Artiklar om friskvård

  1. Undersökning: Klubb och kommun
  2. Golfnyttan

    Undersökning: Klubb och kommun

    Åtta av tio klubbar har en ansvarig för samhällskontakter. Drygt hälften har gjort en omvärldsanalys. Men knappt en femtedel samarbetar med andra golfklubbar.

    Robert Noord arbetar på kommunikationsbyrån Kreab och är ansvarig för byråns samarbete med SGF.

    – Att så många har en ansvarig för samhällskontakter och har gjort en omvärldsanalys är positivt överraskande och glädjande. Att så få samarbetar med andra golfklubbar och föreningar i kontakterna med beslutsfattare i kommunerna är däremot förvånande. Jag är övertygad om att klubbarna har mycket att vinna på att samarbeta med andra, inte minst andra golfklubbar, och då speciellt i kommuner där det finns flera klubbar. Det ger förmodligen bättre effekt att samtala tillsammans med beslutsfattarna i kommunen än att var och en gör det, säger han.

    I Göteborg har golfdistriktsförbundet fått mandat av klubbarna att presentera golfen och den nytta idrotten gör i samhället för de åtta kommunerna. Klubbspecifika frågor får därefter varje klubb prata med respektive kommun om.

    Siffrorna nedan framgår av en undersökning som Svenska Golfförbundet genomfört med fokus på golfklubbarnas samarbete med respektive kommun. 220 av 468 golfklubbar svarade på enkäten.

    73 procent: Har utsett ansvarig för samhällskontakter/kontakter med beslutsfattare.
    53 procent: Har identifierat beslutsfattare som är medlemmar i den egna klubben.
    26 procent: Har plan för kontakter med beslutsfattare.
    18 procent: Samarbetar med andra föreningar gällande kontakter med beslutsfattare.
    33 procent: Har ett ärende på gång just nu hos exempelvis kommunen, bland annat byggärenden och miljöärenden.
    69 procent: Har haft ett möte med beslutsfattare inom kommunen, som kommunalråd, kommunchef och fritidschef.
    58 procent: Har gjort omvärldsanalys där politiska risker identifierats: arrenden som går ut, bostadsplaner på golfbanan och miljötvister.
    71 procent: Anser att de har tillräckligt med kunskap för att möta och samtala med beslutsfattare.

  3. Krönika: Att påverka beslutsfattare är ett långsiktigt arbete
  4. Golfnyttan

    Krönika: Att påverka beslutsfattare är ett långsiktigt arbete

    Kan en golfklubb påverka politiska beslut? Svaret på frågan är absolut. Det senaste exemplet på detta är Linköpings Golfklubb som genomfört ett fantastiskt arbete från ett läge där klubben var hotad då kommunen ville åt klubbens mark - till ett läge där de kan fortsätta utvecklas.

    Robert Noord

    Yrke: Associate director på kommunikationsbyrån Kreab.
    Gillar: Umgås med familjen (fru och dotter, 3 år). På somrarna golf på Haninge GK och på vintrarna slalom i Vemdalen.

    Om ni vill skapa ett bra samarbete med kommunen och dess beslutsfattare, börja med att genomföra en omvärldsanalys där klubben identifierar viktiga frågor.

    Det kan gälla arrendeavtal som ska omförhandlas, detaljplaner som ska ändras, bygglov som ska beviljas eller miljötillstånd som krävs för verksamheten.

    Identifiera sedan de relevanta beslutsfattarna. Det kan vara kommunalråd, byggnadsnämndens ordförande, kommundirektör, bygglovschef eller näringslivschef. Bli inte förvånad om ni hittar en del av dem i klubbens medlemsregister eller i någon grannklubb.

    Gå igenom era budskap och argument. Här är det viktigt att också studera de planer och visioner som kommunen beslutat för att se om klubbens budskap ligger i linje med dessa. Om de gör det ska detta lyftas fram och understrykas. Om inte får ni överväga om just det argumentet kan plockas bort.

    Ta fram en konkret plan för hur ni ska möta beslutsfattarna. Det kan handla om att klubben ska finnas på de arenor som kommunen bjuder in till, exempelvis frukostmöten, näringslivsdagar och föreningsråd men också om att klubben bjuder in beslutsfattarna till egna arrangemang. Golfens dag är en utmärkt dag att bjuda in beslutsfattare till.

    Personliga möten är oslagbara. Det ger möjlighet till konstruktiva samtal men också för att förmedla de känslor som medlemmar i en golfklubb har för sin verksamhet.

    Samarbeta med andra klubbar. Vi tror att just vår klubbs utmaningar är unika men många gånger står klubbarna inför liknande utmaningar. Genom att gå samman och samarbeta blir rösten starkare och kommunen får tusentals fler skäl att lyssna.

    Att påverka beslutsfattare är ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet och konsekvens. Ge inte upp för att det inte blev ett positivt beslut vid första mötet. Beslutsprocesser tar tid men en dag så står klubben där med sitt nya arrendeavtal, nya detaljplan eller beviljade bygglov.

  5. Hon ska leda Golfsverige
  6. Golfnyttan

    Hon ska leda Golfsverige

    Efter två år i Svenska Golfförbundets styrelse blev Maria Möller historisk. Hon är den första kvinnan att bli ordförande i förbundets 113-åriga historia – dessutom i en styrelse med majoritet kvinnor. Nu vill hon inspirera ännu fler kvinnor.

    Inte ens fyllda 40, och med två år som ledamot i förbundsstyrelsen, tog Maria Möller över ordförandeklubban från avgående ordföranden Christer Bergfors 72, på förbundsmötet i april. Den nya styrelsen fick också fler kvinnor än män för första gången. Själv vill hon tona ned könsaspekten och säger stillsamt:

    – Ordförandens könstillhörighet borde väl egentligen sakna betydelse, men förhoppningsvis kanske jag kan inspirera fler kvinnor att ta del av det ideella och professionella ledarskapet, och få fler kvinnor i ledande positioner i Golfsverige. Det behövs verkligen! Vad betyder den kvinnliga styrelsemajoriteten?

    – Svenska Golfförbundet har en regel om jämn könsfördelning bland styrelsens ledamöter. Är ordföranden en man blir det manlig majoritet, är det en kvinna blir det kvinnlig som i detta fall. En väl balanserad styrelsesammansättning utifrån kompetens, könstillhörighet, ålder, bakgrund med mera är det som är viktigt för ett framgångsrikt team som jag ser det. Vad avser Svenska Golfförbundets styrelse har valberedningen gjort ett bra jobb med att hitta den här sammansättningen av individer
    som nu utgör styrelsen. Vi har tillsammans goda förutsättningar för ett framgångsrikt styrelsearbete.

    Så vem är du då, Maria Möller?
    – Ett drivande energiknippe som till vardags är vice vd och förhandlingschef och chefsjurist på arbetsgivarorganisationen SLA, Skogs- & Lantarbetsgivareförbundet. På
    fritiden är jag helst på golfbanan med fästmannen Kristofer, eller i motionsspåret i snörade joggingskor och springer milen. Jag har hcp 4,5 och är medlem i Huvudstadens Golfklubb och Mölle Golfklubb, där själen får ro. Drivkrafterna har funnits där sedan tidigt, både vad gäller det professionella och ideella arbetet.

    – Jag drivs av möjligheten att påverka och förändra saker och ting till det bättre. Lyckas jag dessutom inspirera någon på vägen att göra detsamma så har jag verkligen lyckats.

    Hur mår golfen i Sverige när du fattar klubban och sätter dig tillrätta vid kortändan av styrelsebordet?
    – Året som gick var på många sätt fantastiskt för golfen i Sverige. Vi kommer för evigt att minnas Henrik Stensons seger i British Open och silvermedaljen i OS i Rio där golfen gjorde en kraftfull comeback. Till detta kommer starka prestationer av exempelvis Anna Nordqvist, Alexander Norén, Madelene Sagström och Julia Engström. Även medlemsantalet är till belåtenhet. 10 000 nya medlemmar netto i de 462 klubbarna som utgör Svenska Golfförbundet är den största medlemsökningen ett enskilt år sedan 2002.

    – Det är tredje året i rad som antalet medlemmar ökar. Det är en trend som sannolikt beror på att golfen syns bra i bland annat media, men också att klubbarna blivit bättre på att erbjuda ett varierat utbud av medlemskap och spelrättighet. Under året sågs även en ljusning avseende juniortillväxten, ett ökat antal bokade golfronder och golfbanor i fint skick, vilket är positivt.

    Allt är dock inte solsken. Det finns orosmoln högt upp på himlen, enligt den nya ordföranden.
    – En del klubbar har fortfarande svårigheter att få ekonomin och att hitta rätt kompetens för att utveckla organisationen, och därmed verksamheten. Det är en av golfens stora utmaningar, säger Maria Möller och räknar upp några av de övriga.

    – Utveckling och anpassning av golfklubbarna, golfbanorna och golfspelet för att möta golfarens behov, en bättre inkludering av alla som vill spela, rekrytera och behålla medlemmar, säkra juniortillväxten och elitverksamheten, synliggöra den samhällsnytta golfen gör och bli en del av friskvårdsbidraget.

    Vad krävs det för att klara dessa utmaningar?
    – Det krävs flera påverkandefaktorer i samhället, på golfklubben och hos den enskilde individen. Det golfförbundet kan bidra med är att leverera högklassig verksamhet i enlighet med vid förbundsmötet gemensamt beslutat vad gäller verksamhetsinriktning. I det ingår klubb- och banrådgivning, Golfens IT-system, tävlingsverksamhet, kommunikation och utbildning, samt frågor som rör exempelvis junior- och elitutveckling, jämställdhet, mångfald och golfens roll i samhället.

    Du har suttit två år som ledamot i förbundsstyrelsen. Vad är du mest stolt över?
    – Vi i styrelsen har tagit många bra beslut, men införandet av klubbrådgivare och juniorkonsulenter i golfförbundets regi, ökade insatser för juniortillväxt, satsning på jämställdhetsprocessen Vision 50/50 och projektet Golfnyttan i samhället sticker ut.

    Hon är nyvald ordförande i ett idrottsförbund som siktar på att inom fem år vara den största breddidrotten när det gäller attraktionskraft i spelet, kopplas ihop med internationella framgångar och skapar erkänd nytta för både golfklubbar och samhället.

    Text: Thomas Björn

  7. Ha koll på golfklubbens arrende
  8. Golfnyttan

    Ha koll på golfklubbens arrende

    En bra relation med markägaren och ett välformulerat arrendeavtal är två framgångsfaktorer för en golfklubb. Men det gäller att planera i tid.

    Det finns gott om exempel på golfklubbar som fått problem för att de haft dålig koll på gällande avtal, eller agerat för sent när arrendetiden börjat gå mot sitt slut. Det kan i värsta fall leda till konkurs. Möjligheten att vara med och påverka utvecklingen minskar, eller försvinner helt. Det kan vara så att det planeras bostäder på marken, eller på en intilliggande mark, efter arrendetidens utgång. Det kan medföra krav på att återställa marken i »originalskick«, vilket i sin tur kan medföra stora kostnader och i värsta fall konkurs. Thomas Bergman, Johan Kannerberg, och Anders
    Hammarström arbetar alla på Svenska Golfförbundet med klubbutveckling, bland annat utifrån den juridiska aspekten.

    – Vår upplevelse är att alla golfklubbars styrelser inte alltid har koll på innehållet i arrendeavtalet. Det byts ledamöter i styrelser, vilket gör att frågan ibland verkar hamna mellan stolarna. Vårt råd till styrelsen är att vara väl insatt i avtalen, ha kontinuerlig dialog med markägaren och om förändringar planeras, agera i god tid innan beslut fattas, säger Thomas Bergman.

    Vad kan hända om golfklubben äger sin egen mark?
    – Om stat eller kommun behöver tillgodose angelägna, allmänna intressen som vägar eller bostäder, kan man inskränka eller genom expropriation ta över golfklubbens
    användning av mark och byggnader, förklarar Johan Kannerberg.

    Anders Hammarström fyller i:
    – Har man ett markarrende med kommunen sedan länge, som ska omförhandlas, bör klubben vara beredd på att arrendeavgiften kan höjas och bli mer »marknadsmässig«. Vid omförhandling av arrenden och avgifter är det därför bra att ta reda på vad som kan anses vara en skälig avgift. Lyssna med grannklubbar eller ta hjälp av expertis inom området.

    Att tänka på vid arrendeavtal:
    1. Kartläggning
    Vad står i nuvarande avtal avseende avtalslängd, när det kan sägas upp, villkor vid omförhandling, ersättning vid eventuell uppsägning etc?

    2. Förebyggande arbete
    Kommunens översiktsplan och detaljplaner är bra dokument att sätta sig in i. Ta reda på vilka planer som finns för marken på lite längre sikt. Varför inte boka ett möte med stadsplaneraren och få den fullständiga bilden. Oavsett om det är kommunen eller en privat aktör som äger marken finns det offentliga handlingar avseende stadsplanering hos kommunen, bland annat planeringsdirektiv.

    3. Spaning
    Vad är markägarens intentioner? Ta kontakt och lyssna på vad som gäller både på kort och lång sikt. Om det är stora förändringar på gång, hur kan golfklubben passa in i de planerna? Även om markägaren kanske inte har något på gång, hur ser det ut med intilliggande mark? Även dessa ägare bör kontaktas.

    4. Avtalsförhandling
    Ta hjälp av expertis inom markanvändning och anlita eventuellt advokat för juridiskt stöd i avtalsprocessen.

    Text: Thomas Björn

  9. Kris lyfte samarbete i Hjo
  10. Golfnyttan

    Kris lyfte samarbete i Hjo

    Det började med en konkurs. Fortsatte med ett bra samarbete. Nu arbetar Hjo kommun och Hökensås Golfklubb tillsammans i en harmonisk förening.

    Hösten 2013. Hökensås Golfklubb försätts i konkurs. Klubben har inte betalt arrendet till markägaren – en av Skandinaviens största ekologiska jordbruk – med drygt 3 000 hektar mark, 2 000 hektar skog, resten öppen mark däribland golfbanan. Förtvivlan, tårar, oro. Det »omöjliga« hade inträffat.

    Mars 2014. Det är två timmar kvar till att golfklubbens inventarier ska säljas på konkursförvaltarens auktion. Under februari har Tomas och Jesper Uvesten, två intressenter av Hökensås GK, arbetat fram ett nytt förslag till upplägg mellan markägaren och klubben. De får till sist fram ett möte. Kommunchefen Lisbeth Göthberg är också inkopplad i förhandlingarna och gör allt för att hjälpa klubben att hitta en lösning tillsammans med markägaren. Även kommunalrådet Catrin Hulmarker finns med vid det sista avgörande mötet den där marsdagen.

    Det handlar om minuter när deltagarna till sist kommer till en handskakning. I samma skälvande minut skakar Stellan Rylander och två andra medlemmar fram den dryga halvmiljon som krävs för att rädda inventarierna och därmed säkerställa att golfklubben kan börja om på ny kula. Stellan Rylander ringer konkursförvaltaren, sätter sig i bilen tillsammans med Tomas Uvesten och åker in till Skövde. Det blir en lyckosam dag, till slut. Hjo kommun gick i borgen för ett nytt arrendeavtal över tre år med löfte från markägaren om en förlängning, om golfklubben kunde leva upp till markägarens krav på en helt ekologisk skötselplan.

    – Kommunfullmäktige var enhällig i sitt beslut. Det var helt rätt beslut och det har vi inte ångrat. Golfklubben tillför stora värden, bland annat ekonomiska till Hjo kommun och golfklubben är ytterligare en anledning att besöka Hjo. Många av våra invånare pendlar dessutom till arbetsplatser i andra kommuner.

    De ska inte behöva pendla till golfbanan i en annan kommun också, säger Catrin Hulmarker (M), kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsen. Malin Ingsten tillträdde som klubbchef 2015, när Nya Hökensås Golfklubb kommit igång.

    – Klubben är oerhört tacksam för kommunens insatser. Glädjande nog har samarbetet
    utvecklats, bland annat vad gäller nyanländas möjlighet att få ett par månaders praktikplats på golfklubben. Vi samverkar också med skolorna så att eleverna får möjlighet att prova golf som en del av idrottslektionerna. Vi finns med under kommunens hälsovecka och, inte minst, samarbetar stort vad gäller turism, förklarar Malin Ingsten och fortsätter:

    – Jag vill att golfklubben ska vara en självklar del av Hjos utbud och att både Hjobor och turister ska känna att de kan besöka oss oavsett om de spelar golf eller inte. Stellan Rylander, tidigare ägare av ett stort förpackningsföretag i grannorten Tibro med kunder i livsmedelsindustrin, tar ett stort ansvar i klubben, bland annat för personal på banan och i restaurangen som drivs i klubbens regi.

    – Jag har alltid upplevt det som lätt att få kontakt med politikerna i Hjo kommun. Det är bara att kliva upp i kommunhuset. Dörren känns alltid öppen, säger han.

    Kommunchefen Lisbeth Göthberg fyller i.
    – Egentligen är det ganska enkelt att få till ett bra samarbete mellan kommun och golfklubb. Ta kontakt och börja prata med varandra. Det finns många saker att utveckla tillsammans.

    Hjo kommun ingår exempelvis i ett Leaderprojekt (EU-pengar för utveckling av landsbygden) tillsammans med kommunerna Tidaholm, Mullsjö och Habo just för att utveckla Hökensåsbygden. Golfklubben är en viktig pusselbit i erbjudandet av utomhusaktiviteter. Hjo kommun och Hökensås GK var inte kärlek vid första ögonkastet. Men det är en stark vänskap som växt fram efter hand. Det är lätt för alla runt bordet, kommunstyrelsens ordförande, kommunchefen, turistansvariga (Lotta Persson), golfklubbschefen, att skänka en tacksamhetens tanke till det fina samarbetet idag.

    Hökensås Golfklubb
    Antal medlemmar: 700.
    Omsättning: 5,9 miljoner kr.
    Antal greenfeegäster/år: Cirka 4 000.
    Värde för lokala hotellet Bellevue: Golfspelarna står för 31 procent av hotellets logiintäkter via bland annat golfpaket som ökat från 200 till 500 stycken 2015–2016.

    Hjo kommun
    Invånare: 9 070.
    Turistomsättning: 80 miljoner kr, enligt HUI-mätning 2015.
    Antal gästnätter i båthamnen 2016: 2 203.
    Antal golfbanor: En, Hökensås Golfklubb, 27 hål.
    Andra sevärdheter: Den Europa Nostra-belönade (organisation för bevarande av Europas kulturarv) Trästaden, vandra Västra Vätterleden, Skulpturvandring längs
    Hjoån, Öringsafari längs Hjoån, Kulturkvarteret eller bara strosa i Hjos hamn med en glass från en av Hjos tre glasställen: »Moster Elins«, »Wetternglass«
    och »Österhagen Glass«.

    Text: Thomas Björn

  11. Kommunalrådets bästa tips
  12. Golfnyttan

    Kommunalrådets bästa tips

    »Paketera ert erbjudande, förmedla golfens berättelse och våga ta kontakt med lokalpolitikerna.« Det är politikern Niklas Nordströms (S) bästa råd till golfens företrädare under ett rundabordssamtal.

    Han är tidigare SSU-ordförande och oppositionspolitiker i Nacka, numera kommunalråd i Luleå och utsedd av Dagens Opinions jury till Årets Politiker 2016.
    Niklas Nordström har gått den långa vägen i politiken från arbetarhemmet i Luleå. Han har också en roll i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som ersättare i beredningen för kultur och fritidsfrågor. 

    Politikern bjöds in till ett samtal om golfens nytta i samhället tillsammans med Bo Bengtsson, Svenska Golfförbundets biträdande generalsekreterare, Johan Kannerberg, en av golfförbundets klubbrådgivare som jobbar inom området Klubb och anläggning, samt Dan Persson, krönikör i Idrottens Affärer, med idrottens roll i samhället och anläggningar som specialitet.

    När Nordström får höra att golfen inte med ett ord nämns i den utredning SKL genomfört om kommunernas utmaningar på anläggningssidan vad gäller idrott de närmaste åren blir han förvånad.

    – Då måste ni ta kontakt med de ansvariga för utredningen och fråga hur det kan komma sig, och hur ni kan göra för att komma med i nästa utredning.

    Bo Bengtsson och Johan Kannerberg berättar om den nytta golfen gör i samhället. Att klubbmedlemmarna i många fall har bekostat sina anläggningar på egen hand. Att golfen bidrar med folkhälsa tack vare att den med fördel kan utövas av både medelålders och äldre utan större skaderisk. Att golfen bidrar till ökade turistintäkter
    tack vare greenfeespelare som rör sig över kommungränserna. Och att golfen bidrar till ett rikt växt- och djurliv tack vare seriösa skötselplaner på landets golfklubbar där allt fler klubbar miljöcertifierar sig via en internationell organisation. Niklas Nordström lyssnar koncentrerat och ställer frågan:

    – Varför berättar ni inte om det här för landets kommunpolitiker? Det är ju en väldig massa bra saker. Vi kommunalråd älskar exempelvis att höra att man inte tigger pengar, vi har en kö av idrotter utanför dörren som vill att vi ska investera i nya anläggningar. Istället kan ni i golfen föra en diskussion om hur golfanläggningarna kan användas, så att fler får uppleva dem.

    Johan Kannerberg förklarar:
    – Golfen har kanske en tradition av att inte kontakta politiker. Vi har hållit oss lite för oss själva. Men borde inte kommunpolitiker och förvaltningschefer uppskatta att en idrott driver på sin egen utveckling, agera och vara ett stöd – även om vi inte står utanför dörren och kräver? säger han retoriskt.

    – Kanske, men då måste ni finnas på radarn först. På min radar finns ni i alla fall inte. Närmast på min radar finns det jag som kommunalråd måste agera på just nu, lite längre bort finns det som jag borde agera på. Jag har aldrig blivit uppvaktad av Luleå
    Golfklubb exempelvis.

    Dan Persson ser många fördelar för landets kommuner när det gäller ett rikt idrottsliv i allmänhet och golf i synnerhet:
    – Golf och motorsport är ensamma inom idrotten att finansiera sina egna anläggningar. Breddidrotten, bland annat motionsspel i lokala golfklubben, är också lönsam för kommunen då den ökar folkhälsan och minskar kostnaderna för bland annat äldrevård.
    Det är även lönsamt för kommunen att stödja elitklubben på orten, den stärker kommunens varumärke vilket gynnar besöksnäringen.

    Niklas Nordström, som tog en paus från politiken och arbetade som PR-konsult och lobbyist för några år sedan, börjar skissa på en plan för golfen.
    – Alla idrotter har attraktiva erbjudanden. Ni i golfen behöver formulera ert erbjudande, gå upp till lokalpolitikerna och knacka på för att få till ett möte. Där berättar ni om allt bra golfen gör i samhället. Ni måste vara mer proaktiva helt enkelt. Ni har en fantastisk berättelse att förmedla.

    Hur skulle ett sådant erbjudande kunna formuleras?
    – Beskriv hur viktig golfen är för besöksnäringen, att golfbanan är skyddsområde för många växter och djur och att det är en både bred och omfattande sport vad gäller ålder och geografi. Det är en bra sport när du kommer upp i åren, säger han.

    Niklas Nordström tar den lokala gymnastikföreningen i Luleå, Lulegymnasterna, som exempel på hur kommunens beslutsfattare tänker och agerar. Lulegymnasterna har
    650 barn och ungdomar i åldern 4–18 år som medlemmar och 100 vuxna. Arrendet för lokalen föreningen hyrde höll på att gå ut och hyran skulle höjas rejält. Att hitta en ny lokal var inte lätt eftersom gymnastik kräver speciella lokaler, bland annat golv med viss svikt.

    – Föreningen organiserade en uppvaktning av oss i kommunen. Den behövdes inte. Vi hade redan läst om problemet i lokaltidningen och lagt in pengar i budgeten för att bygga en ny hall. En så stor verksamhet med så många barn och ungdomar måste helt
    enkelt fortsätta. Då vill det ju till att vi som lokalpolitiker känner till problemet.
    Mitt råd till golfen är att vara mer proaktiv och synas mer i bland annat media.

    Text: Thomas Björn

  13. Femdagars ger mångfalt tillbaka
  14. Golfnyttan

    Femdagars ger mångfalt tillbaka

    Tävlingen i Värmland började som en idé på en golfbana i Skåne, samarbetade med Norge men höll på att hamna i Göteborg. Något som näringen i Värmland satte stopp för.

    Namnet Leif Jurefalk är för oss som gillar idrott en klassisk röst från Värmland, bland annat tusentalet referat från Karlstad ishall när Färjestad malde ner motståndet. 1995 fick han uppdraget att bevaka O-Ringen i orientering, femdagars i folkmun.

    – På kvällen var vi några journalistkollegor som var ute och spelade golf. Då kläckte någon idén att golfen borde ha en egen femdagarstävling. På vägen hem i bilen funderade jag vidare på idén och insåg att den var värd att förverkliga, berättar Leif Jurefalk.

    Han kontaktade Värmlands Golfförbund när han kom hem.

    – Förbundet gillade idén men ville inte engagera sig eftersom den berörde fem av sjutton klubbar, men de önskade mig lycka till och jag satte mig och ringde runt. 

    Jurefalk fick ihop fem klubbar och 172 anmälda i tre klasser debutåret 1996. Idag har tävlingen växt till 900 anmälda och fem klasser, mixedklassen blir full på fyra minuter. Det är rena Vasaloppsyran vad gäller intresset men vägen dit har varit allt annat än rak. När finalbanketten nådde 500 deltagare 2012 klarade varken hotell- eller konferensställena i Karlstad att ta på sig uppgiften. Nya Wermlands-Tidningen (NWT) skrev och plötsligt kom ett samtal från Göteborg till Karlstad och Leif Jurefalk. »Flytta femdagars till Göteborg, så fixar vi festen!«

    Nu skrev NWT igen och det utbröt både ramaskri och febril aktivitet i Värmland. Färjestad BK öppnade Löfbergs Arena på vid gavel, trots att den är stängd på sommaren. Idag är det hockeyfest höst, vinter och vår och golffest mitt i juli.

    En annan kritisk situation för Femdagarsgolf var när det tioåriga samarbetet med Norge kollapsade 2016 på grund av att en av klubbarna vägrade ta emot svenska bank-, betal- och kreditkort. Något som drabbade alla hungriga golfare hårt, speciellt en deltagare med diabetes.

    – Vi gör ett nytt försök att inleda ett samarbete med klubbar i Norge. Vi har cirka nittio deltagare från Norge varje år så det känns rätt, säger Jurefalk.

    Ekonomiskt är det en tuff uppgift att få ihop tävlingen som drivs i aktiebolagsform,
    Femdagars AB. Bolaget omsätter cirka 1,5 miljoner kronor, varav cirka hälften gått tillbaka i rena pengar till de arrangerande klubbarna genom åren. Värmlands kommuner drar in miljoner på evenemanget som också bidrar till Barncancerfonden.

    – Vi har precis passerat en halv miljon kronor i insamlade pengar till Barncancerfonden.

    Varje deltagare får lägga tjugo kronor vid incheckningen, vilket ger cirka 75 000 kronor per år. Det känns bra att göra något gott också när vi har trevligt, umgås och spelar golf. Initiativtagaren drivs av att se andra trivas.

    – Min belöning är när människor kommer fram, dunkar mig i ryggen och säger att Femdagarsgolf är det roligaste de upplevt inom golfen och att de vill komma tillbaka nästa år igen. Många knyter nya bekantskaper och fortsätter att umgås, säger Jurefalk.

    Lotta Kruse är hotelldirektör på Scandic Hotels i Karlstad och ytterligare en person som är nöjd med evenemanget.

    – Femdagarsgolf är bra både för oss på Scandic i Karlstad och besöksnäringen i hela
    Värmland. Många av de tillresande deltagarna bor hos oss mellan fyra och sex dagar, och passar även på att äta i våra restauranger. Det är inte heller ovanligt att de kommer tillbaka till Värmland, så Femdagarsgolf ger även mer affärer, vilket vi är tacksamma för.

    Text: Thomas Björn

    Alla elva klubbar som varit med i Femdagars-golf (tidsordning)

    1. Arvika
    2. Billerud
    3. Sunne
    4. Kil
    5. Karlstad
    6. Hammarö
    7. Kristinehamn
    8. Eda
    9. Årjäng
    10. Uddeholm
    11. Bryngfjorden