Artiklar om friskvård

  1. En anledning att resa till Värmland
  2. Golfnyttan

    En anledning att resa till Värmland

    Möten, vinter, evenemang, kultur och natur. Golfen passar väl in i Visit Värmlands nya strategi för att locka besökare året om. Gäster som stannar och spenderar, både privatpersoner, anställda och företagare.

    Visit Värmland startade för fem år sedan. I organisationens besöksnäringsstrategi för 2014–2020 ingår fem temaområden: möten, vinter, evenemang, kultur och natur.
    Våren 2015 började arbetet med ett interregionalprojekt med förkortningen IDA som står för internationalisering, destinationsutveckling och attraktionskraft. Projektet drivs tillsammans med Akershus, Hedmark och Östfold Fylkeskommuner i Norge med tema natur, kultur och evenemang. Där utgör golfen en viktig del, främst i naturspåret men även i kultur- och evenemangsspåret. Arbetet med golfen som en naturlig del av Värmlands destinationsutveckling började hösten 2016.

    – De undersökningar vi tagit del av visar att golfare är bra besökare som reser mycket, konsumerar mycket och är relativt lätta att nå med marknadsföring, säger Andreas Norum, projektledare för IDA-projektet på Visit Värmland.

    Tävlingen Femdagarsgolf har fungerat som ett parallellt spår i marknadsföringen av Värmland under alla år och sedan hösten 2016 är samarbetet tätare.

    – Femdagarsgolf är ett fantastiskt initiativ och en bra anledning att resa till Värmland. Samarbetet med norska golfklubbar är också intressant, det ska vi utöka tillsammans. Bland annat inleder vi ett greenfeesamarbete över gränserna med tio svenska och sju norska golfklubbar. Femdagarsgolf är med och arrangerar en ny tvådagarstävling i Norge i år, en tävling som kan växa med ytterligare dagar och bli ett bra komplement till Femdagarsgolf, säger Andreas Norum.

    Enligt Svenska Golfförbundets statistisk för 2014 spelades cirka 4 000 golfrundor i Värmland av gästspelare från Norge. Till det kommer besökare från främst närliggande landskap. Femdagarsgolfs deltagare bidrar enligt Riksidrottsförbundets evenemangsverktyg »Event Impact Calculator« med cirka 4,3 miljoner kronor i omsättning till landskapet varje år tack vare gästspel, boende, restaurangbesök samt inköp av bensin och andra varor. Som en relativt nystartad organisation med golf som en del av spåret destinationsutveckling har Andreas Norum en ödmjuk inställning till uppgiften.

    – Det känns som att vi har mer att lära av duktiga destinationer som Skåne, Halland och Bohuslän, än vad vi har att lära ut. Tillsammans med golfklubbarna i Värmland, som redan idag är duktiga på att attrahera besökare bland annat via Femdagarsgolf, är jag säker på att vi kan utvecklas mer och göra golfen till en ännu större anledning att besöka Värmland.

    Text: Thomas Björn

  3. Tävlingen ger miljoner till Kil
  4. Golfnyttan

    Tävlingen ger miljoner till Kil

    Femdagarsgolf har betytt nya intäkter för Kils Golfklubb men framför allt ett gott renommé som gör att golfarna gärna återvänder till Värmlandsklubben.

    Tage Nordkvist är ordförande i Kils Golfklubb. Det har han varit sedan 1990, banan öppnade 1987. Han har sett ungefär 100 000 greenfeegäster passera revy för en stunds egen friskvård och social samvaro på den naturskönt belägna banan i närheten av södra Frykens strand.

    Några procent av alla gäster har betalat greenfee tack vare tävlingen Femdagarsgolf. Det tillsammans med ersättning till golfklubben från tävlingen, ett ökat antal gäster i restaurangen och ökade intäkter i shop och range har bidragit med cirka 1,5–2 miljoner kronor under de 22 år som Kils GK deltagit som en av arrangörerna i det populära eventet.

    – Pengarna är viktiga, men framför allt har Femdagarsgolf gett oss ett gott renommé, gästerna väljer att komma tillbaka. Vi får beröm i tävlingens uppföljningsenkäter
    både för vår bana och för vårt bemötande. Det är extra glädjande eftersom vår klubb arbetar efter devisen »bästa bemötandet på bästa banan«, berättar Tage Nordkvist.

    Kils GK och Femdagarsgolf bidrar även med stora intäkter till Kils kommun tack vare 100 000 besökare genom åren. Det är tydligt att kommunens företrädare uppskattar
    golfklubbens bidrag till besöksnäringen och samarbetet dem emellan är mycket bra, enligt Tage Nordkvist.

    – Vi ansökte nyligen om 100 000 kronor för att bygga en ny uppställningsplats för husbilar och husvagnar, vilket vi fick.

    Kommunalrådet Mikael Johansson (S) bekräftar det fina samarbetet mellan Kils kommun och golfklubben.

    – Vi lyfter alltid fram golfklubben i kommunens marknadsföring. Klubben betyder mycket för besöksnäringen i Kil. Vi från kommunen hjälpte golfklubben att sälja marken till en privat aktör och jag upplever att alla parter är nöjda med den affären, säger han.

    Han hyllar också golf som friskvård.

    – Det är en perfekt motionsform, inte minst för oss som kommit upp i åren och har svårt att klara av att utöva andra idrotter. Låt golfen vara en del av friskvårdsbidraget. Det är inget att varken tveka över eller vänta på, säger Mikael Johansson.

    Kils GK:s uppskattade intäkter från Femdagarsgolf under 22 år:
    Nettointäkt: 1 300 000 kr.
    Greefeeintäkter: »Vid sidan av Femdagarsgolf, tack vare tävlingen«, 330 000 kr.
    Restaurang: 275 000 kr.
    Golfshop: 600 000 kr (omsättningsökning).

    Intäkter som golfare genererar/dygn, i genomsnitt:
    Greenfee: 300 kr.
    Logi: 200 kr.
    Mat: 400 kr.
    Golfshopen: 100 kr.
    Drivmedel: 300 kr.
    Övrigt: 150 kr.
    Summa: 1 450 kr/dygn.
    Källa: Svenska Golfförbundet

    Andra värden med Femdagarsgolf för Kils GK:
    Stärker konceptet »bästa bemötandet på bästa banan«.
    Kompetensutveckling, bland annat för banarbetare och kanslipersonal.
    Stärker samhörigheten bland de ideellt engagerade.
    Skyltfönster och marknadsföringsplattform – kan utvecklas till att även vara det för Kils kommun.

    Text: Thomas Björn

  5. Kvinnorna bakom Stensons nya tävling
  6. Golfnyttan

    Kvinnorna bakom Stensons nya tävling

    Henrik Stensons juniortävling i Sverige – med ett träningsläger för handigolfare i en parallell satsning – är på väg att bli en succé.

    När världsstjärnan Henrik Stenson sänkte sista putten i British Open förra året, vann han inte bara Sveriges första herrmajor och den åtråvärda silverkannan The Claret Jug. Han fick också en summa pengar av British Open-arrangören, av R&A som segraren alltid får, till en verksamhet som ligger honom extra varmt om hjärtat. 41-åringen från Göteborg valde handigolf – för spelare med någon form av funktionsnedsättning.

    Den 6–8 juli arrangeras Henrik Stenson Handicamp på Barsbäck Golf & Country Club utanför Malmö – en ny satsning för tolv handplockade handigolfare. The Open-segraren deltar själv som instruktör och inspiratör på campen parallellt med nya tävlingen Stenson Sunesson Junior Challenge som världsstjärnan arrangerar tillsammans med Fanny Sunesson, hans caddie under många år, och
    Svenska Golfförbundet. Henriks assistent Sarah Skönby är också med i planeringen och genomförandet.

    – Fanny och jag har haft mycket roligt tillsammans under så många år, och vi känner varandra utan och innan. Alla i teamet kring tävlingen och Stenson Handicamp är taggade och beredda att jobba hårt för att det ska bli en succé, säger Skönby.

    156 juniorer anmälde sig redan det första dygnet till juniortävlingens fyra klasser: pojkar respektive flickor 13–16 år och 17–21 år. I skrivande stund (maj) är över 360 anmälda men max 78 får vara med, spelarna tas ut utifrån SGF Golf Ranking.

    – Det är fantastiskt roligt att intresset för att spela tävlingen är så stort. Vi vill göra den till något extra. Jag trodde på ett bra intresse, men att det skulle vara så här stort, det trodde jag inte. Det är också fantastiskt roligt med den här kombinationen, att handigolfarna är med och att vi gör saker tillsammans. Det ser jag fram emot, säger Fanny Sunesson.

    Henrik Stenson är förstås också nöjd.

    – Jag ser fram emot att få träffa juniorerna och hoppas kunna bidra med ett tips eller två. Det känns bra att få ge tillbaka till svensk golf och att få göra det med Fanny gör det extra roligt. Min stiftelse Henrik Stenson Foundation har länge stöttat handigolf och min handicamp känns som en naturlig utveckling i samarbetet. Det ska bli roligt att träffa och träna handigolfare igen.

    Text: Thomas Björn

  7. Golfens dag en manifestation för Årsta Golf
  8. Golfnyttan

    Golfens dag en manifestation för Årsta Golf

    Golfare, skolungdomar, människor med funktionsnedsättning, skidåkare, hundägare – totalt 140 000 besök under 8 månader om året. Många kommer att sakna Årsta Golf om Stockholm stads planer går i lås, att lägga ned anläggningen. Men innan dess arrangeras Golfens dag.

    Drygt 4,2 miljoner besök. Det kan Årsta Golf på Årstafältet i södra delarna av Stockholm räkna in under de 30 år anläggningen varit öppen. Mer än 10 000 nya golfare har utbildats och försett golfklubbar i främst Stockholms-området med nya medlemmar.

    Men Årsta Golf är inte bara till för golfare. De som äger och driver anläggningen har ett bra samarbete med skolorna runt omkring, många skolungdomar har tillbringat
    friluftsdagar på utslagsplatser och övningsbanan. Man har ett samarbete med det närliggande dagcentret för människor med funktionsnedsättning och med Vasaloppstränande skidåkare. Ja, även andra som bara vill ta en tur i skidspåren och bättra på sin egen hälsa.

    I Stockholms stads detaljplan över Årstafältet finns dock inte golfanläggningen med. 30 hektar aktivitetspark är inritad, men Årsta Golfs tre hektar får inte plats på ytan.
    Jan Valeskog (S), är ordförande i Exploateringsnämnden i Stockholms stad. Han förklarar varför Årsta Golf inte får vara kvar:

    – Tyvärr är det inte möjligt att upplåta hela tre hektar mark i en central park i Stockholm där tusentals stockholmare, varav många är nyinflyttade i området, dagligen kommer att röra sig. I närområdet kommer en omfattande bostadsexploatering ske och en golfverksamhet med utbredda, höga stängsel och stora barriäreffekter skulle påtagligt försvåra nyttjandet av parken för
    allmänheten. Annan idrottsverksamhet utan dessa negativa effekter kommer möjliggöras med betydligt högre nyttjandegrad i förhållande till markanvändning.

    Gustav Bäck äger och driver anläggningen tillsammans med sin bror Daniel.

    – Vi har svårt att förstå det här. Vi är inte i vägen utan skulle smälta in fint i aktivitetsparken. Med våra öppettider, från tidig morgon till sen kväll, skulle vi dessutom kunna hjälpa till att hyra ut utrustning som behövs för andra aktiviteter samt hålla ett vakande öga på främst unga tjejer som rör sig i området kvällstid. Det ökar
    tryggheten, säger Gustav Bäck.

    Golfens dag den 20 maj, som arrangeras i hela Sverige, blir därför extra viktig för Årsta Golf. Det är inte bara en dag att låta nya och gamla kunder prova på golf, utan
    också en möjlighet att visa Stockholms stads beslutsfattare att anläggningen har sin givna plats på Årstafältet.

    – Vi räknar med ett par tusen personer på plats och funderar på att göra någon slags manifestation för att visa vilket behov vi fyller. Många kommer fram och frågar hur det går. När de får reda på fakta, att vi kan komma att läggas ned, säger de »vad synd«. Det räcker inte, vi behöver hjälpas åt för att påverka politikerna. Här
    krävs handling, förklarar Gustav Bäck.

    Tidplanen visar att Årsta Golf ska vara borta tidigast 2022. Men Gustav Bäck, hans bror Daniel och de tolv medarbetarna på anläggningen har inte gett upp.

    – Vi ska kämpa för att vara kvar. Vi har erbjudit oss att flytta hela anläggningen till en annan del av Årstafältet, och inom ramen för aktivitetsparken, men inte fått
    något gehör för det heller. Det känns som att de styrande i staden vill tiga ihjäl oss, som att vi inte finns. 

    Den som är emot nedläggningen kan gå in och skriva under en namnlista på arstagolf.se. Hittills har cirka 4 500 namnunderskrifter samlats in.

    Text: Thomas Björn

    Årsta Golf
    Besökare per år: 140 000. Totalt under 30 år: drygt 4,2 miljoner. Antal bollar som slås en dag: 35 000. Beräknat antal motionstimmar per år: 250 000. Nedläggning tidigast enligt plan: 2022. Övrigt: Femma på Svensk Golfs ranking av träningsanläggningar i Sverige 2012 (bäst i Stockholm).

  9. Två friska exempel!
  10. Golfnyttan

    Två friska exempel!

    150 kilo på vågen, höga blodfetter och högt blodtryck. Jonathan Svedberg var på god väg mot diabetes. Golfen fick honom på banan igen.

    Det kom ett mejl till redaktionen. Bakom tangentbordet satt Jonathan Svedberg, 38, medlem i Kungsängen Golf Club (Golfstar) och säljansvarig för bland annat CRM-system till hotell och restauranger på Oracle Svenska AB. Han var både arg och glad. Arg för att inte golfen är en avdragsgill motionsform i sin helhet. Glad för att han började spela golf 2008.

    – Jag är det bästa exemplet på att golf verkligen är motion och det säger min chef också. Jag är mycket gladare, sover bättre och fungerar bättre på jobbet nu.

    Vi tar det från början. Jonathan Svedberg levde ett behagligt liv med sin fru Pernilla Hurtig med hus i Järfälla strax nordväst om Stockholm. »Grillade, några öl, lite vin och alldeles för lite motion.« Hösten 2015 kom domen vid en läkarkontroll. Han hade fått en viktökning, vågen närmade sig 150 kilo på den visserligen 203 centimeter reslige Jonathan, högt blodtryck och höga blodfetter. Alla varningsklockor för diabetes 2, så kallad vuxendiabetes, ringde. Dietisten som kopplades in frågade frankt:
    – Har du några fritidsintressen?
    – Ja, golf!
    – Bra, då börjar vi där.

    På Alla hjärtans dag förra året sa Jonathans hustrun Pernilla plötsligt:
    – Nu åker vi och handlar golfskor.
    – Jag har ju redan golfskor, svarade Jonathan.
    – Till mig! sa Pernilla.

    Tillsammans spelade paret drygt 60 rundor förra året. Kosten lades också om. Jonathan började äta mindre portioner på regelbundna tider, vilket gav en jämn insulinnivå som i sin tur motverkar viktökning. Vid en läkarkontroll i november förra året, ett år efter »domen«, hade han gått ned drygt 30 kilo och fått ned blodvärdena till rätt nivåer. Men han är inte nöjd.

    – Jag ska ned under 110 kilo och till singel i handicap. Jag har 15 i dag.

    Vad hade hänt om du inte haft golfen som motionsform?

    – Det vågar jag inte ens tänka på. Jag hade säkert tagit långa promenader men förmodligen avbrutit dem efter en dryg halvtimme för att det är så tråkigt. När det gäller golf kan du gå i fyra till fem timmar utan att du tänker på det. Pernillas stöd har också varit avgörande för att jag lyckades gå ned så många kilo och återfått normala värden och att jag mår så bra i dag, säger Jonathan Svedberg.

    Jonathan Svedberg om golfen:

    Började spela på order av min förra chef som tyckte jag jobbade för mycket
    och fastnade. När jag spelat en runda känner jag mig alltid redo att spela en runda
    till. Mest minnesvärda ronden: Nyårsgolfen på Banyan, Hua Hin, Thailand.

    Stig trotsade läkarens nej

    Envisheten tog Stig Olsson tillbaka till golfen och livet efter en stroke. När Stig Olsson från Falun drabbades av en stroke 2012 sa läkarna att han aldrig mer skulle kunna spela golf. Men det svaret nöjde sig Stig inte med. Han kom igång och spelade på Dalsjö Golfs lilla bana utanför Borlänge, med en hand visserligen, och arrangerar numera en egen årlig tävling där, »Stickan One Hand Open«, som är öppen för alla spelare. I år genomför han tävlingen för fjärde gången samtidigt med Golfens dag den 20 maj.

    Numera spelar Stig Olsson på Dalsjö Golfs 18-hålsbana. Han har dessutom anmält sig till en golfskola i Portugal i oktober. Stigs utveckling efter stroken visar att det går att komma tillbaka – och att lite envishet och några golfklubbor är bra hjälp på vägen.

    Golf som motionsform

    Kaloriförbränning per golfrunda:
    Drygt 1 000 när du bär bagen. Cirka 600 om du drar en vagn med bagen på.
    Antal steg per golfrunda: Cirka 15 000.
    Påverkan på livslängd: Människor som spelar golf regelbundet lever upp till fem år längre, enligt en studie 2008, ledd av Anders Ahlbom och Bahman Farahmand på Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet i Solna.

  11. Golfens arbete med hållbarhet ger grönare städer
  12. Golfnyttan

    Golfens arbete med hållbarhet ger grönare städer

    År 2050 kommer 50 procent av världens befolkning att bo i storstadsregioner enligt FN. En av våra största utmaningar är att skapa hållbara livsmiljöer för majoriteten av jordens befolkning. Därför satsar svensk golf på miljö- och hållbarhetsarbetet.

    Målet med den utökade miljösatsningen är att golfbanor ska bli livsviktiga gröna platser och vara väl integrerade i Sveriges växande städer, när urbaniseringen ökar. Det flyttar exempelvis in lika många människor om dagen till Stockholm som det får plats i en lång SL-buss, över 150 personer. Det blir ett Östersund på ett år. Det skapar stort tryck på miljö och grönytor och kan skapa konflikter när bostäder och kontor ska byggas. Hur mycket grönyta ska vara kvar? Det är här golfen kommer in.

    – Den stora utmaningen är hur vi kan behålla grönytor samtidigt som städerna växer snabbt. Tätortsnära golfbanor är en arena för biologisk mångfald, möten mellan människor, utomhusundervisning för skolor, vardagsmotion för medlemmar och gästspelare, rekreation för alla under vinterhalvåret och integration, säger Maria Strandberg, ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet.

    Men kampen om marken är hård.

    – Vi i golfen måste förtjäna vår plats i tätorten och därför måste vi lyfta vårt miljö- och hållbarhetsarbete. Det innebär att Svenska Golfförbundet nu går ifrån miljödiplomet, som använts som bevis och uppmuntran för klubbarnas miljöarbete, till ett mer forskningsbaserat och modernt arbetssätt i samarbete med Golf Environment Organization (GEO). Det är en oberoende, internationell organisation som arbetar för hållbar utveckling av golfbanor med säte i North Berwick, Skottland.

    GEO:s miljöverktyg för webben heter OnCourse och underlättar för golfklubbarna att dokumentera, utvärdera, förbättra och samla data om skötsel och hållbarhetsarbete – och anpassa det till varje lands lagar och restriktioner. Ett exempel kan vara gödsling med fosfor. Med det nya arbetssättet på golfklubben görs först en analys av den befintliga fosforhalten i marken. Därefter tas en gödslingsplan fram som utgår ifrån analysen. Är fosforhalten i marken hög, gödslas det lite eller inte alls. 

    Den här systematiska dokumentationen är viktig i dialogen med kommuner och myndigheter. Arbetssättet skapar i sin tur en rad frågeställningar som i det här fallet lett fram till ett internationellt forskningsprojekt med fokus på fosfor inom ramen för stiftelsen Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf), som är de nordiska golfförbundens samarbetsorganisation för forskning kring ökad hållbarhet och kvalitet. Svenska Golfförbundet har tagit den rosa ledartröjan i det arbetet.

    – Miljödiplomen fyllde sin funktion för att väcka intresse för att arbeta med miljö- och hållbarhetsfrågorna på golfklubben. OnCourse är ett stort steg framåt i hur vi arbetar, framför allt mer forskningsbaserat och med ny kunskap, säger Maria Strandberg.

    Tio svenska golfklubbar har redan certifierat sig enligt GEO med hjälp av verktyget OnCourse. Svenska Golfförbundet siktar på 100 klubbar 2020.

    – Det finns en entusiasm och ett tryck från klubbarna som jag inte sett tidigare, som gör mig trygg i att vi ska lyckas. Det märks främst på de verksamhetsseminarier som Svenska Golfförbundet gjorde på 20 platser i början av året. Den nya versionen av OnCourse, som lanseras i slutet av året, är enkel och inspirerande att använda. Vi har forskningsbaserad kunskap att sprida i form av faktablad och handböcker. Myndigheterna kräver detta. Det finns inget alternativ, vi måste lyckas, säger Maria
    Strandberg.

    Maria Strandberg
    Yrke: Ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet och direktör för forskningsstiftelsen Sterf.
    En bra arbetsdag: »När en av de ansvariga på Naturvårdsverket mejlade och frågade om jag via Sterf och golfförbundet kunde hjälpa till med att sätta ihop en tvådagarskurs för kommunernas miljöinspektörer. Kursen ska handla om verksamheten på golfbanor ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv med fokus på användning av växtskyddsmedel och gödsel. Kurserna genomförs 2018. Då kände jag att vi ligger steget före. Vi kan vara med och påverka och agera, istället för att reagera i efterhand.«
    Fritidsintressen: Yoga, hundsport och vandring i skog och mark.

    Text: Thomas Björn

  13. Krönika: »Kommuner och klubbar fyller en viktig roll i civilsamhället«
  14. Golfnyttan

    Krönika: »Kommuner och klubbar fyller en viktig roll i civilsamhället«

    Jag är född och uppväxt i Sandviken på 70-talet. Jag provade många idrotter bland annat fotboll, bandy och badminton. Men inte golf.

    Golf var inte för oss som växte upp i arbetarmiljö med bruket in på knuten. I golfen var det en kod i både klädsel och uppförande som vi inte kände oss hemma i. Att bara ett visst antal fick plats i golf klubben och att både inträde och utrustning kostade pengar som vi andra inte hade, blev en barriär.

    Jag hittade golfen för drygt tre decennier sedan. En kompis tog med mig till Högbo Golfklubb. Där och då började en kärleksaffär som har gått upp och ned. Jag har haft uppehåll från golfen. Ibland har jag tröttnat, ibland har jag varit skadad – nu senast en axel som började bråka redan i början av baksvingen. Men jag har alltid återvänt.

    Att spela golf är en fantastisk upplevelse, oavsett om det är en runda i strilande septemberregn med regnstället på, eller en tidig lördagsmorgon i juni när daggen torkar och hackspetten bearbetar en björk. 

    Det är alltid lika uppfriskande och befriande att vara ute på golfbanan. Ensam eller i sällskap, det spelar ingen roll. Jag njuter lika mycket ändå. Fysisk, lågintensiv träning både för yngre och äldre, men också psykiskt välmående av att umgås på och utanför banan. Ett sätt för många människor att bryta sin isolering. Det är bra!

    Min förhoppning är att landets kommuner och golfklubbar hittar ett bra sätt att samarbeta och samverka. Båda fyller en viktig roll i civilsamhället, att exempelvis ta hand om nyanlända och äldre som behöver en meningsfull fritid, eller bara någon som lyssnar och bryr sig.

    Enligt den information jag har fungerar samarbetet bra i många kommuner, bland annat de värmländska vad gäller turism, i Hjo kommun vad gäller beredskapsarbeten för nyanlända och i Nacka kommun vad gäller naturvård. Det skapar respekt och bådar gott för framtiden!

    Pyry Niemi
    (Berättat för Thomas Björn)

    Pyry Niemi
    Yrke: Riksdagsman (S), ledamot Utrikesutskottet, ordförande Upplands Idrottsförbund
    Hcp: 34, Sofielunds Golfklubb