Rätt modell ska stoppa fusket

Som Svensk Golf tidigare berättat finns önskemål om att förändra handicapsystemet och därmed göra det svårare att fuska för den som satt hcp-myglandet i system. Svenska Golfförbundets ordförande Christer Bergfors sa i en tidigare artikel att styrelsen fattat ett beslut kring de nya reglerna. Det stämmer att styrelsen diskuterar i dessa termer, men något slutgiltigt beslut är ännu inte fattat.

Bollen ligger nu hos experterna bland tjänstemännen i Svenska Golfförbundets kansli, Golfens Hus i Danderyd.

– Det Christer Bergfors gav uttryck för var styrelsens uppfattning om behovet av att begränsa möjligheterna att höja sig mycket och ofta genom sällskapsspel. Inga slutliga beslut är fattade. Vi är bundna av det europeiska regelverket (EGA Handicapsystem) som blev klart först för en månad sen, säger biträdande generalsekreterare Bo Bengtsson till Svensk Golf.

Bengtsson förklarar att Sverige är medlem i EGA och har liksom ytterligare ett 40-tal nationer förbundit sig att följa det gemensamt framtagna europeiska regelverket, eftersom det finns stora fördelar med det

 – EGA jobbar dessutom på att få till en världsomspännande lösning från 2020. Det kan innebära en övergång till genomsnittshandicap över X ronder, men det återstår fortfarande att se, säger han.

Det problem som berörts tidigare är att det svenska systemet tillåter alla spelare från handicapgrupp 2 och uppåt att registrera obegränsat antal handicapgrundande sällskapsronder i Min Golf. För den som spelar många ronder ges därmed en möjlighet till att på kort tid höja sitt handicap, inför exempelvis tävlingar. Det finns fall där golfare stängts av efter den typen av registreringar, men andra har friats efter att ha anmälts på liknande misstankar. Systemet i sig skapar dock ett problem, det är beslutsfattarna överens om.

– Att begränsa till tre eller tio ronder är ett förslag som vi nu studerar närmare i Golfens Hus. Det finns även andra modeller med fler ronder eller andra matematiska begränsningar som kan vara värt att titta närmare på. Hur det blir kommer att beslutas senare i år, säger Bo Bengtsson.

Redan nu är dock klart att det från och med nästa år kommer att erbjudas utökade möjligheter att tillgodoräkna sig niohålsronder, vilket skulle underlätta för golfare på den andra änden av skalan, det vill säga de som inte hinner spela så många 18-hålsrundor och därmed inte får ihop till ett aktivt tävlingshandicap.

– Utmaningen är att skapa ett system som ger en rättvisande handicap till alla golfspelare, säger han och ger en rad exempel på hur det såg ut i Golfsverige under 2014:

>> 66 procent av golfarna hade ingen tävlingsrond noterad under 2014. 15 procent hade en eller två. Endast två procent spelade 21 eller fler individuella tävlingsronder. Siffrorna är ungefär desamma för sällskapsronder (höjning och sänkning).
>> 46 procent, det vill säga nästan hälften av golfarna, har tomma hcp-register 2014. 20 procent har två till fyra ronder, sex procent har 21-50 och en halv procent har fler än 50 ronder.

Hur många golfare skulle påverkas av en begränsning till tio handicapgrundande sällskapsronder, som ordförande Bergfors var inne på?
– Drygt nio procent av alla aktiva golfare. Det är lätt att tro att det gäller alla golfare, men statistiken visar tydligt att hälften av golfarna inte registrerade en enda sällskapsrond under förra året. Det är ju i sig ett stort problem att många spelar så lite.

Nuvarande generösa system gör det alltså möjligt för en spelare att sänka sig på en tävling den första juni och sen komma tillbaka en vecka senare och spela tävling med samma gäng kompisar, med en återställd handicap. Under tiden mellan tävlingarna har spelaren höjt sig genom att spela och registrera sällskapsronder. Det är den möjligheten Svenska Golfförbundets styrelse vill komma åt.

– Ett annat fenomen är spelare som har många registrerade sällskapsronder för höjning och som alltid presterar bra på par- och lagtävlingar men undviker individuella tävlingar. Det är en utmaning att komma åt dessa spelare, fortsätter Bengtsson. 

Hur ser ni på systemet med ett snitthandicap i stället, som vissa andra länder har?
– Även i en sådan modell, som exempelvis i USA, kommer det att finnas begränsningar. En spelare som har 150 registrerade ronder kommer inte att få räkna snittet på alla dessa.

Kan inte handicapkommittén på klubben ta större ansvar för problemet?
– Varken handicapkommittéerna eller SGF kan bestraffa spelare som inte brutit mot någon tydlig regel. Det går dock att justera en spelares handicap via enskilda revisioner på grundval av “spelstandard”, men det är en delikat och inte alltid så angenäm uppgift för de ideella ledarna. SGF har ingen rätt att ingripa i enskilda fall.

Nu ligger frågan alltså i Golfens Hus för vidare utredning. I höst kommer styrelsen med ett skarpt beslut, och från och med 1 januari 2016 ska de nya reglerna träda i kraft.

---

Text: Karin Klarström • 2015-05-28
Följa • Nyheter