Yani – i en klass för sig

Efter att Annika Sörenstam och Lorena Ochoa lagt av var det väldigt jämnt mellan ett flertal spelare som slogs om att vara bäst. Men det senaste året har en tjej tagit tag i stafettpinnen. De senaste tretton månaderna har Yani Tseng vunnit 10 gånger varav två majors. Vid 22 års ålder hade hon vunnit fem majors, den yngsta någonsin att göra det. Och med tre vinster i årets fem första tävlingar ser hon nästan oslagbar ut.

–  Jag har inte tittat närmare på siffrorna men det låter bra. Jag har arbetat hårt och att vinna visar att det betalar av sig, säger hon när hennes meritlista rabblas upp på presskonferensen inför årets första major.

Ödmjuk suverän

Och det är en världsetta till synes utan divalater. Hon omgivs inte av managers, agenter eller publicister. Trots att hon numera är stor business sköts allt av hennes familj och vänner. Hon skrattar och boxas på skoj med journalister och har alltid tid för sin publik. Hon har jobbat hårt på sin engelska för att kunna prata med pressen och sina fans.

Trots sin ringa ålder har tjejen från Taiwan varit med länge. Katarina Vangdal, svensk landslagscoach, berättar att redan vid amatör VM 2004 var den lilla snaggade 14-åringen från Taiwan en “snackis”. Hon slutade den gången en bit efter individuella vinnaren, Karin Sjödin.

Hon gjorde sin debut på LPGA 2008 och vann ganska omgående LPGA-mästerskapet. Den då okända tonåringen tog då död på svenska segerdrömmar när hon slog Maria Hjorth i särspel. Även Annika Sörenstam hade chansen att vinna. Sedan dess har det blivit ytterligare fyra majors varav två under 2011. Den enda majorn som saknas för karriärens grand slam är US Open. I prisrummet hemma i Annikas gamla hus i Orlando, där hon nu bor, finns en uppstoppad “angry bird” där US Open-bucklan borde stå.

– Det är en speciell känsla i den tävlingen. Det kommer barndomsminnen när jag kommer dit. Det var den första tävling jag besökte. På det sättet tror jag att det är den svåraste för mig att vinna.

Grät förra året

Veckans Kraft Nabisco vann hon 2010 men förra året gick hon ut i ledningen med två slag och ingen trodde på spelpartnern i ledarbollen, Stacy Lewis. Men hon var sig inte lik den dagen och till slut vann Lewis och blev den som fick hoppa i “Poppies Pond” som brukligt när man vinner på Mission Hills.

– Stacy spelade jättebra men jag hade inte kontroll på mina känslor och nerver på söndagen.  Jag grät efter rundan och det tog ett tag att komma över att jag inte vann.

Men som en riktig mästare grävde hon inte ner sig efter förlusten och såg det istället som ett tillfälle att förbättra sig.

– Jag lärde mig mycket av hur jag hanterade pressen den dagen. Jag har blivit en bättre spelare på söndagar nu. Jag är bättre på att koncentrera mig på mig själv och inte vad de andra spelarna gör.

Tränat på hopp

På grund av kritik hon fick av sina vänner efter segern för två år sedan har hon nu tränat på nya hopp för segerdoppet.

– Jag tyckte själv det såg bra ut men jag har hört att det inte var så bra. Men om jag leder när jag kommer ner på artonde skall jag fundera ut något bra hopp, skrattar världsettan innan hon ger sig ut på rangen för att träna i kvällssolen.

---

Text: Daniel Rosenlund • 2012-03-28
Följa • Nyheter