Avvaktande islossning

Vi väntar väl alla på att snön på golfbanan ska försvinna, att de gröna skotten ska spirar och att det blir dags att ta fram klubborna ur garderoben. En sak är säker: Våren kommer.  Men likt återhämtningen i konjunkturen kan vi inte vara säkra på hur länge det dröjer. Isen ligger tjock på Östersjön och våren borde därför ta längre tid på sig i år. Likadant är det med ekonomin: En global finanskris ger ofta en trögare återhämtning då det tar tid att dra ned skulderna vilket dämpar efterfrågan.

I den globala konjunkturen finns vårtecknen i USA och Asien. Men en stor del av den amerikanska uppgången bygger på stimulanser och lageruppbyggnad. Det finns anledning att förvänta en mer dämpad ekonomi än vanligt: Arbetsmarknaden fortsätter att vara svag en tid, och husmarknaden har inte riktigt återhämtat sig. Kreditmarknaden går fortfarande på kryckor. Lägg till de offentliga finanserna som skapar osäkerhet redan nu, men främst utgör ett hot på lite längre sikt. I Kina och Indien stärks den inhemska efterfrågan dels för att det finns egen kraft, dels för att den stimulerats av regeringar och centralbanker. Här finns snarare risk för att bubblor byggs upp på tillgångsmarknaderna och att inflationen är på väg upp.

Europa hänger inte med. När medelhavsländerna fått problem med statsfinanserna, har tillväxten avtagit. Dessa länder, som hittills svarat för regionens konsumtion, har tagit en timeout. Tysklands hushåll håller tillbaka då köpkraften är förhållandevis svag och det finns osäkerhet om arbetsmarknaden. Däremot utvecklas näringslivet hyggligt, både för att tyska företag dragit ned sina kostnader och för att de nu också får lite hjälp av en svagare euro. Spänningarna har också ökat inom eurozonen. Det låga ränteläget har bidragit till överhettning och husbubblor i Spanien och Irland, samtidigt som Grekland och Portugal redan tidigare hade behövt strama åt ekonomin och genomföra reformer som stärkt konkurrenskraften. Euroländerna har alla tummat på stabilitets- och tillväxtpakten, och nu gäller det att bygga ramverk som inkluderar ett utökat finanspolitiskt samarbete.

Sverige då? Vår viktigaste exportmarknad i Europa växer svagt, och som en liten öppen ekonomi dämpas vår tillväxt. Det fjärde kvartalet ifjol utvecklades skralt. Det finns dock ljusglimtar för svensk del: Våra statsfinanser är i betydligt bättre skick, hushållen har ett högt sparande och deras köpkraft utvecklas hyggligt, produktiviteten har börjat stiga efter en tid av motsatsen och det bådar gott för framtiden. Om skotten spirar i vår omvärld, ska också svenska gräsmattor kunna bli grönare. Det gäller dock att sköta om dem, och några reformer som vässar vår konkurrenskraft vore väl helt rätt i tiden. Ha en skön vår!

- Cecilia Hermansson, chefekonom, Swedbank


HÄR FINNS VÅRTECKNEN

1) Nordamerika och asien
I Nordamerika och Asien sker en återhämtning, men stimulanser förklarar en stor del av uppgångarna.

2) Europa
Europa hänger inte med: Dels är den inhemska efterfrågan svagare, dels har spänningarna ökat inom Eurozonen till följd av Greklands statsfinansiella problem.

3) Sverige
Sverige påverkas negativt av den svaga efterfrågan i Europa, men ljusglimtar inkluderar goda statsfinanser, ett högt hushållssparande, och äntligen en något starkare produktivitet.