Helen Alfredsson fyller 50 år, men har inga planer på att sluta med golfen. Tvärtom. Engagemanget är stort och hon brinner fortfarande för sporten. Foto: Getty Images

Följa

Helen glöder än

Hon är en av svensk golfs absolut största pionjärer och få människor har betytt mer för den svenska golfens utveckling än Helen Alfredsson. Idag fyller den energiska, spontana och levnadsglada kvinnan 50 år och brinner precis lika mycket nu som hon alltid gjort.

Text: Martin Strömberg • 2015-04-09 Uppdaterad 2015-04-09

De flesta med golfintresse har någon form av relation till Helen Alfredsson. Hon vågar säga vad hon tycker, hon har alltid haft nära till både skratt och tårar och hon har aldrig varit rädd för att visa det.

Hon har helt enkelt levt livet och idag gratulerar Golfsverige henne på 50-årsdagen.

En kort resumé över Helen Alfredssons karriär:

Efter collegestudier i San Diego blev Helen Alfredsson proffs 1989 och hon hade inga som helst planer på att smyga in i karriären. Hon bombade på direkt och vann Women’s British Open året därpå.

Tävlingen fick inte majorstatus förrän 2001 men istället vann Helen Nabisco Dinah Shore, 1993, och blev den andra svenska majorvinnaren efter Liselotte Neumanns fantastiska seger i US Open 1988.

Bild 1114401
Inför tv-programmet “På spåret”. Foto: Carl-Johan Söder/SVT

Helen har vunnit 23 gånger runt om i världen och sju av dessa är på världens största damtour, LPGA.

Hon har representerat Europa i Solheim Cup åtta gånger (två segrar) och varit kapten på hemmaplan 2007.

Helen Alfredsson från Göteborg har upplevt det mesta på en golfbana men har elden kvar i bröstet och så mycket som hon vill fortsätta att uppleva.

Vad är det bästa med att fylla 50?
– Nu känns det som att man äntligen, verkligen kan börja vara den person som man verkligen är, det finns inga rädslor kvar, berättar Helen själv på sin 50-årsdag och fortsätter:

– Jag vet att jag själv är galen och många av mina kompisar är också galna och jag dras till den typen av människor. De behöver absolut inte tycka som jag, jag vill inte umgås med en massa jasägare som är lika mig utan gärna tvärtom.

Vilka är dina största minnen från karriären så här långt?
– British Open var väldigt speciellt med fyra håls playoff och att sätta de viktiga puttarna på slutet så den minns jag starkt. Solheim Cup 1992 var fräckt och Evian 2008 såklart, jag hade haft så mycket skadeproblem och kom tillbaka och även Dinah Shore 1993 såklart. Det finns så mycket.

Blir det något spel för egen del framöver?
– Ja, jag ska spela på kärringtouren om två veckor, det blir golfbil och nio hål, berättar hon och skrattar. Men förklarar samtidigt att hon är osäker på om damerna någonsin kommer att få en veterantour liknande herrarnas Champions Tour.

– Jag är inte riktigt där än mentalt heller, jag slår ju fortfarande lika långt och det känns lite märkligt att gå nio hål och så. Men det är jättetrevligt att umgås med vänner och träffas. Jag satt med Beth Daniel, Meg Mallon och Patty Sheehan och talade gamla minnen och på det viset är det fantastiskt kul. 

Bild 1114404
Evian Masters 2012. Foto: Getty Images

Hon avslutade annars karriären officiellt i september 2013 och har sedan dess studerat idrottspsykologi, något som hon är genuint intresserad av och något som alltid varit en av hennes stora styrkor.

– Jag är så förvånad över hur mycket de unga tjejerna nuförtiden orkar tänka medan de spelar. Min målsättning har alltid varit att minimera konstiga tankar när jag spelar och bygga upp en styrka mentalt när det hettar till. Nu jobbar jag mycket med att få dem jag jobbar med att bygga upp sin egen inre styrka.

En av hennes adepter är Sandra Carlborg, den svenska världsmästarinnan i longdriving, som också jobbar på en karriär som spelare. Potentialen finns och Helen hjälper till att få Sandra att tro på sig själv och på att få de mentala spärrarna att släppa.

– Hon slår längst i världen och det måste hon kunna lära sig att utnyttja, det är en enorm styrka att ha. Hon tål min ärlighet och rakhet och det känns som att vi kommit en liten bit på väg tillsammans.

Skulle du kunna tänka dig att jobba mer professionellt som coach och mental rådgivare ute på touren?
– Ja, det skulle jag kunna tänka mig om det blir aktuellt. Jag vill gärna arbeta med utveckling av unga och även barn.

Var ser du dig själv om fem år, vad gör du då?
– Fem år! Inte en aning. Men om jag får gissa lite så kommer jag att fortsätta jobba för att golfen ska bli betraktad som en hälsosport. Jag brinner mycket för Alzheimerforskningen och förhoppningsvis kan jag jobba vidare med tävlingen (Hjärnslaget) och få fler att förstå vilken hälsosport golf är. Man är aktiv, umgås socialt och använder hjärnan och det är check-check och check över vad som är viktigt för att träna och hålla igång, förklarar Helen med sin sedvanliga energi i rösten.

Bild 1114405 
Segern i Nabisco Dinah Shore 1993. Foto: Getty Images

Det blir ingen jättebaluns just ikväll. För två veckor sedan ordnade Helens make, Kent, en fest men en liten tillställning blir det ändå på själva bemärkelsedagen.

– Ja, vi har samlat en 14-15 personer och ska ut och äta lite på Operakällaren och ha en trevlig kväll.

Hon har kvar ett gäng av vänner sedan hon var liten som hon umgås med så ofta hon kan och fördelen med att spela mindre och resa mindre är naturligtvis att man har mer social tid.

– Ja, men vi har faktiskt lyckats hålla ihop även under tiden då jag spelade som mest och vi är tre, fyra stycken som har varit vänner sedan 40 år. Vi är alla olika och tycker och tänker olika men de är lika starka och envisa som jag, berättar hon och skrattar.

Räkna med att ni inte hört det sista av Helen Alfredsson.

Hon brinner precis lika mycket som 50-åring som när hon vann sin första tävling som liten knatte på mitten av 1970-talet på Gullbringa Golfklubb utanför Kungälv.


Text: Martin Strömberg • 2015-04-09
FöljaNyheter
Scroll to Top