Stefan Catenacci kopplar gärna av med golf mellan jobbpassen i restaurangen. Stefan Catenacci kopplar gärna av med golf mellan jobbpassen i restaurangen. Foto: Karl Nordlund

Dela denna artikel

10 snabba:

Kött eller fisk
Driver eller putter
Kokt med bröd eller kaffe och bulle på nian
Jeans eller chinos på banan
Lightprodukter eller gräddiga såser
Pilsnerboll eller pilsner på nian
Michelinguiden eller White guide
Safe eller chansning
Bära eller dra
Rangen eller restaurangen före ronden


Om Catenacci:
Namn
: Stefano Catenacci. Ålder: 44 år. Familj: Gift och fyra barn. Bor: I centrala Stockholm. Klubb: Wermdö G&CC. Handicap: 29,5.
Favoritbana: ”Måste säga Wermdö, men Bro Hof och Hills är också fina.” Största golfmerit: Seger i Café Opera-golfen 2009 efter 40 poäng. Största restaurangmerit: Har länge haft en stjärna i ansedda Guide Michelin, men förlorade den i årets upplaga. ”Det kändes väldigt oväntat. Veckan innan hade vi utsetts till Sveriges bästa restaurang i White Guide.” Bonusinfo: Har sett ishockeyns förbundskapten Bengt-Åke Gustafsson göra eagle under Christos Masters när de spelade ihop på Fågelbro G&CC.

En rond med Stefano Catenacci

Han älskar golf men bryr sig inte om siffrorna i scorekortet. Stefano Catenacci jagar hellre den perfekta svingen. Lördagen den 19 juni är han dock upptagen av något helt annat. Då står den erfarna kocken inför sitt livs mål - kronprinsessan Victorias och Daniel Westlings bröllopsmiddag.

Orden bekräftar vad den snygga Breitlingklockan, välkittade Taylor Made-bagen och de coola pilotbågarna från Tom Ford redan har skvallrat om.
- Resultatet spelar inte nån större roll. Det viktiga är att det ser snyggt ut. Det är själva vitsen med golf för mig.

Stefano Catenacci, 44, har presenterat sig. Nu har han exakt nio hål på sig att revidera den fåfänga bild av sig själv som han just etsat fast med sitt spännande uttalande och - i den mån han nu är intresserad av det - övertyga oss om att hans intressesfär sträcker sig längre än Stockholms trendiga innerstad och finare förorter.

För att understryka det svåra i uppgiften ska han dessutom göra det på hemmaklubben Wermdö G&CC, som är en av stans mer fashionabla.
Om han lyckas?
Låt oss återkomma till det senare.

Familjen med det skönt italiensksjungande namnet Catenacci har varit en institution i huvudstadens krogliv i 50 år. Först genom pappa Vincenzo som arbetade som kock på olika Stockholmsrestauranger, och så småningom i form av sonen Sandro som under slutet av 80-talet byggde upp ett mäktigt imperium av välkända finkrogar.

Sandros lillebror Stefano har hittills figurerat lite mer i bakgrunden. För även om han fungerat som statusrestaurangen Operakällarens hyllade kökschef i 13 år med flera tunga utmärkelser på meritlistan, så har han mest skött sitt arbete i det tysta och trivts bäst bland grytor, såsslevar och skärbrädor.

Men nu kliver han fram på den stora scenen. Det blir liksom lätt så när man tilldelats rollen som kompositör för den officiella middagen under junibröllopet mellan Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling.

För betygsstjärnor kommer och betygsstjärnor går och i en prestationskrävande bransch är du aldrig bättre än din senast serverade kalvfilé. Är innertemperaturen tre grader för hög eller saltnypan i såsen något generösare än normen kan en bra recension snabbt förvandlas till en medioker. Men att få uppdraget att arrangera middagen på ett kungligt bröllop är något som varar för evigt.

- Jag har ju gjort kungamiddagar, statsbesök och stora tillställningar i 13 års tid, så det är klart att jag insåg att jag var med i bilden när jag hörde talas om bröllopet. Men att sedan verkligen få göra det är en stor ära och höjdpunkten i min karriär. Det dröjer ju ett tag till nästa gång som något liknande blir aktuellt, säger han.

Eftersom han stängt av ljudet på telefonen påkallar den stora, blinkande displayen ständigt Stefano Catenaccis uppmärksamhet.

Han är en jagad man och medieföretag från hela Europa är nyfikna på vem den svenskitalienske bröllopskocken egentligen är och hur hans planer för den historiska middagen ser ut.

- Jag trodde aldrig att intresset skulle bli så här stort, men det säger väl också en del om vad kungafamiljen betyder. Jag ställer upp på det mesta som känns rätt och försöker vara tillmötesgående.

Men en fråga svarar han inte på.
- Alla vill ju veta menyn, förstås. Men jag säger inget. Just nu är det bara en till förutom jag, Daniel och Victoria som vet. Jag måste informera våra anställda snart, men jag tror att jag kommer att be dem att skriva på ett avtal om tystnadsplikt.

Den som har varit inne i ett populärt restaurangkök vet också vilka krav som ställs på den som jobbar där. Tempot är högt, adrenalinet flödar och alla måste prestera på topp för att det väloljade maskineriet inte ska börja gnissla.

Sedan två år tillbaka har Stefano Catenacci hittat en viktig ingrediens i det komplexa recept som får honom att gå ned i varv, slappna av och tänka på annat när han befinner sig utanför krogens domäner. Den stavas golf.
- Jag älskar när jag har en hel dag vikt åt bara golf. Då kan jag verkligen ta det lugnt och njuta av spelet och det gillar jag, säger han.

Men den här dagen är det en allt annat än cool och avspänd 29,5-handicappare som står och bankar bollar på hemmaklubben Wermdös drivingrange. Trots att mer än en och en halv månad återstår till bröllopet är tillvaron stressig och kalendern fylld av möten och intervjuer.

Dessutom tycker han att svingen känns rostig efter det långa vinteruppehållet, och kanske finns också ett inslag av nervositet inför att vara förste man ut i Svensk Golfs nya serie ”En rond med”.
- Usch, hur ska det här gå? Gör jag nåt fel så säg bara till, jag behöver alla tips jag kan få, säger han lite ängsligt.

Spelformen är nio håls matchspel med full handicap och insatsen som står på spel är en rejäl rengöring av vinnarens klubbor, vilket givetvis är något av det nesligaste en förlorare kan tänka sig.

Tack vare slopen får Stefano 15 extraslag att fördela på den trixiga Wermdöbanans första nio, men efter två fullständigt fantastiska slag på det inledande hålet ser han inte ut att behöva ett endaste av dem.
- Ren slump. Du kan vara helt lugn, säger han ödmjukt.

Tyvärr får han rätt. Tre duffade chippar och två puttar senare tappar han oväntat hålet.
- Jag borde ha tagit puttern i stället. Men så är det när man är nybörjare, säger han glatt, utan att visa några som helst tecken på att vara den dåliga förlorare han har utgett sig för.

44-åringens sving är kraftfull, trots återkommande problem med diskbråck, och när timingen funkar så genererar han bra fart på bollen. Snittdriven lägger sig runt 200-strecket, men emellanåt finns det 20 meter till att hämta.

Instinkten säger att det här är en kille som tämligen enkelt skulle kunna halvera sin handicap. Men de många svingtankarna som snurrar runt i hans huvud berättar att handicapsänkningar inte ligger överst på hans priolista.

Och det för oss tillbaka till inledningen av texten. För efter några hål kan jag inte låta bli att återvända till det där intressanta han sa, om att det är viktigt att det ser bra ut när han spelar.
- Jamen, det är ju viktigt. Inte för vad jag tänker på vad folk ska tycka, för det bryr jag mig inte om. Utan för att jag tror på att jag blir en bättre spelare om jag gör som det är tänkt och då ser det snyggt ut. Jag har så många kompisar som kommer och skryter över att de har spelat sig ner en massa i handicap, men det är inte så intressant för mig. Jag vill göra rätt och träffa bollen ordentligt, utvecklar han och dementerar i samma stund effektfullt att saken har med ytlighet att göra.

Matchen fortsätter och Stefano har bekymmer med sin vårtrötta driver. Elaka hookar ställer till problem på både tvåan, trean och fyran, vilket får honom i rejäl brygga i den korta uppgörelsen. Men humöret är gott och Catenacci visar sig vara en skön kille och rolig spelpartner

Samtalet rör sig från standarden på svenska golfrestauranger till startfältet i kändistävlingar och utmynnar så småningom i en recension av Daniel Westlings golfkunskaper. Speltempot är föredömligt snabbt och han slår till bollen utan några större procedurer.
- Jag hatar att spela långsamt. Jag fattar mig verkligen inte på dem som håller på med en massa provsvingar, säger han.

Med fyra hål kvar att spela är Svensk Golf dormie i matchen och ett duffat mellanjärn i dammen på det vackra sjätte beseglar hans öde.
- Bara att gratulera. Vi får se till att ta en ny match lite längre fram på säsongen. Då kan jag kanske bjuda på lite bättre motstånd, säger han.

Sedan föreslår han också en motsvarande duell i köket, där vi ska tävla i att finhacka rödlök. Jag lovar att tänka på saken, men funderar innerst inne över hur många handicaplökar jag skulle behöva sno åt mig i restaurangkökets slopetabell för att göra det till match.

Fast det får bli en senare fråga.

Först ska jag se hur mina järnklubbor trollas rena av mannen som ska fixa Victoria och Daniels bröllopsmiddag.

Det är en njutning för ögat och fröjd för själen.

Av: Tobias Bergman
tobias.bergman@golf.se

Publicerad: 2010-06-15
Kommentarer (0)
Skriv nytt inlägg
Logga in med ditt Facebook-konto
 Posta 
  • 1

Dela denna artikel

MoreGolf MasterCard

Med MoreGolf MasterCard kan du delbetala medlemsavgiften till din klubb utan ränta i 6 eller 12 månader.

Läs mer här

Annonser

Partners: