En stark organisation för rådgivning och stöd till klubbar och anläggningar genom ett erfaret team av klubbrådgivare, bankonsulenter och juniorutvecklare.

Svenska Golfförbundets (SGF) övergripande mål är att verka för välmående golfanläggningar, avseende attraktiv verksamhet och ekonomi i balans, för medlemmar, gäster och medarbetare. SGF verkar för detta genom kvalificerad rådgivning och utbildning inom alla delar av verksamheten.

Rådgivningsteamen – bestående av erfarna ämnesexperter inom klubbutveckling, banskötsel och juniorverksamhet – erbjuder ett komplett stöd till golfklubbar, golfbolag och golfdistriktsförbund.

Det centrala målet är att golfverksamheten i Sverige ska utvecklas framåt. Bra verksamhet ska bli ännu bättre. Fler människor ska lockas till golfen och fler ska stanna kvar under en längre tid än vad som är fallet med dagens stora omsättning. För att klara denna utmaning behöver hårt ansträngda klubbledningar i såväl stora som små klubbar anpassat stöd i vardagen.

Läs mer om SGF:s tre rådgivningsteam

  1. Så arbetar klubbrådgivarna
  2. SGF:s klubbrådgivningsteam omfattas av seniora och erfarna klubbrådgivare på fältet samt en central stab på SGF:s kansli. Tillsammans bildar de en kompetent och handlingskraftig organisation för verksamhetsutveckling i Golfsverige. Klubbrådgivarna ingår i verksamhetsområdet klubb- och anläggningsutveckling (KLUA) som leds av biträdande generalsekreterare Bo Bengtsson.

    Klubbrådgivarna på fältet arbetar med rådgivning och verksamhetsutveckling tillsammans med bankonsulenterna och juniorutvecklarna. De stöttar och hjälper klubbarna att ta fram fakta, analysera nuläget och utarbeta beslutsstöd, men också stötta klubbarna i processerna att nå ett effektivt arbetssätt.

    Klubbrådgivarna arbetar geografiskt utspridda över Golfsverige. De verkar för SGF:s övergripande mål – välmående golfanläggningar, avseende attraktiv verksamhet och ekonomi i balans, för medlemmar, gäster och medarbetare. För att uppnå detta träffar de klubbar, arrangerar klustermöten och skapar nätverk mellan klubbar på regionnivå, men också på riksnivå baserat på andra gemensamma faktorer som storlek, ägande- och driftsform och idrottsverksamhet.

    Den centrala staben är ämnesexperter i och erbjuder rådgivning och stöd inom områden som juridik, försäkring, skatter, medlemskap och associering, bestraffningsärenden, arbetsgivar- och avtalsfrågor.

    Mer om klubbrådgivarna

    Därför satsar Svenska Golfförbundet på klubbrådgivning

    Golfverksamheten och golfbanorna i Sverige drivs till övervägande del av ideella föreningar som även äger och förvaltar golfanläggningarna. Men parallellt med de föreningsdrivna anläggningarna har under de senaste 20 åren ett stort antal privat- och bolagsägda såväl som bolagsdrivna golfanläggningar tillkommit. I flera fall genom ett övertagande av föreningarnas anläggningar.

    Golfverksamheten, det vill säga den idrottsliga verksamheten, drivs i nuläget (november 2017) av 415 golfklubbar och 42 golfbolag. Denna mix av organisationsformer är unik i Idrottssverige och ställer fler och andra krav på Svenska Golfförbundet än vad ett idrottsförbund normalt har att handskas med.

    Den gemensamma nämnaren är att alla aktörer brinner för att skapa så bra golfverksamhet som möjligt, men också att anläggningarna är egenfinansierade med litet ekonomiskt stöd från samhället. Golfanläggningarna drivs inte i primärt syfte att maximera intäkterna och vinsterna, men alla anläggningar måste drivas effektivt och upplevas som attraktiva av golfspelarna för att överleva långsiktigt.

    Bakom de positiva kurvorna med över 50 000 nya medlemmar varje år de senaste åren, finns många väl fungerande och stabila klubbar och golfanläggningar, men också dess motsats. Nivån och kvaliteten på den verksamhet som erbjuds varierar kraftigt från en klubb och anläggning till en annan.

    Mot bakgrund av detta fattade förbundsstyrelsen 2016, i linje med den av förbundsmötet beslutade verksamhetsinriktningen 2015–2016, beslutet att öka satsningen på kvalificerad rådgivning genom att komplettera befintliga team av bankonsulenter och juniorutvecklare med erfarna verksamhetsutvecklare – genom att komplet på fältet. Målet är att skapa grund för välmående golfanläggningar i Sverige med nöjda medlemmar, gäster och medarbetare vilket innebär en ekonomi i balans med en attraktiv verksamhet för golfanläggningarna.

  3. Så arbetar bankonsulenterna
  4. Den andra delen i SGF:s stöd och rådgivning till klubbarna är teamet av bankonsulenter. De ingår i avdelningen Ban-, spel- och tävlingsutveckling (BASTU) som leds av Håkan Stålbro. Bankonsulenterna är sju till antalet, samtliga anställda i SGF.

    Förutom breddkunskap inom anläggande och allmän skötsel finns specialistkunskaper hos bankonsulenterna. Varje konsulent ansvarar utöver generell rådgivning till anläggningar inom sin region även för ett eget specialområde som bevakas och följs mer ingående. Specialistkunskaperna används vid SGF:s utbildningar samt vid behov även vid särskild rådgivning till klubbarna över hela landet, alltså även utanför bankonsulentens hemmaregion.

    Bankonsulenterna ska vara en resurs för de regionala banvärderingsteamen. De jobbar aktivt med frågor kring bättre speltempo, kortare banor, banor anpassade för juniorer och nybörjare, Tee it Forward (stimulera fler att spela en banlängd som passar det egna spelet) samt få fler golfbanor att gå över till hektometersystemet.

    Här hittar du mer information och en presentation av bankonsulenterna.

     

  5. Varför satsar Svenska Golfförbundet på utökad klubbrådgivning?
  6. Golfverksamheten och golfbanorna i Sverige drivs till övervägande del av ideella föreningar som även äger och förvaltar golfanläggningarna. Men parallellt med de föreningsdrivna anläggningarna har under de senaste 20 åren ett stort antal privat- och bolagsägda såväl som bolagsdrivna golfanläggningar tillkommit. I flera fall genom ett övertagande av föreningarnas anläggningar. Golfverksamheten, det vill säga den idrottsliga verksamheten, drivs i nuläget (januari 2016) av 422 golfklubbar och 44 golfbolag. Denna mix av organisationsformer är unik i Idrottssverige och ställer fler och andra krav på Svenska Golfförbundet än vad ett idrottsförbund normalt har att handskas med.

    Den gemensamma nämnaren är att alla aktörer brinner för att skapa så bra golfverksamhet som möjligt, men också att anläggningarna är egenfinansierade med litet ekonomiskt stöd från samhället. Golfanläggningarna drivs inte i primärt syfte att maximera intäkterna och vinsterna, men alla anläggningar måste drivas effektivt och upplevas som attraktiva av golfspelarna för att överleva långsiktigt.

    Bakom de positiva kurvorna med över 50 000 nya medlemmar det senaste året, finns många väl fungerande och stabila klubbar och golfanläggningar, men också dess motsats. Nivån och kvaliteten på den verksamhet som erbjuds varierar kraftigt från en klubb och anläggning till en annan.

    Mot bakgrund av det fattade förbundsstyrelsen, i linje med den av förbundsmötet beslutade verksamhetsinriktningen 2015–2016, beslutet att öka satsningen på kvalificerad klubbrådgivning. Målet är att skapa grund för välmående golfanläggningar i Sverige med nöjda medlemmar, gäster och medarbetare vilket innebär en ekonomi i balans med en attraktiv verksamhet för golfanläggningarna.