Artiklar om friskvård

  1. Den stora byggsatsningen i Västervik
  2. Golfnyttan

    Den stora byggsatsningen i Västervik

    Det började som en idé för att finansiera utbyggnaden av banan i Västerviks GK. Det fortsatte som ett byggprojekt med Västerviks kommun som aktiv spelare. Och det ser ut att sluta i ett av Golfsveriges största bostadsprojekt någonsin.

    Solen kämpar sig igenom de mörka molnen när vi rullar över bron från Västerviks stadskärna till Storholmen där stadens store son Björn Ulvaeus, mannen bakom såväl Hootenanny Singers som ABBA, bygger bostadsrätter med båtplats för alla som vill doppa stortån i Östersjön. Det tycks vara fler byggkranar per invånare i ostkustens pärla än i Stockholm.

    Västerviks kommun

    Antal invånare: 36 000.
    Politiskt styre: En koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet.
    Utveckling senaste decenniet: Från industristad till entreprenörsdriven småföretagarstad.
    Kända evenemang i Västervik: Visfestivalen, vecka 28 sedan 1966, Byxelkroken, årlig seglingstävling Västervik–Byxelkrok på norra Öland tur och retur arrangerad av Westerviks Segelsällskap, Västerviks Speedways hemmamatcher i Allsvenskan på Stena Arena samt Västerviks IK:s hemmamatcher i Hockeyallsvenskan i Plivit Trade-hallen.
    Källa: Wikipedia

    Småländska Västervik är helt klart en stad i förvandling. Antalet invånare ökar sakta men säkert och har precis kravlat sig över 36 000-strecket. Det ligger en doft av optimism och framtidstro över staden. Annat var det 2011. Svallvågorna efter Electrolux nedläggning och en allmän svacka efter världsekonomins härdsmälta hösten 2008 gjorde att det fattades 70 miljoner i kommunkassan. Då anställdes Anders Björlin som ny ekonomichef. Han fick börja med att ta fram osthyveln.

    – Alla områden drabbades av besparingarna. Det var en tuff tid, säger Anders Björlin när vi vandrar runt bland schaktmassor och grävmaskiner på Västerviks Golfklubb i Ekhagen, för att uppleva områdets framväxt och förvandling. Björlins osthyvel gav snabbt resultat. Redan året efter, 2012, kunde han och övriga i kommunledningen visa upp ett överskott på 100 miljoner kronor. En förbättring på 170 miljoner på ett år.

    Några år senare, 2015, blev Anders Björlin befordrad till kommundirektör, tillika vd och koncernchef. För handlingskraft, nätverkstänkande och ekonomiskt sinnelag är bra egenskaper hos den som är kommunens högste tjänsteman. Redan när han tog plats på ekonomichefsstolen 2012 hörde han talas om byggplanerna på Västerviks GK. Inte undra på. Peter Billberg, som tog över golfklubbens konkursbo 1996 tillsammans med partnern Joakim Sabel, hade direkt börjat fundera på finansiering för att kunna utveckla banan och därmed även klubben. Billberg är juristutbildad vid Lunds Universitet som spetsats med specialutbildning hos legendariske Mark McCormack, grundaren av International Management Group (IMG). Peter Billberg hade just jobbat på IMG:s svenska bolag under några år med ansvar för affärsavtalen för Europatourspelarna Pierre Fulke, Klas Eriksson, Adam Mednick, Mathias Grönberg och Ove Sellberg, och som ansvarig för Europatourtävlingen Volvo Scandinavian Masters tillsammans med tävlingens dåvarande vd CG Sandin.

    – Liksom alla andra golfklubbar är vi i Västervik beroende av extraordinära intäkter för att kunna utveckla verksamheten. Att sälja mark till byggbolag för byggande av bostäder är en sådan intäkt, förklarar Peter Billberg, som lämnade in sitt första förslag till Västerviks kommun redan 2002.

    Föga anade Billberg då att det skulle ta 15 år att förverkliga planerna och drömmen. Översiktsplaner, detaljplaner, exploateringsavtal, miljökonsekvensbeskrivningar, ändrad färg på majoriteten i Västerviks stadshus, tjänstemän som inte gick i takt med politikerna, ett visst mått av skepsis bland stadens styrande till »moderatbandyn på Ekhagen« och kanske också ett inslag av överentusiasm hos bestämde Billberg, gjorde processen både lång och tidskrävande. Men tidigare handbollsspelaren (Allsvenskan med Hellas), golfpron (Falsterbo och Arboga med flera) och entreprenören Peter Billberg är inte en man som viker ned sig i första taget. 

    När det kommunala bostadsbolaget Västerviks Bostads AB fick en ny marknadschef i form av Susanne Hamilton 2009 som dessutom just börjat spela golf, såg Peter Billberg sin chans.

    – Det var då det här projektet vände och jag insåg att nyckeln till framgång egentligen var det kommunala bostadsbolaget. När de styrande där och framför allt Susanne Hamilton och vd Sven-Åke Lindberg insåg möjligheterna för kommunen med nya hyreslägenheter i ett unikt läge, lossnade det. Mitt bästa råd till alla golfklubbar som funderar på att bygga bostäder på banan är att uppvakta det kommunala bostadsbolaget i ett tidigt skede.

    Att många av de styrande åt, och fortfarande äter, lunch på golfklubben som ligger cirka fem minuters bilväg från centrum, har också varit en viktig pusselbit i att gå från idé till spaden i jorden. Knappt hade de hunnit få ned raggmunken förrän Peter Billberg var där och berättade om de fantastiska möjligheterna med byggprojektet för kommunens del. Att klä idéer i både ord och bilder kan Billberg, och han har drivit många projekt.

    – Det är en skön känsla nu när vi är igång, säger Peter Billberg, när vi balanserar på den krossade stenen som bildar underlag till det som från februari 2018 ska bestå av bostäder.

    Totalt ska det bli cirka 500 villor, radhus, bostadsrätter, hyresrätter och kanske till och med äldreboende när den tionde och sista byggetappen är klar år 2022. Bostäderna ligger bokstavligen mitt på banan. De som tecknar sig för boende vid de första hålen kommer att få vidsträckt utsikt över Östersjön med tillhörande marina. På kullen vid nuvarande övningsområdet kommer ett sexvåningshus att utgöra Västerviks nya landmärke – åtminstone för dem som kommer sjövägen. Västerviks Golf AB ansvarar för att förbereda marken för bostadsbyggande med hjälp av totalentreprenören Kanonaden, OBOS-Gruppen bygger och säljer och Västerviks kommun är en av beställarna, till att börja med av 40 hyresrätter till ett värde av cirka 70 miljoner kronor.

    Bostadsprojektet på Västerviks GK

    Total markyta: 250 000 kvm.
    Kontrakterat och klart för byggande: 160 000 kvm.
    Boendeformer: Villor, radhus, bostadsrätter, hyresrätter och eventuellt äldreboende.
    Övrigt: Daghem, lekpark, simhall, asfalterade upplysta gator och busshållplatser.
    Byggstart: Februari 2017.
    Första inflyttning: Februari 2018.
    Projektet färdigt i sin helhet: 2022.
    Aktörer: Västerviks Golf AB (projektägare), Kanonaden (totalentreprenör), OBOS-Gruppen (byggare och säljare av bostäderna), Västerviks kommun (beställare av 40 hyresrätter).
    Projektets omsättning totalt: Drygt 600 miljoner kronor.

    Anders Björlin är tydlig när han ska beskriva vad byggprojektet betyder för kommunen.

    – När vi väl gick in i det här projektet bestämde vi att vi skulle vara en aktiv spelare. Bra bostäder i attraktiva lägen hjälper oss att rekrytera kompetent personal till såväl kommunens verksamhet som till alla de företag som visar på stark tillväxt i Västervik. Byggprojektet på golfklubben stärker definitivt Västerviks varumärke och vision »livskvalitet varje dag«.

    Peter Billberg nickar och säger:

    – När jag kom hit i mitten av 90-talet kändes Västervik som en öststatsstad där attityden var »ned med kapitalismen«. Idag finns det ett bra sjukhus, gott om småföretag som växer, politiker som både är positiva och pragmatiska och verkligen har gjort ett bra jobb, och en flygplats som är på väg att byggas ut. Det är ett enormt tryck i staden just nu.

    Att driva ett byggprojekt av den här storleken innebär många utmaningar. En av dem är att bygga med hänsyn tagen till natur och miljö, där transporter är ett tungt inslag.

    – Det krävs 3 500 lastbilar med släp för att få hit all schaktmassa som bildar underlag för bygget. Vi tänkte direkt att vi kan ju inte ha 3 500 lastbilar med släp som rullar genom staden, det blir för stor miljöpåverkan, och vi tänkte om. Nu tar vi istället schaktmassorna i närheten av banan bland annat genom att spränga berg. Det fungerar bra, förklarar Per Stalebrant, ansvarig för projektet på Kanonaden.

    Om allt går som det ska och även de sista 90 000 kvadratmetrarna av totalt 250 000 blir kontrakterade och klara för bostadsbyggande, kan det ge Västerviks Golf AB en bra slant på banken. 

    – Pengarna ska användas till bland annat ett nytt övningsområde och att asfaltera parkeringen och uppfarten till klubbhuset. Vi har en hel del andra planer också. För hur det än är, jag är golfnörd och bygget är egentligen bara ett sätt att finansiera utvecklingen av banan och klubben. Men det kommer att bli ett fantastiskt boende för både golfare och icke-golfare när det är klart, säger Peter Billberg.

    Här byggs det också

    1. Österåkers Golfklubb gör en av Golfsveriges största satsningar just nu, en ombyggnad av både Österled och Västerled – med Henrik Stenson som banarkitekt – inklusive nytt klubbhus och drygt 500 bostäder i form av parhus, radhus och flerfamiljshus. Total kostnad för banombyggnaden är cirka 100 miljoner kronor.

    Planerna började ta form 2007, blev verklighet när Österåkers kommun insåg potentialen 2010, fortsatte med försäljning av mark till byggbolag och ska till slut bli en helt ny stadsdel med tillhörande padeltennis, gym, restaurang och skidspår med konstsnö. Bostadsmarknadens starka tillväxt i Stockholmsområdet och Österåkers kommun som en av vinnarna i Sverigeförhandlingen – bostadsområdet ligger i anslutning till Roslagsbanan som ska rustas upp och gå in till T-Centralen har gett megaprojektet extra vind i slagen.

    2019 invigs etapp ett på Österled som böljar fram som en amerikansk resortbana tack vare 600 000 kubikmeter shaktmassor. 2022 väntas Västerled vara klar med karaktären av en skotsk hedbana.

    Bostäder: 500.

    Omsättning: 100 miljoner (banombyggnad).

     

    2. Kallfors Golf i Järna, strax söder om Södertälje, fortsätter att bygga bostäder på banan. Det senaste projektet är Kallfors Höjder med 170 lägenheter i form av bostadsrätter på berget mellan klubbhuset, hål 1 på 18-hålsbanan och hål 7 på 9-hålsbanan. Försäljningen börjar i vår och byggstart beräknas till augusti 2018.

    Samtidigt planerar bolaget för en ännu större satsning i Kallfors Ängar som byggs i två etapper med totalt 400 villor, radhus och bostadsrätter vid infarten till banan. I samband med det byggs också ett nytt övningsområde signerat Pierre Fulke på andra sidan klubbhuset.

    Bostäder: 570 närmaste åren. Totalt: 1 000 sedan 1999.

    Omsättning: Drygt en miljard för hus inklusive vägar.

     

    Hills Golf & Sports Club

    3. Hills Golf & Sports Club. Vid 2018 års Nordea Masters-bana i Mölndal strax söder om Göteborg, håller Hills Villastad med 250 bostäder på att växa fram. Det är ett samarbete mellan Veidekke Bostad och Hills Fastigheter AB, ett helägt dotterbolag till Hills Golf AB, och ligger i direkt anslutning till Sandsjöbacka naturreservat.

    I en första etapp planeras det för 76 villor och cirka 50 lägenheter, alla placerade i sydläge med utsikt över Hills klubbhus och golfbana. Det mesta är sålt. Byggstart skedde sommaren 2016 och de första villorna kommer stå klara för inflyttning under 2018. Projektet beräknas omsätta drygt en miljard kronor fram till 2021, då den tredje och sista etappen ska vara avslutad.

    Bostäder: 250.

    Omsättning: En dryg miljard.

     

    4. Billeruds Golfklubb, belägen intill Ekholmssjön som är en vik av Vänern, bygger ny konferenslokal samt sex nya rum för övernattning – samtliga med en enastående utsikt över sjön samt banan. Fler företag söker sig till klubben för att konferera och såväl golf- som konferensgäster efterfrågar möjligheter till övernattning.

    Det är den andra och sista etappen av två i en femårsplan som klubbades igenom på ett välbesökt höstmöte 2012. Etapp ett bestod i en kraftig restaurering av banan i form av bland annat dränering, green- och bunkerrenovering samt urgallring av skog.

    Bostäder: 6 rum och ny konferenslokal.

    Övrigt: Restaurering av banan, bl a greener och bunkrar.

     

    5. Burvik Golf Resort, var tidigt ute med boende på banan och är ett exempel på vad golfen kan betyda för tillkomsten av ett nytt samhälle. Under 25 år har drygt 200 fastigheter byggts i anslutning till banan, varav 80 permanentboende och åtta bostadsrätter.

    2018 fortsätter byggnationen med ytterligare åtta bostadsrätter och flera villor. Därefter väntar ett projekt i folkhälsans tecken att kunna erbjuda möjligheter att spela golf livet ut. Burvik Golf AB och golfklubben ska tillsammans med det fristående bolaget Burvik Tomt AB uppföra 100 nya villor, radhus och gemensamhetsboenden, alltså lägenheter med en del gemensamma utrymmen. Kommunen har lämnat ett positivt förhandsbesked på den nya detaljplanen och byggstart beräknas inom tre år.

    Bostäder: 8 bostadsrätter och flera villor.

    Totalt: 200 fastigheter sedan tidigt 90-tal. Väntar på svar från kommunen om att få bygga 100 bostäder till.

  3. Gröna kilar minskar risk för nytt miljonprogram
  4. Golfnyttan

    Gröna kilar minskar risk för nytt miljonprogram

    När städer växer och förtätas är det viktigt att bevara naturområden som gröna kilar i stadsmiljön. Det förskönar stadsbilden, får invånarna att må bra – och minskar risken för ett nytt miljonprogram, enligt forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet och Kungliga Tekniska Högskolan.

    Per Berg är professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala på Institutionen för stad och land. Han upplever att forskarna »sitter på läktaren « i bostadsbyggandet i stadsmiljöer, trots stor kunskap i ämnet.

    – Trycket på bostäder är stort och det byggs i snabb takt. Utmaningen är att behålla gröna kilar i staden kombinerat med förtätningen. Problemet är att ingen kommun har utvärderingsprogram för vad konsekvenserna blir om vi förtätar för mycket. Vi håller helt enkelt på att skapa ett nytt miljonprogram i många städer i Sverige.

    Grönytor kan vara lösningen, antingen ren, orörd natur som får vara kvar mellan de nya husen eller en golfbana.

    – När invånarna upplever att det är tätt mellan husen är det viktigt att ha närhet till natur och grönytor. Golfbanor ger ljus, rymd och öppenhet. En gångväg i kanten mellan den orörda naturen och den anlagda golfbanan ger även icke-golfare chans till motion och ökad trivsel i boendemiljön.

    En annan lösning är att intressenterna i byggprocessen samverkar, enligt Per Berg.

    – Vi behöver skapa en dialog mellan byggherrar, konsulter, kommuner och landskapsarkitekter, där landskapsarkitekterna bör komma in tidigare i byggprocessen för att skapa balans mellan förtätning och grönytor. Då krävs det att politikerna slutar köra över tjänstemännen som oftast har stor kunskap och förstår hur boendemiljön ska vara utformad för att skapa trivsel.

    Jörgen Wissman forskar vid SLU i frågor relaterade till biologisk mångfald i infrastruktur, urbana miljöer och jordbrukslandskapet.

    – Trenden just nu är förtätning utan slut. Vi riskerar att få samma typ av städer som i USA, städer som aldrig tar slut och med få grönytor. Problemet är att vi tar bort värden som träd i landskapet för att bygga bostäder och planterar därefter nya träd för att åstadkomma grönytor i eller i närheten av bostadsområdena. Vi behöver den orörda naturen för att trivas och må bra.

    Vi riskerar att få samma typ av städer som i USA, städer som aldrig tar slut och med få grönytor

    Wissman håller med Berg om att golfbanor kan bidra.

    – När vi överger öppna landskap kan golfbanan bidra som ett komplement. Den bidrar också till stadens mosaik med biologisk mångfald och nischer i naturen där bland annat fåglar och insekter trivs. Att göra ruffen magrare skapar också biologisk mångfald där många arter trivs, samtidigt som det blir lättare för den som spelar att slå därifrån.

    Sara Borgström är biträdande universitetslektor på KTH i Stockholm och forskar om hållbar stadsutveckling med speciellt intresse för städernas grönytor. Hon ser en trend inom stadsplanering i den allt mer förtätade stadsbebyggelsen.

    – De som ansvarar i kommunen försöker spara åkermarken utanför staden och skogsområden och grönytor i stadsmiljön från bostäder genom att istället bebygga hamnområden, järnvägsområden och till och med tak. Det räcker dock inte alltid, och då blir det lätt så att grönytor och skogsområden som redan ligger i bebyggelsen får ge plats för bland annat bostäder. Det går ut över främst barn och äldre som är mer beroende av den omedelbara närmiljön.

    Den där skogsdungen som försvinner kanske var pensionärens bästa promenadstråk till mataffären eller barnets favoritplats för att bygga sin koja. Enligt Sara Borgström finns det en oro bland de ansvariga i kommunen att ett område som inte är tydligt i vad det ska användas till riskerar att bli ett tillhåll för aktiviteter samhället inte vill ha och därmed skapar otrygghet.

    – Det finns också en oro för att ansvaret blir otydligt om man låter medborgarna medskapa grönområden. Ett sätt att pröva är att skapa tillfälliga frirum. Det har man gjort i Råby i Västerås där konstnären Ruben Wätte under 2016 i samarbete med kommunen och regionala och lokala aktörer ledde projektet Dungen – en tillfällig, kreativ vildmark mitt i bebyggelsen.

    Golfbanor får allt svårare att hävda sin rätt i den förtätade staden. En golfbana kan bidra med flera viktiga funktioner, enligt Sara Borgström.

    – Golfbanor kan vara bra för den biologiska mångfalden i stadslandskapet då de kan vara stora och variationsrika. Fungerande ekosystem med en stor biologisk mångfald har potential att ta hand om vatten vid skyfall, ta upp luftföroreningar och mildra buller. Våtmarker, ängar och sandmiljöer, som ofta finns på golfbanor, är det brist på i städerna. Golfbanor kan därmed stödja hotade arter.

    Dessutom kan det vara fler som underhåller banan än kommunens grönytor, vilket kan bidra till en känsla av trygghet, enligt Borgström.

    – Björkhagens Golfklubb i Nackareservatet i södra Stockholm är ett sådant exempel. Det är dessutom ett område där både golfare och ickegolfare kan samsas, vilket är bra för människors trivsel. De har arbetat aktivt med ängsmiljöer och gamla träd i samarbete med lokala föreningar.

    Borgström anser att utmaningen är att komprimera golfbanan till en mindre yta för att få plats i den allt mer förtätade staden – och öppna för fler funktioner.

    – Ett sätt skulle kunna vara små golfbanor med naturliga grönytor, som kompletteras med lekplatser och andra aktiviteter. Då kan var och en i familjen utöva det som den vill – exempelvis fotboll, basket och golf – eller bara koppla av.

    Finns det plats för stadsnära golfbanor i framtiden?

    – Under förutsättning att de inte får ta för stor plats och sköts på ett sätt som liknar omgivande ekosystem, och med så få miljöförstörande ämnen som möjligt.

    Alla lovord från forskarna till trots, slutligen är det upp till golfen att arbeta aktivt med frågan om golfbanan som berättigad grönyta i den förtätade staden, enligt Maria Strandberg, ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet.

    – Förutsättningarna för att golfbanan ska bli och fungera som en viktig del av de gröna kilarna är att klubben och ägaren tar initiativ och jobbar proaktivt för att skapa lokal samverkan, öppnar golfbanan för allmänheten och utvecklar natur- och kulturvärden. Det är ju bara vi själva som kan påverka så att tätortsnära golfbanor blir kvar och inte bebyggs.

  5. Förtätning med gröna förtecken i Göteborg
  6. Golfnyttan

    Förtätning med gröna förtecken i Göteborg

    År 2021 fyller Göteborg 400 år och 2035 bor det 150 000 nya människor i staden. Samtidigt ska den fortsätta att vara grön med närhet till samhällsservice och kollektivtrafik. Det ställer stora krav på stadsplaneringen.

    Göteborg laddar inför 400-årsjubileet genom att förverkliga många av de idéer som göteborgarna har önskat. Samtidigt pågår en ständig stadsplanering som leds av stadsbyggnadsdirektör Agneta Hammer.

    – Vi förtätar både i innerstaden och i alla stadsdelar och Göteborgs bebyggelse kommer närmare Göta Älv. Klimatförändringarna gör att vattennivåerna stiger och vi måste säkra vår stad med bland annat älvkantsskydd. Vi ligger i framkant när det gäller att förstå hur det påverkar stadsmiljön. 150 000 nya invånare beräknas bo i Göteborg år 2035. Det leder till en förtätning som ställer krav på vår vision om Göteborg som en »grön och nära« storstad som du kan uppleva i ögonhöjd.

    Vad är viktigast att ta hänsyn till i nuläget?

    – Miljöfrågor som luftkvalitet, buller och riksintressen för kulturmiljön, men också god tillgång till grönytor och vistelseytor. Där är barnperspektivet viktigt. Vi arbetar också för att integrera stadens olika delar, vilket rätt stadsplanering ska hjälpa till med. Det handlar om att vi ska bli en jämlik stad när det gäller tillgång till vård, skola och service. Det nya Älvstaden, utbyggnaden närmast Göta Älv, ska ha 25 000 bostäder år 2035. Den är ett exempel på hur vi för samman invånarna, där linbanan planeras gå från Masthuggskajen till Lindholmen på andra sidan älven Vad är den största utmaningen?

    – Att utveckla vår snabbt växande stad med hänsyn tagen till bostadsbristen, klimatet, de sociala förutsättningarna samt mobilitet och ökande digitalisering. Hur kommer exempelvis våra rörelsemönster inom staden att förändras med självkörande bilar och eldrivna bussar?

    Var får grönytorna plats i förtätningen?

    – Vår strategi är att behålla, utveckla och skapa nya grönområden. Jubileumsparken i Frihamnen, en del av Älvstaden, är ett exempel. Vi har nyckeltal för våra grönytor när det gäller antal och storlek, så att vi kan leva upp till vår vision »grön och nära«.

    Vår strategi är att behålla, utveckla och skapa nya grönområden

    Vad är du mest stolt över i stadsplaneringen?

    – Bland annat hur vi arbetar med att bygga samman staden och stärka stadsdelarna genom att förenkla vardagslivet för de boende tack vare att vi planerar för närhet till kollektivtrafik, grönområden och samhällsservice. Selma Lagerlöfs Torg på Hisingen är ett sådant exempel, där vi förtätar med bostäder, nytt torg, kulturhus, handel och idrott – och bygger om trafikleden till en tryggare stadsgata. Ett annat exempel är ombyggnaden av Gamlestaden till en förtätad stad med ett nytt resecentrum. Lägg därtill allt som händer kring älven, Karlaplatsen med Sveriges högsta hus, Frihamnen med en ny innerstad som tillför unika värden, och Masthuggskajen där vi förtätar nära vattnet och öppnar för promenadstråk längs älven förbi nya Skeppsbron intill centrum.

  7. Svensk fick topposition
  8. Golfnyttan

    Svensk fick topposition

    Maria Strandberg är nyvald ordförande i International Turfgrass Society – världens största sammanslutning av forskare och representanter för golf- och grönytesektorn.

    Maria Strandberg är till vardags ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet. Hon är också chef för Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf) inom grönytor och golf. Sterfs forskning ligger långt framme internationellt och finansieras av bland andra Svenska Golfförbundet. Maria Strandberg är sedan i juli också ordförande i International Turfgrass Society, en sammanslutning av forskare och representanter för golf- och grönytesektorn.

    Maria Strandberg

    Yrke: Ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet och chef för Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation.
    Aktuell: Ordförande i International Turfgrass Society.
    Vald: 4 år, till och med 2021.
    Vill driva följande frågor: »Att ITS världskonferens i Köpenhamn 2021 blir den bästa hittills, att öka internationellt och gränsöverskridande samarbete samt sätta grönytornas betydelse i ett större sammanhang och relatera dessa till de 17 globala målen för hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030.«

    – Det känns spännande och inspirerande, inte minst för att det är ett stort erkännande av den forskning som nordisk golf investerar i och som Sterf driver. Många vill ta del av vår kunskap av hållbara anläggningar samt skötsel av golfbanor och grönytor med minimerade insatser av gödsel, växtskyddsmedel, vatten och energi. Konceptet multifunktionella golfanläggningar och bidraget till betydelsefulla grönytor i våra urbana landskap väcker stort internationellt intresse, säger hon.

    International Turfgrass Society (ITS) bildades 1969 med syfte att stimulera internationellt och gränsöverskridande samarbete för att få ny viktig kunskap inom grönyteområdet som också golfen kan dra nytta av.

    – Jag ser internationellt samarbete som enda möjliga väg för att möta de utmaningar som vi står inför, både globala och specifika för golf- och grönytesektorn. En av ITS viktigaste uppgifter är att vart fjärde år arrangera en världskonferens inom forskning och utveckling av olika typer av grönytor. År 2021 arrangeras den av Sterf i Köpenhamn.

    Hon är övertygad om att hennes roll som ordförande i ITS kommer att stärka arbetet med grönytor på och omkring svenska golfbanor.

    – Tack vare de nordiska golfförbundens framsynta investering i forskning och utveckling är vi idag världsledande när det gäller hållbar utveckling av golfanläggningar och det ska vi vara stolta över. Nu får vi tillgång till ett ännu större nätverk, möjligheter till mer resurser och ny expertis genom bland annat samarbete med det amerikanska golfförbundet USGA. Vi kan därmed bli en ännu starkare röst internationellt, säger Maria Strandberg.

  9. Så fick distriktet kommunerna att lyssna
  10. Golfnyttan

    Så fick distriktet kommunerna att lyssna

    Göteborgs Golfförbund har tagit ett samlat grepp om kontakterna med kommunerna och talar för alla 32 klubbar. Det har gett större gehör, bättre diskussioner och ökad självinsikt.

    Totalt 32 golfklubbar från Ale GK i norr till Sjögärde GK i söder, från Lycke G&CC i väster till

    Öijared GK i öster. Så olika men ändå så lika. Alla har nämligen behov av goda relationer med sina respektive kommuner.

    Göteborgs Golfförbund (GGF)

    Antal klubbar: 32, varav 27 föreningar och fem i bolagsform.
    Äldsta golfklubb: Göteborgs G K från 1902 och även Sveriges äldsta.
    Antal golfare: 67 066.
    Antal kommuner: Åtta.
    Andra klubbgemensamma projekt: Göteborgs Golfen (tidigare GP Golfen), en stor foursometävling med 700 deltagare. Göteborg Golf Cup, lagtävling för juniorer med 30 lag och närmare 300 unga spelare från hela landet.
    GGF ser fram emot: »Nordea Masters på Hills GC 2018 samt Göteborgs 400-årsjubileum 2021 då Göteborgs Golfförbund ska arrangera SM-veckan i golf.«

    – Vi agerar egentligen på det sätt idrotten är uppbyggd. När flera föreningar har samma intresse kliver distriktsförbundet in och agerar på uppdrag av föreningarna. Antingen för bara en idrott som vi i Göteborgs Golfförbund eller för flera idrotter som nybildade Västra Götalands idrottsförbund, förklarar Lars O. Carlsson, styrelseledamot i Göteborgs Golfförbund. Distriktsordföranden Richard Norling fyller i:

    – Vi lägger en plattform genom en grundutbildning om golf i Sverige och distriktet, men vi pratar aldrig om enskilda klubbars behov. Det får klubbarna göra på egen hand i nästa steg. Här har Svenska Golfförbundets material Golfnyttan varit en guldgruva att ösa ur.

    I början av juni genomfördes första träffen med presidiet i Göteborgs Idrotts- och föreningsförvaltning. Förutom Norling och Carlsson närvarade även Lars Äng, styrelseledamot i Göteborgs Golfförbund.

    – Mötet skulle vara en halvtimme men vi höll på i 45 minuter. Medlemmarna i presidiet hade så många intressanta frågor, säger Lars Äng, som även är ledamot i nämnden för Fritid och folkhälsa i Kungsbacka kommun söder om Göteborg. De viktigaste frågorna för politiker just nu är kvinnor, juniorer och integration, enligt trion.

    – Speciellt den sistnämnda frågan kan öppna oväntade dörrar där det finns gott om resurser. Även markfrågan är viktig. Kommunen vill ha tillgång till mark för att kunna bygga bland annat bostäder, gärna i anslutning till en golfbana. Då gäller det att ha en bra dialog, säger Lars Äng.

    Vad har ni för råd till andra golfdistriktsförbund när det gäller kontakten med politiker och tjänstemän?

    Samla klubbarna i distriktet och skaffa mandat att få göra gemensam sak gentemot kommunerna

    – Samla klubbarna i distriktet och skaffa mandat att få göra gemensam sak gentemot kommunerna. Att bara komma ut och informera om golfen i stort och i distriktet, och inte be om pengar eller prata om klubbspecifika problem, avväpnar de som ska lyssna och gör att budskapet når fram, säger Richard Norling.

    – Dessutom lär vi oss också mycket under resans gång. Om vi ska vara ärliga har vi inte varit världsmästare på att argumentera för vår sak genom åren. Det har mest blivit nördigt snack om backspin, bounce och dimples, men väldigt lite om all nytta golfen gör i samhället. Det ska det bli ändring på nu, säger Lars O. Carlsson.

  11. Golfen ger snabbare väg tillbaka
  12. Golfnyttan

    Golfen ger snabbare väg tillbaka

    Bättre koncentration, balans och motorik plus ett allmänt välbefinnande tack vare socialt umgänge. Ett projekt på Oxie Golfklubb hjälper till i rehabiliteringen av stroke- och parkinsondrabbade.

    Re:Action har varit igång ett år och har flera träningsgrupper i veckan för deltagare som drabbats av stroke eller parkinson. Jacob Nilsson har uppdraget som projektledare för Re:Action på Oxie GK. Det är ett samarbete mellan Oxie Golfklubb, Strokeföreningen i Malmö, Länsföreningen Parkinson Skåne och med finansiellt stöd av Allmänna arvsfonden. Utgångspunkten har varit att med hjälp av lustfylld golfträning som en del av rehabiliteringen få människor att komma tillbaka snabbare till ett så normalt liv som möjligt.

    SGF pratade folkhälsa i riksdagen

    Helena Brobeck, handigolfansvarig på Svenska Golfförbundet, deltog i ett seminarium i riksdagen 26 oktober och berättade om handigolf och vad golfen kan göra för nytta för människor som drabbats av stroke och parkinson. Hon var inbjuden till seminariet ”Tema Innovation – fantastiska kombinationer – Vård & Turism” av riksdagsledamoten Penilla Gunther (KD).
    – Det känns fantastiskt att få visa politiker och sjukvården hur viktig den här frågan är och att flytta frågan från sjukvård till friskvård. Jag tror många tycker att golfens nytta är självklar för människor med funktionsnedsättning. För oss inom golfen handlar det om att finnas med i rätt sammanhang och därmed vara ständigt närvarande i beslutsfattarnas huvuden, säger Helena Brobeck

    – När det gäller personer med parkinson handlar det mer om att minska takten av försämring och det har visat sig fungera. Vi har många exempel på människor som kommit tillbaka till en tillvaro med högre livskvalitet tack vare golfträningen, säger Jacob Nilsson.

    Simone Ljung är ett exempel. Hon drabbades av en hjärnblödning för sju år sedan i samband med att hennes dotter Freja föddes. Det gjorde Simone Ljung delvis förlamad.

    – Stroken förändrade precis allt i mitt liv: Jag avslutade mina studier. Jag kan inte använda min högra arm. Jag kan inte springa och efter ett tag kan jag inte få fram orden, berättar hon i projektets skrift »Bättre balans i livet«.

    – Jag har hållit på med yoga och massage men i golf måste jag gå med båda benen. Det känns fantastiskt och så är golf roligt, säger Simone Ljung och menar att både balans och stabilitet förbättras tack vare golfträningen.

    Bengt Lindahl är tidigare ordförande i Strokeföreningen Malmö och ingår i golfträningsgruppen. Han har drabbats av stroke två gånger.

    – Golf som rehabilitering är det bästa som hänt inom stroke och parkinson. Det är terapi, avkoppling och berikar både fysiskt och mentalt, framförallt blir balansen bättre. Vi som drabbats av stroke ramlar lätt. Tack vare golfträningen står vi nu stadigt när vi slår bollar på rangen. Även den inre balansen, den mentala styrkan, har förbättrats liksom koncentrationen.

    Projektledaren Jacob Nilsson ser många vinster för den enskilde, familjen, golfklubben och samhället.

    – Den enskilde kan fortsätta att ha en social samvaro, familjen får det lättare med en mer välfungerande person runt omkring sig. Golfklubben kan både behålla och få spela på tider när banan är tom, och samhället tjänar gigantiska summor på att människor som drabbats sköter sin egen rehabilitering. Egentligen borde Försäkringskassan betala för golfträningen, säger Nilsson.

  13. Golfens miljöarbete stärks ytterligare
  14. Golfnyttan

    Golfens miljöarbete stärks ytterligare

    Nu stärker Svenska Golfförbundet ett redan framgångsrikt miljöarbete. Alla golfklubbar som behöver hjälp med att utveckla arbetet och skapa goda relationer med kommunen inom miljöområdet ska få det.

    Golfen flyttar successivt fram sina positioner inom miljöområdet. Svenska Golfförbundet bjuds numera in i samverkansgrupper inom natur och miljö tillsammans med myndigheter som Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Dessutom etablerar allt fler golfklubbar kontakt med sina respektive kommuner för att utveckla miljöfrågorna tillsammans. Medlemsklubbarna underhåller och utvecklar totalt cirka 30 000 hektar mark.

    – Kraven från myndighetshåll har ökat de senaste åren och därmed har behovet av kompetens inom området hos golfklubbarna också ökat. Det försöker vi inom Svenska Golfförbundet centralt tillgodose genom bankonsulenterna, säger Peter Edman.

    Han är en av sju bankonsulenter på Svenska Golfförbundet, med ett speciellt ansvar för miljöfrågorna, och har arbetat tio år som bankonsulent. Innan han anställdes arbetade han bland annat som miljöinspektör och kommunekolog i två kommuner, och på lantbruksenheten på länsstyrelsen i Västra Götaland.

    – Att kunna se miljöarbetet från båda sidor är en stor fördel. Det ger mig en insikt i och förståelse för vilka frågor som prioriteras i kommunen samt en respekt för miljöenhetens arbete, speciellt i mindre kommuner där det kanske bara finns en miljöinspektör som ska hantera alla ärenden inom lantbruk, industri, livsmedel, vatten och avlopp. När det kommer in en ansökan från en golfklubb om att få spruta bekämpningsmedel på greenerna, varav några ligger inom inre vattentäktsområde, är det lätt att den spontana magkänslan blir »Nej«, speciellt om kunskapen om vad som verkligen sker i underhållet av en golfbana är låg, förklarar Peter Edman.

    3 goda råd till golfklubben!

    1. Bjud in de kommunala beslutsfattarna. Visa upp anläggningen och skapa förståelse för arbetet som pågår på miljöområdet.
    2. Be om hjälp från Svenska Golfförbundet. Det kan handla om vad som är rätt och fel enligt lagstiftningen, hur en Makro DB-simulering går till – när man tar reda på risken för urlakning vid olika lokala markförhållanden och hur marken påverkas av olika skötselmetoder – eller att slipa på argumenten om varför just er golfbana har förutsättningar att kunna använda bekämpningsmedel.
    3. Undersök vad som är på gång inom miljöområdet i kommunen. Det är viktigt att informera sig om ändringar och justeringar av exempelvis vattenskyddsområden för att förbereda sig genom att ta fram planer samt justera skötseln efter ändrade förhållanden.

    Ett sådant fall är Nybro kommun och Nybro Golfklubb. Golfbanan ligger inom vattenskyddsområdet för Gårdsryds vattentäkt, sydöstra Sveriges största, som förser drygt 80 000 människor i Kalmar, Torsås och södra Öland med vatten. Klubben får utföra kemisk bekämpning mot främst snömögel på den del av anläggningen som ligger i det yttre vattenskyddsområdet, men inte på de fyra greener som ligger i det inre. Det är ett beslut som togs i kommunen 2005. Nybro GK har sedan dess använt alternativa metoder för att bekämpa skadesvampar. Konsekvensen har blivit sämre greener, minskat antal gästspelare och därmed ett ekonomiskt bortfall för såväl klubben som näringsidkarna i kommunen.

    Nu planerar länsstyrelsen att utöka det inre vattenskyddsområdet. För Nybro GK skulle det innebära att ytterligare fyra, totalt åtta, greener inte får besprutas.

    – Vi är en liten golfklubb med två heltidsanställda på banan, plus fyra till under högsäsong. Det innebär en hel del manuellt kostsamt merarbete att inte kunna bespruta greenerna. En del i klubben frågar sig till och med om det är värt att driva klubben vidare om inte kommunen ändrar sitt beslut. Det är små mängder vi pratar om som inte påverkar grundvattnet, säger Eva Bengtson, ordförande.

    Golfklubben har normalt ett bra samarbete med både kommunen och länsstyrelsen, bland annat vad gäller ovanliga öländska gökbin samt ekoxar.

    År 2016 dömde Miljööverdomstolen till Halmstad Golfklubbs fördel i ett mål mot Halmstad kommun, och gav golfklubben rätt att använda bekämpningsmedel. Efter domen ansökte Nybro Golfklubb om dispens till myndighetsnämnden i Nybro kommun om att få bespruta även sina fyra greener i det inre vattenskyddsområdet med hänvisning till domen, men fick avslag. På Nybro kommun står flera intressen mot varandra. Göran Borgö, samhällsbyggnadschef, förklarar.

    – Det är en knepig situation. Vi är markägare, golfklubben arrenderar marken av oss, och vi vill ha kvar klubben som arrendator. Vi vill även utveckla destinationen Nybro tillsammans med golfklubben. Samtidigt har vi ett vattenbolag som vill verkställa länsstyrelsens olika beslut och absolut inte vill ha bekämpningsmedel i inre vattenskyddsområdet. Vi undersöker möjligheten att anvisa ny mark för några av hålen. Att länsstyrelsen skulle ändra sin inställning vad gäller besprutning i det inre vattenskyddsområdet ser jag som osannolikt.

    Peter Edman har förståelse för klubbens agerande och i viss mån för länsstyrelsens.

    – Jag ser inte domen i Halmstadfallet som prejudicerande. Varje fall är unikt och vi inom golfen behöver bli bättre på att plocka fram relevanta argument och fakta för att få en bra och »korrekt« bedömning om vilka risker som användning av pesticider kan innebära.

    Han sträcker ut en hand till Nybro GK och andra golfklubbar som behöver stöd och råd inom miljöområdet.

    – Svenska Golfförbundet centralt kan erbjuda klubben att gå igenom hela miljöarbetet. Vi kan också göra en inventering av klubbens lokala förutsättningar och hjälpa till att göra urlakningssimuleringar baserade på anläggningens lokala förhållanden, säger Edman.

    Det har bedrivits ett seriöst miljöarbete och hänt mycket inom området i Golfsverige den senaste tioårsperioden.

    3 goda råd till kommunen!

    1. Besök golfklubben. Det finns en stor erfarenhet och kunskap om miljövänlig skötsel av golfbanan. Ett besök gör att ni kan få del av den samt få en förståelse för golfklubbens arbetsförhållanden.
    2. Skapa dialog. Golfklubben vill ha dialog inom miljöområdet. Golfklubbarnas ambition är att sköta banan på ett miljövänligt sätt.
    3. Involvera golfklubben. Om möjligt är det bra om klubben involveras tidigt i ändringar och justeringar som berör den. Då ökar chansen för en framgångsrik implementering av nya förordningar och regler.

    – Medvetenheten har ökat, liksom kunskapen om lagar och förordningar. Vi har också blivit bättre på att dokumentera hur vi arbetar med att underhålla banan, att arbeta med andra metoder i första hand, som att ligga rätt i gödsling beroende på säsong, ha vassa knivar, lufta och dressa, samt dagga av alla greener varje morgon när hösten kommer. Allt detta stärker gräset, minskar risken för skadesvampar och därmed behovet av att använda kemiska bekämpningsmedel.

    Metoden kallas Integrated Pest Management (IPM) och har fått bra genomslag. Det kan trots detta vara svårt att få kommunen att diskutera miljöfrågorna.

    – En del kommuner kanske inte är intresserade av att arbeta proaktivt genom att ha en dialog om miljöarbetet på golfklubben, och ta reda på vad som egentligen händer där. Det är synd. I de fall kommunerna är proaktiva ser vi goda resultat. Att det bara är på greenerna, som utgör kanske en av totalt 60 hektar mark, som vi eventuellt använder bekämpning mot skadesvampar, kan vara bra att veta som kommunal tjänsteman när det kommer in ansökan om tillstånd att få använda kemiska bekämpningsmedel.

    SGF och dess klubbar har ett stort ansvar i utvecklingen.

    – Vi gör redan mycket, men kan bli betydligt bättre. Det är viktigt att våga bjuda in kommunens beslutsfattare inom främst miljöområdet och visa upp anläggningen. Dels ökar kunskapen, dels skapas en relation som underlättar samarbetet framöver. Risken är i de allra flesta fall ytterst liten att golfbanans skötsel påverkar grundvattnet med de försiktighetsåtgärder och skyddsavstånd som gäller, säger Peter Edman.