Konsulenterna ska vända den trista trenden

År 2003. När Annika Sörenstam vinner British Open på Royal Lytham & St Annes utanför Blackpool innebär det en grand slam, att hon spelat hem alla fyra majors. Den säsongen är svenskan så överlägsen att hon känner att hon tillfälligt måste lämna LPGA och spela tillsammans med herrproffsen på PGA Tour för att få en utmaning. 

I Europa fixar både Fredrik Jacobson och Sophie Gustafson varsin segertrilogi och Mathias Grönberg, Linda Wessberg och Marlene Hedblom vinner varsin tävling. I USA segrar Helen Alfredsson och Sophie Gustafson i skuggan av Sörenstam.

I slutet av säsongen arrangeras Solheim Cup på Barsebäck och kapten Catrin Nilsmark leder Europas lag, som bland annat består av Annika, Sophie Gustafson och Carin Koch, till en storstilad seger mot Amerika. Arrangemanget hyllas av en hel golfvärld och familjen Solheim meddelar snart att cupen kommer att återvända till Sverige om fyra år.

2003/2004 är svensk golf mitt i sin prime time. Det är gyllene tider, alla vill spela golf och aldrig tidigare har så många ungdomar sökt sig till de svenska klubbarna.
2003 finns 73 152 pojkar.
2004 finns 20 992 flickor.
Sedan dess har antalet juniorer minskat varje år och när säsongen 2011 summerades såg det ut så här:
41 367 pojkar.
12 264 flickor.
– Om den procentuella minskningen från rekordåret 2004 fortsätter så kommer vi om åtta år att ha 5 589 juniorer totalt i Golfsverige, både flickor och pojkar inräknat. Det är dessvärre en realistisk prognos, säger Bo Bengtsson som är biträdande generalsekreterare på Svenska Golfförbundet.

2020 skulle det alltså kunna se ut så här:
4 364 pojkar.
1 225 flickor.
Skrämmande siffror.
Hur kunde det gå så illa?
Vad var det egentligen som hände?
Och hur ska den svarta sviten stoppas?

I biblioteket i Golfens Hus i Danderyd norr om Stockholm sitter Bengt Sylvan. Han arbetar på SGF:s Tävlings- och Idrottsavdelning och är projektledare för Idrottslyftet.
Han blickar tillbaka:
– De här siffrorna märkte vi redan 2005 och 2006 och ska man vara självkritisk så borde vi ha agerat snabbare men det har funnits en tröghet i systemet. Man rullade bara på och funderade inte så mycket. Ett år av vikande medlemstal för juniorer kanske inte säger så mycket men två år – då är det en trend. Vi måste få ungarna att stanna kvar på klubben.

Varför gör de inte det i dag?
– Vi har en kort säsong och klubbarna är inte så bra på året-runt-verksamhet. Många unga spelar bara golf vid sitt sommarställe och sedan kommer de hem till stan och då blir det innebandy eller någon annan sport. Gör roliga aktiviteter som håller ungarna kvar på golfklubben även under vintern. Det behöver inte vara golf hela tiden, det kan vara innebandyspel en dag i veckan, vinterträning i någon idrottshall eller ett biobesök där man lär känna varandra under naturliga former.

Varför är klubbarna så dåliga på det där?
– Hela strukturen i en golfklubb är ju helt fel. Den bygger på en avlönad chefstränare som ska tjäna sitt levebröd medan det i till exempel hockey och fotboll finns massor av farsor och morsor som ställer upp som ideella ledare. Vi måste helt enkelt få in fler föräldrar i golfen och med sådana ledare finns det möjlighet att genomföra många olika aktiviteter.

Vid förbundsmötet våren 2010 så bestämde delegaterna att det skulle genomföras en riktad juniorsatsning och två miljoner kronor öronmärktes för ändamålet. Idén om att tillsätta ett antal juniorkonsulenter föddes. Syftet med konsulenterna är att de ska åka ut i Golfsverige och hjälpa klubbarna med att skapa verksamhetsplaner för sina ungdomsaktiviteter. Planen ska innehålla punkterna vision, målsättning, strategi, värdegrund & värderingar, handlingsplan & aktiviteter, organisation samt resurser.

Upplägget är att varje klubb disponerar sin juniorkonsulent i 20 timmar totalt varav cirka 15 är fysiska möten på plats.
I oktober 2010 fick några tilltänkta konsulenter fungera som testpiloter ute i distrikten. Nu har 13 personer anlitats som juniorkonsulenter.
En av dem är Johanna Ericsson. Hon täcker region Stockholm tillsammans med Pia Josefsson som också ansvarar för Sörmland.
Johanna har en bakgrund som kanslist på Stockholms GK och kombinerar numera jobbet på golfgymnasiet i Uppsala med uppdrag för golfens flicklandslag.
Och så är hon juniorkonsulent på konsultbasis.
– Jag och Pia har haft ett antal informationsmöten i distriktet där vi presenterat vad det är som vi ska göra och vilka fokusområden som vi har. Prio ett är att hjälpa klubbarna med att ta fram en verksamhetsplan för att få ett långsiktigt tänk att arbeta med sina juniorer så att det inte bara är den där eldsjälen på klubben som bygger upp hela alltet, säger Johanna Ericsson.

Hur ser det ut på klubbarna?
– Det finns ganska många som redan har ett tänk runt en verksamhetsplan och har kommit en bit in i sitt arbete men vi vill få bort att det bara handlar om en pappersprodukt. Vi vill att det ska vara ett levande dokument som klubbarna hela tiden kan jobba utifrån, gå tillbaka till och utvärdera vad de kan göra annorlunda för att utveckla verksamheten ännu bättre. Det är också något att falla tillbaka på för en klubb som kanske byter tränare, då kan den nye pron tydligt se vad det finns för mål med verksamheten. Vi konsulenter ska inte vara med ute i den praktiska verksamheten, det är inte syftet, utan det handlar mer om att vara ett bollplank för juniorkommittén under arbetet med verksamhetsplanen.

Finns det klubbar som missuppfattar din roll?
– Det förekommer att de tror att jag ska vara en hjälptränare men då är det jätteviktigt att vara tydlig.

Satsningen på juniorkonsulenter är ett projekt som sträcker sig över fyra år. Johanna Ericsson hoppas så småningom kunna avveckla sig själv.
– Förhoppningsvis ska klubbarna klara sig utan en konsulent på lång sikt eftersom vi vill att de ska göra jobbet. Det är klubbarna som ska komma på idéerna och tankarna när det gäller till exempel rekrytering och behållning av befintliga juniorer medan vi finns här som ett stöd. Drömscenariot för framtiden är att fler klubbar vågar samarbeta med varandra och att det finns specifika juniorklubbar som verkligen vågar satsa på sin grej, för alla klubbar är inte ämnade att jobba med juniorer. Där kommer återigen verksamhetsplanen in som en oerhört viktig del i hela klubbens arbete.

2011 var ett introduktionsår för de nya juniorkonsulenterna och 2012 blir deras första riktiga säsong ute i Golfsverige.
Vad kommer deras arbete att betyda på lång sikt?
Bengt Sylvan levererar svaret snabbt:
– Det vi kan tro och hoppas på är att vi kan behålla de juniorer som i dag redan finns inom golfen. När vi väl lyckas med det så har vi en bra grogrund och kan börja rekrytera nya pojkar och flickor. Då kommer trenden att vända.

 

SVENSK GOLFS JUNIORSATSNING
Svensk Golf kommer under 2012 att göra en extra satsning på juniormaterial. I nästa nummer besöker vi klubben som byggde ett helt nytt klubbhus där bara juniorer har tillträde. Vad vi sedan skriver i tidningen kan du vara med och påverka. Tipsa oss om vad som händer på din klubb genom att skicka ett mail till webbred@golf.se

---

Text: CM Hellsten • 2012-02-14
Spela • Nyheter