiner och stubbfräsar.

    Vid val av maskiner eller redskap till en golfbana bör ni ta hänsyn till en rad faktorer. Nedan några råd som bör diskuteras vid maskinvalet:
    1. Behov
    2. Användningsområde
    3. Konstruktion
    4. Ekonomi
    5. Service och reservdelar
    6. Arbetsmiljön
    7. Förarvänlighet

    Vill ni ha hjälp med rådgivning kring inköp eller få tips om hur ni maximerar er maskinpark? Hör av er till SGF:s bankonsulent som är expert i ämnet. 

    Carl-Johan Lönnberg
    070-145 47 44

     

    Examenarbeten HGU

    Lär dig mer om vad du bör tänka på när du köper en maskin.
    Avtal, inköp, Leasing

    Bottenblad av tungsten 

    Effektiva klipprutiner  

    Energihantering maskiner 

    Hyra vs Köpa maskiner  

    Klippa gräs  

    Klipptåg  

    Klipptåg 6X6-modellen 

    Kostnadseffektiv maskinpark 

    Leasa maskiner  

    Leasa eller köpa maskiner  

    Mönsterklippning av fairway  

    Planering av maskinhall  

    Singelklippning 

    Skillnader i reservdelspriser  

    Släpvinkel vs rundslipning 

    Vikten av välslipade klippaggregat  

  5. Spelbarhet
  6. Spelbarhet är samlingsnamn för den kvalitet ni eftersträvar för samtliga ytor på er golfbana. Några av de större områdena inom spelbarhet är maskinskötsel, ärlig och jämn bollrull samt rätt stimpvärde för greener.

    Att alltid försöka jobba med nyslipade och välskötta maskiner är lika viktigt som att eftersträva ett jämnt stimpvärde över samtliga greener. Det är först när ni lärt er att jobba med banans samtliga faktorer på ett framgångsrikt sätt som ni kan nå en hög spelbarhet.

    Vill ni veta hur ni kan förbättra just er banas spelbarhet? Kontakta SGF:s bankonsulent som är specialutbildad i ämnet.

    Göran Hansson
    070-334 56 00

    Examensarbete HGU

    Spelbarhet för alla 
    Hur kan vi med större eller mindre förändringar göra våra golfbanor mer intressanta och roligare att spela. Sankt Arilds GK har påbörjat ett arbete med just detta och framgångsrikt höjt spelupplevelsen samtidigt som banan föskönats.

    Spelkvalité - är den mätbar eller subjektiv
    Vad är god spelkvalité? för att söka svaret på den frågan gjordes en undersökning på Ullna GK för att utröna svaren på frågan. Här handlar det om greeners snabbhet, färg m.m men också helheten på anläggningen från bemötande till maten i restaurangen

    Skötsel kontra spelbarhet
    Hur mycket tid behöver läggas på skötsel utan att äventyra spelbarheten på en golfbana? Det finns ett antal faktorer som kan tänkas påverka denna spelbarhet. Dessa nämns här.

  7. Växtskydd
  8. Direktiv från EU kommer i framtiden att påverka användningen av kemiska växtskyddsmedel på svenska golfbanor. I vårt klimat är snömögel den svamp som orsakar mest skada. 

    Branschen jobbar för högtryck med att få tillgång till "rätt" kemiska växtskyddsmedel med effekt mot förekommande sjukdomar och ogräs, samtidigt som dessa ska ha "minsta möjliga" påverkan på omgivande miljö.

    Utöver mer miljöanpassade kemiska alternativ är det viktigt att fortsätta utveckla och sprida kunskap om skötselmetoder för att minska växtskyddsproblemen, samt att ligga i framkant gällande undersökandet kring biologiska alternativ för växtskydd.

    Om ni vill ha råd och stöd kring växtskyddsmedel tveka inte att kontakta SGF:s bankonsulenter som är experter inom området.

    Checklista - så uppfyller du miljökraven på golfbanan
    Detta material visar, på ett enkelt sätt, vilka skyldigheter och regler som gäller vid skötsel av golfbanan. Checklistan med åtgärdsplanen kan användas för att dokumentera och samtidigt få en årlig revidering av verksamheten.

    Som bilagor till checklistan bifogas färdiga blanketter för journalföring och ansökningar till myndigheter även färdiga exempel och instruktioner. Dessa kan användas för att förbättra och förenkla klubbens miljöarbete. 

    Godkända växtskyddsmedel för golfbanor
    Här hittar du aktuella godkända växtskyddsmedel för din golfanläggning.

    Snömögel
    Varför får man snömögel? Vad gynnar denna skadesvamp och hur kan man förebyggande skydda sig mot den? Här får du några svar.

    Vilka svampbekämpningsmedel ska vi använda och hur många bekämpningar är nödvändiga. 
    Här diskuteras utifrån ny nordisk forskning vilka skadesvampar som står för de flesta vinterskadorna på våra greener och behovet av bekämpningsmedel mot dessa skadegörare.

    Inducerad resistens mot Snömögel (Microdochium nivale) 
    Kan vi stärka plantans egenförsvar mot skadegörare? I ett STERF-projekt pågår försök med en petroleumprodukt vid namn Civitas för att utröna om denna kan förbättra plantans immunförsvar.Här presenteras hur och varför detta är intressant för att finna nya vägar att bekämpa främst skadesvampar på gräs för sportytor. 

    Examensarbete HGU

    Svampsjukdomen Thatch Collapse
    En förhållandevis ny och ganska okänd svamp har dykt upp på greener runtom i landet. Här beskrivs svampens biologi och vilka åtgärder som står till buds för att hantera den.

    Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning
    Ett stort problem sedan många år för de som vill ha högruff är tistlarnas utbredning. Läs om hur vi med hjälp av mekanisk bearbetning kan minska förekomsten av detta ogräs. 

    Algbildning på krypvensgreener 

    Algmedel i dammar 

    Fosfit mot svampangrepp 

    Försök med Primo Maxx 

    Kampen mot silvertrådmossa 

    Mossa i krypvengreener 

    Försök med Algomin Mossa

    Reducering av mask på fairway 

    Silvertrådmossa 

    Skadedjur på golfbanan 

    Varför har silvertrådmossa ökat på greener 

     

    Säkerhetsdatablad och bruksanvisningar

     

    Amistar säkerhetsdatablad 2009 

    Amistar bruksanvisning 2009 

    Banner maxx 

    Binab säkerhetsdatablad

    Headway 

    Medallion 

    Merit Turf 

    Primo MAXX säkerhetsdatablad

    Sportak EW etikett 2009 

    Sportak EW produkt info 2009 

    Sportak EW säkerhetsdatablad

    Starane 180 etikett 

    Starane 180 säkerhetsdatablad

    Sumi Alpha SE säkerhetsdatablad

    Tomahawk 180 säkerhetsdatablad

    Trianum etikett

     

  9. Övervintring
  10. Golfbanor drabbas i olika omfattning av vinterskador och varierar dessutom mellan åren. Svampskador som snömögel och skador i form av frystorka drabbar några, andra har stora problem med övervintringsskador orsakade av is.

    Olika gräsarter har olika förutsättningar för att klara stressen som kan uppstå under vintern. Här finns anledning att fundera över valet av gräs på banan. Förebyggande miljö- och skötselåtgärder som gynnar en god härdning av gräset under hösten, är viktiga faktorer för att minska risken för skador. Det kan handla om tillräcklig tillgång till solljus under hösten eller bra gödselstrategi. För att förhindra problem med isskador är vintertäckning ett alternativ i delar av landet.

    För rådgivning kring övervintring och vintertäckning, kontakta SGF:s bankonsulent som är specialutbildad inom området.

    Boel Sandström
    070 - 556 04 24

     

    Annual report winter covering 2008 2009 

    Annual report winter covering 2007-2008 

    Artikel Greenbladet - Minner Vavrek 

    Artikel Greenbladet - Resultat vintertäckningsförsök 

    Artikel Greenbladet Vintertäckning 

    Jim Skorulski USGA - seminarie 

    Utvärdering av vinterskador i vitgröe- och krypvengreener 

    Vilka gräs har bäst övervintringsförmåga. 
    Med bakgrund av de försök Bioforsk i Norge har gjort på olika gräsarter diskuterar Trygve Aamlid med flera om vilket gräs som klarar vinterns påfrestningar bäst. 

    Vinterskador - en komplicerad sak
    Här beskrivs hur komplext hela vinteröverlevnadsproblematiken är. Allt ifrån gräsart, ljus och temperaturnivåer, snö och is till de olika skador som kan orsaka gräsdöd beskrivs kortfattat här.

    Vinterskador - Dött eller grönt på våren?
    Här redovisas resultaten från år ett i ett 3-årigt gödslingsförsök under nordiska förhållanden för att utröna vilka gödslingsnivåer som ger bäst överlevnad

    Vinterspel på ordinarie greener & tees 

    Vintertäckning 

    Vårtäckning 

    Vinterskador på golfgreener - litteraturstudie 

     

    Examensarbete HGU

    Bättre kontroll under vintertäckningsduken
    Med hjälp av mätning av syre- & koldioxidhalten under en vintertäckningsduk kan ge oss svaret på hur gräset reagerar under vintern.

    Djupluftning av greener på våren
    I Norrland finns problem med att isbränna har tagit greener, vilket betyder att man måste hitta optimala metoder för att få gräset att etablera sig, slippa thatchbildning, med mera. Så här har Sollefteå GK gjort.

    Temperaturtest av täckdukar till golfgreener 

    Vintertäckning av golfgreener 

    Vintertäckning av greener  

    Vårtäckning av greener  

    Vårtäckning & frystorkeförsök 

    Vårtäckningsdukar - temperaturtest 

Relaterade länkar

  1. Banarkitektorganisationer
  2. FSGA - Adresslista 2015 (pdf)

    Föreningen Svenska Golfbanearkitekter (FSGA)

    bildades 1988 och är en ideell sammanslutning av i Sverige, Norge och Danmark verksamma golfbanearkitekter. Föreningens mål är att främja utvecklingen av golfbanearkitektur, verka för högsta möjliga kvalitet vid banans utformning, konstruktion och driftanpassning, fastställa etiska regler och ålägga medlemmarna ett ansvarsfullt uppträdande vid utövning avgolfbanearkitekturverksamheten, tillvarata och bevaka både golfbanearkitekternas och kundernas intressen, anordna sammankomster för diskussion av samtliga aspekter rörande golfbanors utformning, konstruktion och skötsel, bistå forskning och utveckling i ämnen som rör golfbanearkitektur och samarbeta med liknande föreningar för upprätthållande av en förstklassig professionell service i utövningen av banutformning, bankonstruktion och banskötsel.

    Ta kontakt med ordförande Johan Henrikson, 070-752 46 63 eller
    johan.henrikson@golfengineers.com

    Övriga organisationer

    ASGCA - Amerikanska föreningen

    EIGCA - Europeiska föreningen

    FSGA - Skandinaviska Föreningen 

  3. Forskning banskötsel
  4. Golf- och greenkeeperorganisationer
  5. Skrifter

"Motorsågen kan vara en greenkeepers viktigaste redskap.” Hör forskaren Agnar Kvalbein berätta varför och vad en klubb bör tänka på för att ge bästa förutsättningar för golfbanans övervintring.