Den keltiska tigern fick sig en törn när ekonomin kraschade. Nu öppnar ett mer ödmjukt Irland armarna och välkomnar besökarna tillbaka. Vi valde Dublin – staden många golfare missar.
Det regnar lätt men ändå är gatorna fyllda med människor. Några hastar över de hala kullerstenarna på väg mot närmsta restaurang eller pub, andra strosar med kartan i högsta hugg i kultur- och turistkvarteren Temple Bar. Trots att det är tidig vår och lågsäsong finns här turister, inkastare från restaurangerna och ett och annat gatuband. Det är säkrast att stanna och lyssna, kanske är det nästa U2 som lirar. Men å andra sidan. I nästa gathörn låter det minst lika bra. Trubaduren kan vara den yngre generationens Van Morrison.
– Vad gör ni här? Har ni inga hem att gå till?
Trubaduren inne på restaurangens scen har kul under en paus mellan två låtar. Den förväntade bilden av Dublin stämmer: den charmigt råbarkade musik- och pubstaden med hjälpsamma och trevliga människor. Arbetarklass och svart öl möter finkultur och Guide Michelin-krogar. Statyer och målade citat från världsberömda författares verk påminner om stadens kulturella arv. Namn som James Joyce, Oscar Wilde, George Bernhard Shaw och Samuel Beckett får den mest illitterate att nicka igenkännande mellan Guinnessklunkarna.
Omsjungna Molly Malone står staty i korsningen mellan shoppinggatan Grafton Street och Suffolk Street intill Trinity College. Här hastar välklädda Dublinbor förbi med snygga shoppingbagar från märkesbutikerna.
Irland är ett populärt resmål för golftokiga världen över. Det är däremot inte många resenärer som kombinerar Dublin med golfen, de väljer det ena eller det andra och passerar huvudstaden endast i samband med in- och utflygningar. Vi väljer dock både golf och Dublin.
Carton House har allt
40 minuters biltur västerut från Dublin ligger Carton House. I den slottsliknande stenbyggnaden ryms den imponerande hotelldelen, som hämtad från Barry Lyndon eller andra kostymfilmer. Carton House är en attraktion som lockar kändisarna. Här bodde exempelvis Real Madrids trupp under försäsongens träningsläger 2009 och med två fullstora fotbollsplaner, spa, tennisbanor, fantastiska träningsområden för golf, restaurang och två 18-hålsbanor är anläggningen populär bland irländare och turister.
Banorna är döpta efter Mark O’Meara och Colin Montgomerie. O’Meara-banan är generös och förlåtande, Montgomerie tuffare, smalare och har djupare bunkrar.
O’Mearas bana slingrar sig genom den öppna parken, upp och ned längs kullarna och bjuder på härliga vyer ned mot slottsanläggningen.
Ibland smyger sig fairways upp intill varandra, ibland blir avståndet större och bestämda doglegs ger spelet en ny vändning. På sista nio dyker floden Rye upp och ställer till det.
Hål 14 är ett trixigt par tre över vattnet, men allra häftigast är det femtonde. Ett par fem som efter en dogleg höger öppnar upp och bjuder på en fantastisk bild. Floden skär av hålet precis före greenen, och till höger rinner vattnet ned från den högre liggande dammen. Det gäller att planera slagen ordentligt för att slippa se bollen göra de redan förlorade sällskap på flodbotten.
Annan ton på The Island
Om Carton Houses pampiga exteriör och stilrent hypermoderna interiör tar andan ur besökaren så gäller motsatsen för The Island Golf Club.
Halvt dolt bakom sanddynerna hukar sig det diskreta lilla klubbhuset under vinden. Vi är nu i linksland, på östkusten norr om huvudstaden.
Där O’Meara Course öppnade armarna på första tee och välkomnade första slaget med bred fairway bjuder The Island på en annan typ av start. Här är passagen mellan de höga sanddynerna så smal att man redan börjar kalkylera huruvida bollarna ska räcka under rundan. Det vajande gräset och ilskna små buskar gömmer bollar även för den som är duktig med riktmärket.
Hålen balanserar på en landtunga ut i Irländska sjön mitt emot den lilla byn Malahide på andra sidan sundet. Sanddynerna är klädda i vajande gräs, banan följer den vindpinade naturen och bjuder på en klassisk linksupplevelse. Bunkrarna är omöjligt djupa, greenerna små och svårträffade. Den som inte landar på rätt sida kan putta sig långt från de resultat man vill prata om i klubbhuset efteråt.
Banan är en av landets äldsta och förmodligen en av de vackraste.
Att testa sig själv på det tuffa 13:e, ett långt par tre, med Malahide och vattnet i siktlinjen är inte annat än fantastiskt. Att sedan vända byn ryggen och tråckla sig tillbaka på det trådsmala 14:e med vattnet på höger sida höjer pulsen ordentligt. Det är en fröjd att spela sig fram på den irländska sandjorden och att klura ut nya lösningar för varje slag.
Ekonomin haltade
När Irland arrangerade Ryder Cup 2006 stod den keltiska tigern som starkast och landets ekonomi var på topp. Men besökarna tappade andan över priserna när hotellnotan och restaurangbesöken skulle betalas.
Vi vet hur det gick. Den överhettade ekonomin kraschade, investerare drog sig tillbaka, EU-möten, krisstämpel och till sist nödlån och hårda krav från Internationella valutafonden och EU.
Killeen Castle är värd för årets Solheim Cup.
Dags för Solheim Cup
I september är det dags för storarrangemang igen, den här gången i ett helt annat ekonomiskt klimat. Det är nu damernas Solheim Cup ska spelas strax utanför Dublin. Priserna har mer än halverats både på boende och på restaurangbesök. Även shoppingen har blivit billigare. Det ger turistorganisationerna chans att sälja in landet och huvudstaden under parollen ”mycket för pengarna” även om det med svenska mått knappast handlar om ett land på rea. Det kostar som hemma, vilket säger en del om hur dyrt det var tidigare.
Boende finns i alla klasser och det är rent och snyggt. Frukosten är av vita bönor, korv, äggröra-typen. Grovt generaliserat är maten den enda minusposten på resan. Visst finns det mycket att välja mellan och Guide Michelin-krogar samsas med andra finrestauranger i samma kvarter som puben och indiern. Men hur lockande menyerna än ser ut har de svårt att leva upp till förväntningarna. Det är artistiskt disponerat, elegant upplagt – men var är smaken? Såväl krabbsallad som lammstek och kaninravioli blir en uddlös upplevelse, trots den lovande införsäljningen.
Att spela banorna är inte heller anmärkningsvärt billigt utan ligger runt tusenlappen. Men vill du spela toppbanor ligger upplevelsen i den här prisklassen. Det finns dock både bra och billigare alternativ.
Gammalt slott
Över Solheim Cup-banan Killeen Castle reser sig det imponerande slott som gett namn åt hela anläggningen. Kajorna kretsar kring tornen på den ljusgrå, välputsade stenbyggnaden som har stått där sedan slutet av 1100-talet. Detta skräckinjagande palats skulle ha förvandlats till hotell, men när ekonomin havererade sköts planerna på framtiden. Just nu finns ingen verksamhet alls därinne, utöver den som spökena står för. Hotellplanerna kvarstår, även om inga beslut är fattade.
Den Jack Nicklaus-designade 18-hålaren är som gjord för den dramatik som kommer att äga rum här i september. Det blåser som vore man vid kusten, parkbanan har djupa, svåra bunkrar som om man spelade en linksbana. De svårt undulerade greenerna blir omöjliga vid inspel från fel håll. Fairways är breda och välkomnande, men smalnar av där det straffar som mest.
Banan är öppen och även om det är fri sikt till slottet mest hela tiden har varje hål sitt eget utrymme och man behöver inte trängas med grannen. Vatten är i spel på många hål. När tävlingsnerverna är på utsidan av Solheim Cup-spelarnas lagkläder kan de sista hålen på banan bli tuffa och poängavgörande. Det 17:e hålet testar självförtroendet. Ju djärvare linje, desto mer vatten i spel på detta par fem.
Dublinborna gillar sin golf. Vill man ha goda råd om spel och val av banor så kan det levereras av äldre herrar på någon av pubarna.
Även på de olika anläggningarna tipsar personalen gladeligen om andra banor som är väl värda ett besök. Det snålas inte med branschberömmet, och stoltheten över landets och regionens utbud av banor är stor.
Visst finns det tid att spela K Club?
Ett besök på Portmarnock hinns väl med?
Varför inte prova Royal Dublin?
Golfälskarna har mycket att välja mellan och visst finns det härligt vackra parkbanor att spela där de gamla slotten, ombyggda till klubbhus, är förföriskt spännande. Men när agendan ska sättas gäller det att ha ordning på prioriteringarna. Ska det spelas golf här så är det kustens magiska linksbanor med det vajande gräset som är viktigast. Det är en upplevelse som sitter i – både i den vindrufsade frisyren och det varma hjärtat.
Glöm bara inte att göra plats i tidsplanen för kärleksfulla Dublin. Staden som har nåt för alla.
Fotnot: Artikeln skrevs och publicerades före Solheim Cup. Det europeiska laget tog hem segern på Killeen Castle i september 2011.