Erik Hamrén, förbundskapten för fotbollslandslagets herrar.
Foto: Göran Söderqvist
Vinnare i långa loppet
Anders ”Mr 10 000” Ericsson inledde årets ”Vinnare i långa loppet”. Han är forskaren bakom teorin att det behövs 10 000 timmar av medveten träning för att nå expertnivå oavsett område.
Två dagar senare avslutade Erik Hamrén konferensen genom att få deltagarna att kramas. Han gav sin syn på ledarskap som leder till utveckling samt berättade om ”Pelle”. ”Pelle” är välbetalt fotbollsproffs som tränar danssteg hemma framför spegeln för att imponera på landslagskompisarna. Erik Hamrén menade att alla stora vinnare kan motivera sig själva.
- Det är inte du som väljer din roll i skolpjäsen, men det är du som väljer hur bra du ska spela den.
Han menade också att nummer 1 är att ta ansvar.
- All kritik som har till mening att göra oss bättre måste fram internt. Utåt står vi enade.
Det var många höjdpunkter som erbjöds i det varierade program, några exempel på frågeställningar som togs upp under dagarna var: Om det var år 2020 i dag, hur skulle vi träna och tävla? Vilka krav skulle ställas för att prestera på internationell toppnivå? Hur ska den framtida utbildnings-, tränings- och tävlingstrappan se ut? Vi måste fråga oss varför vi gör som vi gör, hur vi gör det och framför allt hur vi kan förändra och utveckla den svenska idrottsmodellen. Gårdagens investeringar är dagens framgångar men vad måste vi investera i för att Sverige fortsatt ska vara en framgångsrik idrottsnation?
Claes Eriksson, spelarutvecklare på Svenska Fotbollförbundet med ansvar för pojkar 15 till 19 år berättade om målsättningen med den verksamhet han ansvarar för.
- Så många som möjligt. Så länge som möjligt. Så bra som möjligt.
Thomas Pettersson, forskare från Lunds Universitet följde direkt efter Claes i programmet. Han menade, vid sitt väldigt engagerade framträdande, att hans forskning visar att fotbollförbundet, om de vill uppnå sin målsättning, inte bör bedriva en verksamhet som ser ut som den som bedrivs i dag. Den selektering som nu sker baserad på resultat på pojk- och flicknivå till elitläger och landslag medför att den som är född i början av året har tydliga fördelar att bli uttagen.
- ”Relative age effect” kallas fenomenet som skapar en utslagning i onödan baserad enbart på födseltid och idrottens oförmåga att hantera detta.
Thomas medicin är bland annat att inte ha några ungdomslandslag, att efter matcher är färdigspelade inte lägga något fokus på resultatet utan på kampen i sig och att utbilda ungdomstränare i ett ledarskap med stort fokus på spelarutveckling utan jämförelser med andra.
Dr Paul G Schempp ville visa vad det är som gör att framgångsrika coacher alltid söker ny kunskap för att utvecklas i sin roll som coach, medan de inte lika framgångsrika inte gör det i samma utsträckning.
- Vid en studie hade två olika grupper av coacher fått frågan om hur mycket kunskap de har inom området coaching. De fick bedöma sig själva på en skala mellan 1 och 10. Den första gruppen bestod av relativt nya coacher som i studien kallades novice coach. Denna grupp skattade sig själva i snitt som 8,5 på den tiogradiga skalan. Den andra gruppen, som kallades expert coach, bestod av erfarna coacher med både lång tid och goda resultat som coacher bakom sig. De skattade sig själva som 4,5 på samma skala.
Riksidrottsförbundet (RF) i samarbete med SISU Idrottsutbildarna arrangerade konferensen och golfen var även denna gång väl representerad både från golfgymnasium och från landslaget. Konferensens syfte är att ta ett helhetsgrepp på den svenska idrottsmodellen vad gäller talang- och elitidrottsutveckling.